Fusk, kriminalitet och illegal arbetskraft ökar hos byggbolagen. ”Det här har kommit till en nivå där sunda aktörer blir utkonkurrerade och tvingas kasta in handduken”, säger Louise Brown, vd för bolaget Ansvar.
Enligt en undersökning från Arbetsmiljöverket har så mycket som var fjärde byggbolag uppfattningen att de inte kan överleva utan att bryta mot regelverken. Internationaliseringen har gjort att problemen med illegal arbetskraft ökar, samtidigt som kriminaliteten inom byggsektorn blir allt mer organiserad och därmed svårare att upptäcka.
Louise Brown, vd för bolaget Ansvar, är övertygad om att kriminaliteten kan minska i byggbranschen bland annat genom bättre kontroller och ansvarsfulla processer, men det krävs ett stort arbete och rätt verktyg.
[ Annons ]
– Det behövs ett effektivt arbete för att säkra transparens och insyn, framförallt när det handlar om kriminella verksamheter med välorganiserade upplägg, där det ingår i affärsmodellen att inte betala in sociala avgifter och löner. Den här typen av bolag har blivit så vanligt förekommande att sunda aktörer blir utkonkurrerade och tvingas kasta in handduken, säger Louise Brown.
Den ökande andelen osunda aktörer blir allt skickligare och gör att beställare måste ställa rätt frågor och krav för att säkerställa hållbara upphandlingar och kunna värna om socialt ansvar. För att inte bli måltavla för fusk krävs tydliga markeringar, men också kontroller för att få insyn i vilka som faktiskt rör sig ute på byggena. Även mindre fastighetsbolag eller bostadsrättsföreningar är utsatta.
– Det är såklart svårt om man bara är en liten bostadsrättsförening eller ett mindre fastighetsbolag. Man har inte resurser att sitta och kolla upp allting. Men, vi vet också att ledande aktörer med stora upphandlings- och inköpsavdelningar kan vara öppet mål för organiserad brottslighet.
Hur ska man då tänka som beställare för att inte anlita kriminella leverantörer eller bolag med svart arbetskraft? Louise Brown menar att det är viktigt att göra en förkvalificering och att ställa rätt frågor redan innan man anlitar en aktör.
– Väljer man en entreprenör som jobbar med en stor andel utstationerad personal och dessutom har ett myller av underentreprenörer, så vill man nog ha koll på det. Det är egentligen en grundläggande risk-, kvalitets- och kostnadsfråga. Samtidigt är det självklart att många beställare inte har möjlighet att sätta sig och göra en egen genomlysning med datainhämtning från exempelvis polska eller baltiska register.
Man kan också be bolaget man vill anlita att ta in en extern granskningsanalys av sig själva.
– Beställaren måste kunna säkra att man har hela bilden och att den är rättvisande. Se till få en oberoende koll att företagen som anlitas har de anställda de säger, betalar skatt och sociala avgifter och inte har ett kriminellt förflutet. Det blir bara dyrt i längden att se en sån sak som ett onödigt arbete.
När det kommer till avtalsskrivandet är det också viktigt att ha med klausuler som fungerar som effektiva verktyg om fusk ändå skulle förekomma.
– Ha med klausuler som fungerar och tydligt talar om vilka åtgärder som kan tas vid avtalsbrott. Det gäller både rätten att få besöka arbetsplatsen och säkra transparens, och att sanktioner och viten finns. Säger en entreprenör nej till en sådan sak, då säger man också nej till att köra med öppna kort. Redan där blir det självsanerande.
