Trots ökade produktionskostnaderna har många fjärrvärmebolag orimligt hög lönsamhet. Det menar Fastighetsägarna i en rapport där man granskat fjärrvärmebranschens avkastningsnivåer.
Högst avkastning av alla bolag hade Adven Hofors AB, som i genomsnitt hade en avkastning på 25 procent under perioden 2019 till 2023. Flera bolag har avkastningsnivåer över 15 procent. Men man kan samtidigt konstatera att siffrorna spretar åt alla möjliga håll i Fjärrvärmekollen 2024, där Fastighetsägarna granskat de svenska fjärrvärmebolagens avkastning.
För perioden 2019 till 2023 har totalt 163 fjärrvärmeföretag redovisat sina räkenskaper. Den genomsnittliga avkastningen för dessa företag var 4,1 procent. Det är lägre jämfört med föregående femårsperiod. Det är också en lägre avkastningsnivå än exempelvis detaljhandeln och i nivå med fastighetsföretag.
Då är det snarare enskilda bolag som sticker ut. I rapporten konstateras att det i praktiken helt saknas samband mellan prishöjning och avkastningsnivå. Både företag med både höga och låga vinster höjer priserna kraftigt.
Om man parallellt läser Fastighetstidningens reportage Höga taxor riskerar utarma små orter kan man konstatera att det inte verkar vara något större hinder att skruva upp fjärrvärmepriserna rejält på orter där sammantagna taxehöjningar gör det allt svårare att driva hyresfastigheter på orten.
I reportaget listas de 15 kommuner där taxehöjningarna är högre än hyreshöjningarna. Alltså orter där lönsamheten för ett bolag med hyreslägenheter helt försvinner om utvecklingen fortsätter.
Där kan man konstatera att ett par av dessa orter kvalar in ganska högt på listan över fjärrvärmeföretagen med högst avkastning.
Då tycker jag att man som fjärrvärmeleverantör har ett och annat att förklara för sina kunder.
I Botkyrka blev det 27 kronor mindre kvar av hyresintäkten år 2024 än 2020 efter att driftkostnader för VA, elnät, fjärrvärme och avfall räknats bort. Här höjde Södertörns Fjärrvärme priset med 7,7 procent 2023. Med det kvalar man visserligen inte in bland rekordhöjarna. Men det räckte till en genomsnittlig avkastning mellan 2019 – 2023 på 15 procent.
Enköping finns också med på Fastighetstidningens lista. Där hamnar Solör Bioenergi på plats fyra i Fjärrvärmekollen 2024 med en avkastning på 14,3 procent.
Även Nordanstig återfinns högt upp – plats 16 med en avkastning på 7,8 procent. Och går man till Nils Holgerssonrapporten kan man konstatera att Nordanstigs Fjärrvärme höjde priset med 25 procent mellan 2022 och 2023.
– Det är såklart på orter som dessa som det blir extra problematiskt. Alltså där man redan har ett högt pris, gör kraftiga höjningar och sen också har en stor avkastning. Då tycker jag att man som fjärrvärmeleverantör har ett och annat att förklara för sina kunder, säger Anders G Johansson, näringspolitisk chef Fastighetsägarna GFR.

Han betonar att detta inte bara slår mot fastighetsägare, utan riskerar att skada förtroendet för hela fjärrvärmebranschen.
– Vi har absolut ingenting emot att företag gör vinst, oavsett om de har privata eller offentliga ägare. Fjärrvärmebolag verkar dock på en monopolmarknad, och det gör att de måste bedömas på ett annorlunda sätt än konkurrensutsatta företag. Monopolföretag bör inte ha hög avkastning över en längre period. I praktiken innebär det att många fjärrvärmekunder betalar en orimligt hög taxa säger Anders G Johansson.
I regel kan det vara krångligt att jämföra avkastningsnivåer i olika årsredovisningar, men fjärrvärmebolag är enligt lag skyldiga att redovisa sin ekonomi för Energimarkandsinspektionen.
All data är därifrån, vilket gör det enkelt för oss att jämföra. Vi märker dock att det blir svårare att göra bra jämförelser när många bolag ägs av stora koncerner som är aktiva i en mängd kommuner. Den totala avkastningen för Vattenfall säger kanske inte så mycket om vilken lönsamhet bolagen har i varje kommun, säger Anders G Johansson.
För att öka transparensen och underlätta granskning av branschen föreslår fastighetsägarna en ny lagstiftning som kräver att bolag redovisar vinster för varje enskilt fjärrvärmenät.
– Det skulle stärka kundernas möjligheter att jämföra leverantörer och återbygga förtroendet för branschen, säger Anders G Johansson.