Första avtalade hyreshöjningen för nästa år landar på 4,5 procent, det menar Hyresgästföreningen. Men Balder som ingått avtalet menar att de flesta av deras hyresgäster får 6 till 7 procents höjningar.
Överenskommelsen mellan Hyresgästföreningen och Balder gäller 3 000 lägenheter i Stockholm med kranskommuner. Från och med 1 januari 2024 höjer Balder hyrorna med 4,5 procent i genomsnitt. I en kommentar säger Sanna Kolk, förhandlingsledare på Hyresgästföreningen region Stockholm:
– Att skriva under på 4,5 procent är inte roligt, vi vet att det blir en tung smäll för många. Vi är inne i andra året med en levnadskostnadskris och hyresgästerna är väldigt hårt pressade ekonomiskt. Även om vi såklart hade velat se en lägre höjning så måste båda parterna respektera varandras situation och vara villiga att hitta lösningar.
[ Annons ]
Nu är siffran 4,5 procent som Hyresgästföreningen kommunicerar ett snitt för hela Balders bestånd i Stockholmsområdet. Men det blir olika höjningar beroende på om det är äldre fastigheter eller nyproduktion, betonar Niklas Dabrowski, förhandlingschef på Balder
– För majoriteten av lägenheterna i beståndet som inte är nyproduktion är höjningen med 5,45 procent, genomsnittet där är 5,0 procent, säger han.
För nyproducerade lägenheter höjs hyran upp till 4,65 procent, med ett snitt på 4,0 procent.
– Några har väldigt höga presumtionshyror, upp till 2 000 kronor per kvadrat, och där har vi stannat vid 2,99 procents höjning.
I det äldre beståndet fastställs nu det tidigare överenskomna kristillägget med 110 kronor per månad och lägenhet. Det för att täcka ökade kostnader för bland annat värme, el och vatten. För hyrorna 2023 var det ett tillfälligt tillägg men i år är det permanentat vilket innebär att kristillägget blir en del av den ordinarie hyran.
Tillägget motsvarar i genomsnitt en höjning med 1,5 procent och med tillägget blir det egentliga utfallet höjningar med mellan 6 och 7 procent för i år. Eftersom tillägget nu är inräknat i hyran kommer procentuella höjningar kommande år räknas med även i den delen.
Varför har ni gjort en så komplicerad konstruktion? Det är väl enklare att bara ha en ren hyreshöjning utan att kalla det för risktillägg?
– Det var en konstruktion som så att säga redan låg på bordet från förra året. Vi visste då inte hur kostandschocken skulle ta vägen. Nu finns inget som tyder på att saker kommer ändras och därför är tillägget permanentat, säger Niklas Dabrowski.
Är ni nöjda?
– Ja, det är vi. Vi har fått en rimlig höjning som båda parter kan acceptera. VI förstår självklart att många hushåll har en tuffare ekonomi.
Men ni hade yrkat runt 10 till 12 procent?
– Jo, men i rådande systematik sätter man inte hyrorna själv.
Niklas Dabrowski vill inte säga vad hyrorna landar på i bolagets övriga bestånd i landet.
– Blir det 6 till 7 procent hade vi säkert kunnat beakta det, säger Niklas Dabrowski.
I Hyresgästföreningens kommunikation trycks det på att man beaktat den partsgemensamma överenskommelsen om grunder för de årliga förhandlingarna. Men Balder är inte medlemmar i vare sig Fastighetsägarna eller Sveriges allmännytta, och Niklas Dabrowski betonar att man inte följt trepartsöverenskommelsen på något vis.
– Vi har enbart granskat den och dess innehåll, för att därefter välja att inte utgå från den utan förhandla på våra egna premisser.
Nathalie Brard, chef fastighetsmarknad på Fastighetsägarna, menar att det inte är någon liten sak om uppgörelsen baseras på trepartsöverenskommelsen eller inte.
– Det går inte att motivera den hyresjustering som nu föreligger utifrån den gemensamma modellen. Den pekar på att hyrorna snarare borde höjas med cirka 14 procent i Stockholm. För att uppnå en snabb uppgörelse valde vi dock att yrka på en höjning med 12 procent.
Nathalie Brard menar att den nu aktuella uppgörelsen inte kommer att ha betydelse för de förhandlingar som Fastighetsägarna för som ombud för hyresvärdar i regionen. De baseras helt och hållet på den gemensamma modellen.
– Vi tror att Hyresgästföreningens felaktiga påstående är ett sätt att positionera sig i pågående förhandlingar samt inför en eventuell skiljemannaprocess i Stockholm. Det är i så fall väldigt synd. Vi har dock en fortsatt förhoppning om att Hyresgästföreningen ska hedra vår överenskommelse och fokusera på att uppnå en balanserad överenskommelse som säkerställer att hyresrätten kommer att vara en viktig boendeform i Stockholmsregionen även framöver, säger Nathalie Brard.
Haymanot Wachtmeister, bolagsjurist på fastighetsbolaget Heba och som även doktorerat på det svenska hyressättningssystemet, tror att den aktuella överenskommelsen kan innebära ”proppen ur” för övriga förhandlingar.
– Det har stått still och varit väldigt avvaktande den senaste månaden. Alla har väntat på att denna förhandling ska stänga.
Haymanot Wachtmeister menar att det är viktigt att betona att överenskommelsen på intet sätt ska ses som ett tak för övriga hyror i Stockholm, då Balder inte är en dominerande hyresvärd i Stockholm.
– Det blir problematiskt om man tror att de siffror som kommuniceras också är de reella siffrorna, säger Haymanot Wachtmeister.
Dels för att Hyresgästföreningen nu kan kommunicera en relativt låg höjning av normhyran där kristillägget inte räknats in. Men framför allt så menar Haymanot Wachtmeister att Balders bevekelsegrund, för en tidig överenskommelse om Stockholmshyra, kan vara att det kan vara en rätt bra deal sett till bolagets sammantagna bestånd.
– De har bara cirka 30 procent av beståndet i Stockholm. I den övervägande delen av deras bestånd ute i landet kan det i själva verket innebära en betydligt större höjning, säger Haymanot Wachtmeister.
Detta då överenskommelsen innebär en större höjning för lägenheter med lägre normhyra.
– Är majoriteten av dessa utanför Stockholmsmarknaden så skulle överenskommelsen betyda en ganska god procentuell utdelning på det totala bostadsbeståndet.
– Men för andra hyresvärdar, som exempelvis Heba, med övervägande delar av beståndet i Stockholm, skulle det vara en betydligt sämre överenskommelse. Vi förhandlar ju utifrån Trepartsöverenskommelsens beräkningsmodell, och då kan det avtalade snittet betraktas som lågt.
