Det politiska engagemanget bland unga är större än någonsin. Och bostadsbyggandet är en av de viktigaste frågorna. Det visar Ungdomsbarometerns senaste rapport, som presenteras under tisdagen.
Det är slående snabba vändningar. Enligt rapporten från Ungdomsbarometern så har unga svenskar på bara två år fått en allt mer positiv framtidssyn. Idag ser mer än varannan ung positivt på sin framtid jämfört med en knapp tredjedel 2015. Tydligt är också hur det politiskt engagemanget är större än någonsin, detta samtidigt som förtroendet för politiska partier är rekordlågt.
[ Annons ]
Hela 52 procent av de tillfrågade ungdomarna säger att de är positivt inställda till framtiden, för två år sedan låg siffran på 29 procent. Det är främst den utveckling som skett vad gäller jämställdhet mellan könen samt miljö- och klimatfrågor som bidragit till den ljusare synen.
Betydligt färre, 10 procent, är det som tycker att de är bostadspolitiken som har bidragit till en positiv utveckling.
Det speglar sig också i att andelen som tycker att ökat bostadsbyggande är en mycket viktig samhällsfråga har stigit, från 59 procent (2015) till 62 procent (här får respondenten ange de tre samhällsfrågor de tycker är viktigast).
Men det är en fragmenterad bild av dagens unga som framträder. Det politiska intresset märks tydligast hos tjejer, 46 procent uppger att feminist är den beskrivning de främst identifierar sig med. Andra populära identiteter är antirasist (31 procent) och miljövän (30 procent).
Frågar man killar så är det störst andel som identifierar sig som som gamer (36 procent), livsnjutare (29 procent), sportfantast (25 procent).
Anton Landehag, samhällsexpert hos Ungdomsbarometern, pekar också på den diskrepans som råder mellan den relativt dystopiska framtidsbild som vissa etablerade partier målar upp och den framtidstro som trots allt finns hos de unga.
– Detta kan vara en anledning till att de ungas förtroende för de politiska partierna är fortsatt lågt, säger Anton Landehag.
Han menar att det här är frågor som fastighetsbolag behöver relatera till om de vill vara relevanta för målgruppen.
– Generellt är det centralt att förstå att livsstilsdimensionen av politik och engagemang växer sig starkare. Det vill säga att man som fastighetsägare behöver arbeta på att uppfattas som trovärdig i termer av hur man förhåller sig till sina hyresgäster och anställda men också i frågor som rör hållbarhet.
Anton Landehag resonerar också att det faktum att unga bedömer sig ha betydligt större möjligheter att påverka samhället gör att de också kommer att ha allt större krav på att själva kunna påverka sin boendesituation.
Det var ett större fokus på boendefrågor i föregående upplaga av ungdomsbarometern. Fastighetstidningen gjorde då ett längre reportage utifrån resultatet. Det kan du läsa här.
