Visst går det att bygga med omsorg i större stadsplaneprojekt. Norrberget i Vaxholm visar att ett genomtänkt gestaltningsprogram kan skapa både en sammanhållande arkitektur och ett varierande uttryck.
Norrskär lägger ut från Strömkajen mittemot Nationalmuseum. På väg ut i Stockholms skärgård möter vi inte bara små segelbåtar utan även tvåmastare i kölvattnet av flervåningshöga kryssningsfartyg. Nackas branta klippor har genom åren fått underliga tillbyggnader.
Mest apart är nog Telegrafbergets ensamma flerfamiljshus som ser ut att vara på väg att rasa ut i fjärden. Där finns endast en liten ramp för angöring med bil, inte ens en marina.
[ Annons ]
Efter en dryg timme och en ångbåtsbiff senare möter Vaxholm med en helt annan miljö. Utan att störas av insprängda sexio- och sjuttiotalshus är bebyggelsen småskaligt gemytlig. Naturen tar sig in i små gatt och smitvägar. Utkikstorn och kupor gör den finskaliga arkitekturen än mer brokig när den följer den kuperade skärgårdsterrängen.
Kastellet tronar grått och mäktigt, Cyrillus Johanssons Rådhus desto lättare, en god pastisch på äldre träarkitektur. Kan ny arkitektur mäta sig med det gamla? Finns det fortfarande en omsorg om detaljer som vindskupor och utkikstorn? En färgsättning inspirerad av berghällars lavar och blomsterprakt?
Om man från Söderhamnen följer Hamngatan över ön möter man både färdig nybyggnation och en rad grävskopor på Norrberget.
Tidigare fanns här en exercisplats med Storstugan där soldaterna umgicks. Med tiden blev det mer av stadspark och ett givet utflyktsmål för Valborgsfirande. När de nya byggplanerna för området annonserades blev det ett mindre uppror, en lokal folkomröstning 2017 motsatte sig rivning av skolan och en mängd nya bostäder.
Nu valde kommunen ändå att riva både skola och de två förskolorna, men exploateringsgraden och skalan drogs ned väsentligt, förutom att en ny förskola och ett äldreboende tillkom. Gestaltningsprogrammet som utarbetades av framför allt Södergruppen arkitekter genom Jens Deurell, Olof Michelsen och Staffan Gezelius tog fasta på historien för att blicka framåt. Deras första kvarter respekterar Vaxholms skala med trevåningshus och öppna gårdar med balkonger åt ena hållet och släta fasader med fönster placerade i liv åt det andra.
Färgsättningen i guldockra, oxidgrönt, oxidrött, kimrök, falurött och grön umbra är nästan lika rik som grönskan förordad av landskapsarkitekterna på Karavan: rosenhagtorn, syren, tuvsnöbär, schersmin, klätterhortensia, daglilja, scilla och mycket annat.
– Det går att få till en hög exploatering med täta och låga hus och en variation med små gårdar och öppna kvarter, förklarar Staffan Gezelius, på Södergruppen arkitekter. Det var Jens Deurell som kom på den geniala lösningen att omtolka grönytefaktorn som löste allt. Här behövs inga parker när hela kvarteret ligger sjönära med promenad och lek i direkt anslutning.
De först uppförda kvarterens bostadsrätter är redan inflyttade, näst på tur står ett antal hus av ETTELVA Arkitekter. Staffan Gezelius har tidigare ritat Lilla Skutvikens 8 parhus strax intill med egen marina ut mot Norra Vaxholmsfjärden.
Där går färgsättningen i ljusa toner med allt öppningsbart i form av fönster och dörrar markerade med orange färg. Norrbergets ljusa kulörer fångar upp den äldre bebyggelsens karaktär, skarvar i fasaderna döljs bakom stuprör eller med färgbyte. Slamfärg och ljus linoljefärg avlöser varandra och fångar ljuset.
– Det är ett rationellt byggande med pelarstomme i betong och utfackningsväggar i trä, ändå blir helhetsintrycket en kontrollerad variation som inte är spretig. Takvolymen drar ned skalan men rymmer ändå väl tilltagna takvåningar. Vårt viktigaste mål har varit att få en känsla av Vaxholms gamla karaktär med brutna siktlinjer, intima platser och en bearbetad parkmiljö med kullersten och levande bottenvåningar. Men det får inte bli för tillbakablickande formmässigt, det är framför allt i detaljeringsgrad och materialval som vi anknyter bakåt i tiden.
Visst kostar det byggherren Besqab lite mer och kräver högre hantverksskicklighet att bygga med bland annat fönster i liv med fasad. Inte desto mindre visar det att en genomtänkt arkitektonisk gestaltning ger mervärde både på stadsplanenivå, på de lummiga gårdarna och inne i lägenheterna. Ett alltmer industrialiserat och standardiserat byggande kan med god arkitektur förenas med både social och ekologisk hållbarhet.
