Allt fler bostadsrättsägare oroar sig för sin förenings ekonomi, samt kompetensen hos styrelsen. Det visar SBCs senaste Bostadsrättsrapport, som presenteras 9 mars.
Sveriges Bostadsrättsrapport 2023 grundar sig på en undersökning genomförd av Ipsos där 1064 svenska bostadsrättsägare fått svara på frågor om allt som har med bostadsrättsföreningen att göra. Inte oväntat är det räntehöjningar, energikris och ökad inflation som dominerar i rapporten. Ökade räntekostnader är den överlägset största oroshärden hos landets bostadsrättsägare, 56 procent.
– Vi vet att många oroar sig mer idag än tidigare och det finns såklart starka skäl till detta. I och med en rådande lågkonjunktur behöver många av landets bostadsrättsföreningar nu se över sin ekonomi för att klara kommande utmaningar, säger Markus Pålsson, Affärsområdeschef Ekonomisk Förvaltning på SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum.
[ Annons ]
Rapporten visar också att mer än var fjärde bostadsrättsägare är bekymrade över föreningens ekonomi – en ökning med tio procentenheter jämfört med i fjol. Därtill oroar sig en tredjedel av de tillfrågade för att helt eller delvis sakna insikt i föreningens finanser.
– Det är bara 12 procent som är helt insatta i ekonomin, medan 29 procent inte har nån koll alls på föreningens ekonomi. Det är en oroande trend och vi uppmanar alla styrelser till att hitta en kommunikation så att den siffran minskar. Det är en tuff period vi ska igenom, och vi måste vara transparanta och kommunikativa med våra bostadsrättsägare, säger Markus Pålsson.
Många ifrågasätter även avgiftshöjningarna som skett senaste tiden.
– Avgifterna i en bostadsrättsförening bör vara tillräckligt höga för att täcka drift, kapital och slitagekostnader. Problemet för en del föreningar har varit att slitagekostnaderna är för lågt beräknade och inte stämmer överens med verkligheten. Det leder till att marginalerna blir små när räntor och övriga kostnader plötsligt ökar. Som ett resultat av detta ser vi nu att fler föreningar tvingas att höja sina avgifter, vilket givetvis kan uppfattas som negativt av de boende. I själva verket är det ofta en absolut nödvändighet. Att ta ut en tillräckligt hög avgift gynnar alla i föreningen på lång sikt, menar Markus Pålsson.
Samtidigt är det många som vill att föreningen ska genomföra hållbara investeringar och effektivisera energiförbrukningen. Mer än hälften av de tillfrågade vill se en satsning på energiförbättringar, främst är det installationer av solceller som 42 procent av dem tycker ska göras. Bland övriga energiinsatser vill en fjärdedel att det ska införas Individuell mätning av el och vatten (IMD) i föreningen. Laddplatser för elbilen är också nåt som blir alltmer efterfrågat, enligt rapporten.
– Det finns mycket en förening kan göra för att förbättra sin energiförbrukning och samtidigt minska sin miljöpåverkan. Vi rekommenderar därför alla bostadsrättsföreningar att göra en kartläggning av energianvändningen för att förstå vad det är som drar mest energi för att sen kunna vidta åtgärder, säger David Jost, Chef Projektledning och energi på SBC.
Till sist, men knappast minst, visar rapporten att var femte bostadsrättsägare inte anser att styrelsen är tillräckligt kunnig inom juridik. Hos styrelsemedlemmar är siffran dessutom ännu högre. 34 procent uppger att de saknar rätt kompetens. Anmärkningsvärt, tycker Therese af Jochnick, Affärsområdeschef Juridik:
– Att som styrelsemedlem hålla sig uppdaterad om rådande lagar och regler är en ständigt pågående process som måste få ta tid och prioriteras. Det är ett råd som vi vill skicka med till landets styrelser.
