"Alla som skriver måste också ta hänsyn till andras språkkänslor." Det menar Lena Lind Palicki. Hon är språkvårdare på Språkrådet och tar sig an könsneutrala alternativ till titeln byggherre i denna gästkrönika.
Strax före sommaren bröt en diskussion ut om ordet byggherre. Ska det bytas ut till något mer könsneutralt? Det förslag som kom från stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad, är byggaktör. Förslaget var en del av ett pågående jämställdhetsarbete där projektledaren Miriam Nordfors var noga med att betona att det inte rådde någon intern konflikt. Det handlade inte heller om förbud, utan om att lägga till fler tänkbara ord att välja bland.
[ Annons ]
Varken diskussionen om byggherre eller andra könade benämningar är dock ny. Just byggherre har diskuterats inom och utom branschen i flera år, men det har varit svårt att finna ett alternativ att enas kring. En del könade benämningar verkar nämligen vara svårare än andra. Varken brandsoldat eller handläggare inom samhällsskydd och beredskap har slagit igenom istället för brandman.
Barnmorska lever kvar, liksom sjuksköterska – trots att det i finlandssvenskan faktiskt heter sjukskötare. Det är inte heller lätt att hitta neutrala benämningar för rådman, talman eller ombudsman. Gemensamt för dessa är att de är benämningar på äldre väletablerade yrken eller funktioner. Ofta finns orden i juridiska texter eller är väletablerade i andra styrdokument. Det tar tid, ansträngning och pengar att byta den typen av ord.
Språkvårdens linje har länge varit att försöka hitta just neutrala benämningar i de fall det går: justerare är bättre än justeringsman, riksdagsledamot bättre än riksdagsman och så vidare. Men strävan efter just neutralitet som ett sätt att bidra till jämställdhet har inte alltid varit den allenarådande strategin.
I den andra vågens kvinnorörelse ville istället feministiska grupper som Grupp 8 synliggöra och lyfta fram kvinnor. Därför användes former som översätterska och upphovskvinna. Idag, när en binär könsuppfattning inte längre är självklar, är en sådan strategi inte längre lika gångbar.
Listat
Talesperson
Ett lyckat exempel på ett könsneutralt ord som brer ut sig alltmer på bekostnad av talesman.
Fidget spinner
Finns det någon chans för de försvenskade förslagen stressnurra eller fippelsnurra att slå innan trenden är över?
Stortoa
Förslag på vad handikapptoalett kan heta när ordet handikapp är på väg ut.
Vilka ord som upplevs som könade skiljer sig mellan människor. Personligen uppfattar jag (ännu) pronomenet man som hyfsat neutralt medan andra inte gör det och istället väljer en. Däremot uppfattar jag de personbenämningar som slutar på -man som könade – jag har svårt att identifiera mig som tjänsteman eller upphovsman – medan andra uppfattar dem som neutrala.
Men alla som skriver måste också ta hänsyn till andras språkkänslor. I alla fall om man vill att mottagarna inte ska störa sig på språket.
Hur man reagerar är ofta en generationsfråga men också en fråga om politisk åskådning och hur väl förtrogen man är med ordet och kontexten. Någon som under många år arbetat i byggbranschen kan uppfatta ett ord som byggherre som könsneutralt. Men för den som kommer i kontakt med ordet för första gången, tandraspråkstalare, barn eller allmänt byggointresserad allmänhet framstår det som uppenbart könat.
Svårigheten är alltså att det i tider av förändring inte finns några neutrala alternativ. Det troliga är att flera former kommer att vara i omlopp parallellt under en övergångsperiod. Antagligen kommer de mer konservativa att välja byggherre medan de mer progressiva väljer byggaktör. Det gör att vi i texter kommer att få leva med otympliga formuleringar av typen ”byggaktör (som i lagen benämns byggherre)”. Men vad som händer sedan – om byggaktör (eller något helt annat!) kommer att bli det etablerade ordet eller om byggherre består – kan vi inte förutspå.
Lena Lind Palicki,
språkvårdare på Språkrådet.
Gästkrönikör Lena Lind Palicki är språkvårdare på Språkrådet som är Sveriges officiella organ för språkvård och språkpolitik. Det är naturligtvis inte de som bestämmer, om nu någon trodde det. Men språkliga reformer väcker alltid debatt och Språkrådets roll är att sätta in diskussionen i ett sammanhang, hur det har sett ut bakåt i tiden och vilka för- och nackdelar det finns med en reform.
