Anna Spjuth, kommersiell direktör på Scandic, berättar om nya kreativa koncept som fötts ur krisen. Foto: Helén Karlsson
Publicerat 29 juni, 2021

Ombokat

Hotellnäringen går på knäna efter ett svart år. Men ur krisen föds kreativitet och i det nya normala kan hotellen syssla med allt från seniorboenden till coworkingplatser.

Det råder en lugn stämning i hotellfoajén på Scandic Continental i Stockholm. Några få hotellgäster med munskydd kommer förbi och pratar med receptionisten. Men långa stunder är det just lugnt. För lugnt tycker de som jobbar i receptionen och saknar flödet av hotellgäster från när och fjärran.

[ Annons ]

– Nu längtar vi efter att allt släpper och vi får liv och rörelse igen här. Men vi kämpar på och hittar nya grepp, säger Jennifer Janmark, som är receptionschef på hotellet.

Hon nickar mot ett tiotal personer som sitter fullt koncentrerade med sina laptops vid fönstret mot Vasagatan. Coworking – för de som jobbar på distans men inte vill sitta hemma – är ett av alla de koncept som fötts ur krisen inom hotellbranschen. Ett lyckat koncept – hittills har Scandic sålt 60 000 coworkingtimmar. Kollegan Anna Spjuth, som är kommersiell direktör på Scandic, fyller i.

– Vi gasar och bromsar på samma gång. Förutom coworking har vi har satsat på allt från studentboenden, hybridmöten och hundpaket för den ökande skaran hundintresserade till digitala bokningslösningar för nya resmönster.

Jennifer Janmark är receptionschef på Scandic hotell som har satsat på coworking, studentboenden, hybridmöten och hundpaket för att klara sig genom krisen. Foto: Helén Karlsson

Scandic är inte ensamma om nya lösningar. Ur krisen föds kreativitet i stort och smått. För att överleva. Många hotell har satsat på långtidsuthyrning som till exempel månadsvis uthyrning till privatpersoner eller bostadsrättsföreningar som evakuerar. Hotellrum har hyrts ut per dag till dem som jobbar på distans. Andra har lockat med trubadurer i korridoren, digitala julbord, golfsimulatorer och padelbanor.

Men koncepten till trots – mest har året bjudit på uppsägningar, kostnadsbesparingar, samtal med banker och ägare om likviditetskriser och förhandlingar om hyresrabatter. Läget är fortfarande allvarligt och hotellen kämpar för sin överlevnad mitt i den djupaste och längsta krisen någonsin. Ändå finns det framtidstro. Anna Spjuth tror precis som många branschkollegor att årets sommar blir bättre än fjolårets.

– Lärdomen från sommaren 2020 är att det går snabbt när det väl vänder. I sommar har dessutom många fått vaccin och det finns ett enormt uppdämt behov av att resa. Dessutom kommer många stanna i Sverige på semestern även i sommar, säger Anna Spjuth.

Samma förväntningar finns inom många hotellföretag. Anders Nissen på hotellfastighetsbolaget Pandox, som har 156 hotell i 15 länder, drar paralleller till marknader som ligger före Sverige i återhämtningen. I till exempel Kina är inhemsk turism, fritidsresande och lokalt affärsresande på väg tillbaka mot 2019 års nivåer.

– I Kina och USA kom det inhemska resandet i gång tämligen omgående och fritidsresandet har ökat starkt. Även det lokala affärsresandet har kommit i gång och man har sett tecken på rörelse i mötessegmentet, säger han och förutspår samma utveckling i Sverige när restriktionerna lättar.

Anna Spjuth, komersiell direktör på Scandic, tror på en ljusning för hotellbranschen i sommar. Foto: Helén Karlsson

När vändningen kommer är förväntningen att det inhemska resandet kommer att öka liksom privatresandet. Det stora frågetecknet är om affärsresandet kommer tillbaka i samma utsträckning som innan.

– Affärsresor över dagen till Stockholm, Göteborg och Malmö tror vi i hög grad ersätts av digitala möten. Samtidigt är vi säkra på att människor vill fortsätta träffas även i framtiden. Att skapa hybridmöten, konferenser där några är på plats och övriga ansluter sig digitalt, kan vara ett sätt att skapa nya affärsmöjligheter, säger Daniel Stenbäck, etableringschef på Nordic Choice Hotels.

Tror du att hotellnäringen kommer att förändras i grunden?

– Marknaden kommer att förändras på många sätt. Ur kriser föds möjligheter och nu är vårt fokus att se framåt. I ett första skede tror vi på en stark privatmarknad. I steg två ett ökat affärsresande och först därefter internationellt resande.

Vattnet har hittat nya sätt att rinna. Vinnare är de som kan skapa upplevelser för den ökande skaran privatresenärer och göra hotellen till mer än ett boende.

Fredrik Utheim, som är analyschef på rådgivningsföretaget Annordia, som jobbar mot hotellbranschen, är inne på samma linje. Privatresandet ökade betydligt mer än affärsresandet innan krisen och redan då påbörjades konceptutveckling mot privatmarknaden. Trenden har accelererat i krisen.

– Vattnet har hittat nya sätt att rinna. Vinnare är de som kan skapa upplevelser för den ökande skaran privatresenärer och göra hotellen till mer än ett boende, säger han.

Om affärskunderna blir färre kommer hotellen att få svårt att fylla rummen mitt i veckan i tider då svenskarna inte har semester, tror han.

– Affärshotellen kan behöva tänka till. Kanske kan man utveckla erbjudanden till privatkunder, göra om mötesytor till hotellrum eller ta in andra verksamheter som till exempel frisör eller restaurang för att få in andra inkomster och stärka produkten.

Även för konferensanläggningar kan det bli tuffare framöver och Fredrik Utheim tror att de som enbart vänder sig mot konferensgäster kan få omvärdera sin verksamhet.

– Det är inte helt enkelt. En konferensgård kan till exempel ha singelrum, vilket inte passar för privatresenärerna. Då kan man behöva slå ihop rum eller bygga om för att anpassa sig till privatmarknaden.

Varför inte satsa på seniorboenden?

En hotellkedja som lockat många affärsresenärer men nu börjat investera för att locka privatkunder är Elite Hotels. Ägaren Bicky Chakraborty räknar inte heller med att affärsresandet och affärsmöten kommer tillbaka till samma nivåer som innan.

– För oss som har många hotell inriktade mot affärsresenärer krävs det stora investeringar för att anpassa dem till fritidssegmentet. säger Bicky Chakraborty.

Elite hotels har redan påbörjat projekt för att kunna öka beläggningen i framtiden, som till exempel en investering i ett nytt spa på runt 1?500 kvadratmeter i Elite Palace Hotel i Vasastan i Stockholm. I Karlstad ska Elite Hotels bygga annex med takpool, solterrass och gym.

Det pratas mycket om konceptutveckling i hotellbranschen. Men räcker det? Nej, menar Björn Bergström, professor i ekonomi, som forskar om fastigheter på KTH. Han tror att hotellen måste hitta nya användningsområden för delar av sina ytor om affärsresandet minskar.

– Varför inte satsa på seniorboenden? Pigga äldre kan hyra hotellrum och få tillgång till olika grad av service, som till exempel städning och mat. Det ger en stabil inkomst för hotell som annars kan bli stående med tomma rum, säger Björn Bergström.

Han menar att detta samtidigt skulle bidra till att nyttja befintligt bostadsbestånd bättre.

– Att äldre inte flyttar från sina villor stoppar upp flyttkedjorna och det finns inte tillräckligt många alternativa boendeformer för dem. Här finns möjligheter.

Det inhemska resandet förväntas öka och även privatresandet. Däremot är osäkerheten stor kring affärsresandet. Foto: Helén Karlsson

Andra idéer som Björn Bergström kan tänka sig är att delar av hotellen blir studentboenden eller bostadsrätter. Apart Hotell är ett sådant exempel. När hotellet fick nya ägare 2015 ombildades hotellet till en bostadsrättsförening, där ägarna förband sig att hyra ut till hotelldriften under minst två veckor om året. Här bor både de som ser det som en investering och de som arbetspendlar och bor här några nätter i veckan.

– Pandemin har fått fler att satsa på gäster som bor längre perioder. Bostadsrättsföreningar i hela eller av delar hotell är absolut en bra möjlighet att undersöka. Affärsmässigt fungerar det bra och jag tror att man framöver kommer lätta på de lite snåriga reglerna, säger hotelldirektör Katharina Sundqvist.

För att samarbetet ska fungera är det viktigt med tydliga gränsdragningar mellan hotellbolaget och bostadsrättsföreningen om till exempel slitage.

Anders Nissen, vd på Pandox tror också att hotellen kommer förändras till följd av nya trender.

Som att fler vill flytta ut från städerna, men samtidigt vill bo och jobba i city några dagar i veckan. Och att hotellen i större utsträckning blir långtidsboende, till exempel för personer som säljer villan eller de som jobbpendlar. Det kommer påverka hur Pandox bygger hotell framöver.

– Det kan handla om att utrusta vissa rum med mikrovågsugn och tvättmaskin och ha en shop som säljer mat vid receptionen. Kanske behövs annan service, som flexiblare utcheckning för dem som sitter och jobbar på hotellen, säger Anders Nissen.

Här kanske det förutom hotellrum kommer finnas lägenheter där folk bor, arbetsplatser, butiker och dagis.

Tillbaka till Scandic Continental och den tomma receptionen. Laptop-folket börjar droppa av och arbetsdagen är slut. Är det så här hotellen kommer se ut i framtiden? Anna Spjuth har sin vision klar.

– I framtiden kommer det bli mer flexibla lösningar, där fastighetsägaren och hotelloperatören tillsammans skapar fastigheter som olika aktörer delar på, säger hon och fortsätter.

– Hotellen kommer rymma mer än hotellrum när gränsen mellan fritid och arbete suddas ut. Det kanske även kommer att finnas lägenheter där folk bor, arbetsplatser, butiker och dagis.

+48% ökade konkurserna i hotell- och restaurangbranschen under perioden feb. 2020 till feb. 2021. 29 st konkurser i feb. 2020. 43 st konkurser i feb. 2021

–20% minskade konkurserna i alla branscher under perioden feb. 2020 till feb. 2021. 547 st konkurser i feb. 2020. 436 st konkurser i feb. 2021

Källa: Besöksliv

Fastighetsägare och hotelloperatörer har olika syn på hur risken borde fördelas. Foto: Helén Karlsson

TUFFT SPEL OM NYA AVTAL

Pandemin har fått hotelloperatörer att efterlysa nya avtalsformer med minskad risk. Men från fastighetsägarhåll väcks då krav på att också få ta större del av intäkterna.

Bicky chakraborty, ägare till Elite Hotels är en av dem som är besvikna på fastighetsägarna, som i många fall krävt oförändrad hyra.

– Få fastighetsägare har sträckt ut handen för att lösa detta tillsammans. Det är precis som under 90-talskrisen, vilket ledde till konkurser även hos stabila hotellbolag. Men om historien upprepar sig skulle även fastighetsägarna drabbas, säger han.

I dag har många hotelloperatörer avtal med omsättningshyra plus en minimihyra. Bicky Chakraborty menar att fördelningen av risk inte är rimlig och efterlyser avtal med större rörlig hyresdel.

– Vi borde dela på risken. I dag är minimihyran så pass hög att omsättningshyran spelar mindre roll. Dessutom har fastighetsägaren kvar fastigheten och värdeökningen som plåster på såren. Vi har bara såret kvar, säger han.

Även på hotellkedjan Nordic Choice Hotels tror man på förändrade avtalsformer framöver.

– I framtiden kommer vi inte kunna ta hela smällen när det uppstår större kriser. Här måste alla parter, inklusive fastighetsägarna, finnas med. Framöver kan vi inte garantera fasta höga hyror där vi får ta en alltför stor risk om marknaden skulle kollapsa igen, säger Daniel Stenbäck, etableringschef för Nordic Choice Hotels.

Att sänka hyrorna vore att sänka vårt bolag.

Men även för fastighetsägarna innebär pandemin ekonomisk press. På till exempel hotellfastighetsägaren Pandox innebär de omsättningsbaserade hyresavtalen att intäkterna fallit i takt med att gästerna på hotellen uteblivit.

Har ni gett hyresrabatter för att hjälpa hotelloperatörerna?

– Självklart inte. I våra omsättningsbaserade avtal, där vi delar risken med operatörerna, har vi tappat flera miljarder. Vi har hjälpt operatörerna med att få bättre likviditet och med vissa investeringar, men att sänka hyrorna vore att sänka vårt bolag, säger Anders Nissen, vd för Pandox.

Han förstår att hotelloperatörer med fasta hyresavtal utan flexibilitet kan reagera, men menar att omsättningsbaserade avtal redan innebär en delad risk.

– Hotelloperatörerna med omsättningsbaserade avtal kan inte kräva lägre risk men större avkastning efter pandemin. Det kan inte vara fastighetsägares roll att se till att hotelloperatörerna överlever en kris.

Det lär bli tuffa förhandlingar framöver. Björn Arnek, chefekonom på rådgivningsföretaget Annordia, tror att avtalsstrukturen kan påverkas framöver.

– Det diskuteras till exempel kring pandemiklausuler. Men om fastighetsägarna ska ta på sig en högre risk så kommer de vilja ha betalt för det, säger han.

Få gäster på hotellen har fått beläggningen att falla till hälften. Foto: Helén Karlsson

STOCKHOLM VÄRST DRABBAT

Alla kurvor pekar nedåt för den krisande hotellnäringen – beläggning, intäkter och snittpriser. Dessutom bedömer 27 procent av hotellföretagen att risken för avveckling är hög, enligt Konjunkturinstitutets siffror från mars i år.

Mellan mars 2020 och mars 2021 har logiintäkterna i hela Sverige minskat med 15 miljarder kronor, varav Stockholm står för hela 7,4 miljarder, enligt siffror från Stockholms Handelskammare.

– Det är ett allvarligt läge. Stockholmshotellen, som drabbats värst, är beroende av utländska gäster och av att de upplevelser som annars lockar resande hit är nedstängda, säger Stefan Westerberg, chefsekonom på Stockholms Handelskammare.

Även om pandemin ligger som en våt filt över hela hotellnäringen finns det vissa hotell som klarat sig bättre. Hotell med fokus på privatmarknaden har inte gått lika dåligt som affärs- och konferenshotell. Destinationshotell, som är en upplevelse i sig för gästerna, resorthotell och hotell längs kusten klarat sig bättre än snittet.

– I fjol semestrade många på hemmafronten vilket gynnade hotell riktade mot privatresenärer, särskilt de längs kusten, säger Björn Arnek, chefsekonom på rådgivningsföretaget Annordia.

Krisen i hotellbranschen spiller över på fastighetsägarna, som oftast har omsättningsbaserade avtal med minimihyra.

– I det korta perspektivet blir hyresintäkterna mindre. På längre sikt kan en högre riskpremie påverka fastighetsvärdena, säger Björn Arnek.

HOTELLBELÄGGNINGEN HAR MINSKAT MED ÖVER HÄLFTEN

Så mycket minskade beläggningen under coronaåret mars 2020–februari 2021. Jämförelse med samma period året innan. Källa: Tillväxtverket/SCB
Hotellen i Sverige har drabbats hårt av fallande intäkter, beläggning och snittpriser. Men Stockholm, som normalt är dragloket, har tappat allra mest. Källa: Benchmark Alliance/Stockholm Handelskammare
[ Reportage ]
[ Nyheter ]
[ Krönikor ]