Parterna har kommit överens om hur indexklausuler fortsättningsvis ska användas i lokalhyresavtal. Men detta efter att Svensk Handel och Visita bara senast förra veckan krävt ett stopp för indexerade hyror.
Fastighetsägarna, Svensk Handel, Sveriges Allmännytta och Visita har kommit fram till en överenskommelse kring uppdatering av standardavtalets indexklausul. Det innebär inga förändring i rent materiell betydelse, utan det handlar om förtydliganden av redan befintligt regelverk för lokalhyra.
Men överenskommelsen betyder inte att Svensk Handel och Visita är överens med sina motpartners om att det är så hyrorna bör sättas i framtiden. Senast förra veckan gick Svensk Handel och Visita ut i en debattartikel tillsammans med sina respektive fackliga motparter och ville ha ett stopp för indexerade hyror. De krävde att det skulle tillsättas en ny statlig utredning om frågan. I debattartikeln i Göteborgs-Posten talar man om kostnadschock för företagen och hur systemet leder till att hyresnivåerna blir beständiga trots att inflationstakten sjunker.
[ Annons ]
Att ena veckan kräva statligt ingripande mot en avtalsform, för att i nästa teckna en överenskommelse kring just samma, kan möjligen te sig som en motsägelse.
Inte alls menar Martin Kits, chef för näringspolitik och opinionsbildning på Svensk Handel.
– Att vi omförhandlat standardklausulerna innebär inte att vi sagt okej till att KPI-indexering är vad som bör gälla för avtal framöver. Jag förstår om man från Fastighetsägarna vill se det så, men det är i sådana fall ett medvetet missförstånd. De vet mycket väl att vi anser att KPI-indexering inte fungerar bra, säger Martin Kits.
Han framhåller att den nu aktuella uppdateringen av standardavtalets indexklausul aldrig varit en förhandling eller en överenskommelse om att nuvarande hyresmodell är vägen framåt.
– Grundsystemet baseras på lagstiftning, och den rår inte parterna på. Därför behöver staten se över detta, menar Martin Kits.
Man har inte efterfrågat en mer omfattande förändring av klausulen.
På Fastighetsägarna menar man sig dock ha tillmötesgått Svensk Handel och Visita som velat ha en tydligare beskrivning av att indextillägget precis som andra viktiga villkor är föremål för förhandling i det enskilda hyresavtalet.
– Man har inte efterfrågat en mer omfattande förändring av klausulen, till exempel genom att använda ett annat index. Hyresnivåerna styrs som bekant av parternas förhandling när avtalet tecknas och omförhandlas. Indexklausuler används för att hyran ska värdesäkras under tiden mellan omförhandlingar. Jag har därför svårt att förstå vad Svensk Handel nu menar med att KPI-indexeringen inte fungerar, säger Johan Kleveland, förbundsjurist på Fastighetsägarna Sverige.
Enligt Fastighetsägarna är det ett system som gynnat hyresgästerna då förvaltningskostnaderna de senaste två åren ökat dubbelt mot KPI. Man menar också att det är fullt möjligt för parterna att förhandla hyran oavsett indexklausuler. Med en statlig reglering av hyresvillkor skulle det inte längre vara möjligt på samma sätt, menar Fastighetsägarna.
Martin Kits anser å sin sida att det är helt fel utgångspunkt.
– De återkommer hela tiden till hyresvärdarnas kostnader. Men det samtidigt som man säger att det är viktigt att det råder marknadshyra. Där menar vi att dagens system leder bort från marknadshyra. Vi har en situation där hyrorna ökar med över 18 procent på två år, det i en konjunktur där efterfrågan på lokaler faller dramatiskt – då är det inte längre utbud och efterfrågan som råder, säger Martin Kits.
Indextillägg har behandlats i tre olika utredningar under 70-, 80- och slutet av 90-talet. Johan Kleveland menar att förutsättningarna inte markant förändrats från det den senaste utredningen.
– Därför jag ser inga skäl till att på nytt utreda samma fråga. Redan idag finns möjligheter att avtala om tätare omförhandlingsintervall vilket då gör att hyrorna oftare kan justeras till marknadshyra, men det är inget som jag uppfattar efterfrågas varken av hyresvärdar eller hyresgäster. Det är nämligen alternativet till längre hyrestider med löpande indexjustering. Här behöver man väga transaktionskostnaderna och tryggheten mot behovet av att oftare kunna justera hyran, säger Johan Kleveland.
De uppdaterade indexklausulerna består som sagt av förtydliganden av redan befintligt regelverk. Bland annat tydliggörs att bashyran, alltså den del av hyran som ligger till grund för indextillägget, är en förhandlingsfråga mellan hyresavtalets parter. Detaljerna finns att läsa i sin helhet här.
