Publicerat 30 januari, 2017

Oenighet om hur sänkt reavinst ska finansieras

En rejäl sänkning av reavinstskatten för att öka rörligheten vill bostadsminister Peter Eriksson ha. Bra förslag och välkommet anser de flesta inom fastighetssektorn, men hur en sådan sänkning ska finansieras är man inte ense om.

Maria Pleiborn, seniorkonsult WSP har länge efterlyst sänkt reavinst.

[ Annons ]

– Men en generell sänkning av reavinsten tror jag inte är lämplig, det kan öka spekulationen. Jag tycker att man ska titta på modeller från andra länder där skatten är lägre för de som bott lång tid i sin bostad, eller att man räknar upp ingångsvärdet med inflationen vilket ju är rimligt eftersom vinsten tas ut i dagens penningvärde.

Maria Pleiborn anser att sänkt reavinstskatt ska finansieras med högre markbeskattning eller med fastighetsskatt.

– I sammanhanget måste man även räkna in de enorma samhällskostnaderna vi har av att flyttkedjor inte fungerar. Mina kollegor på WSP har beräknat kostnaderna för dessa imperfektioner på marknaden till miljardbelopp varje år.

Anders Lewén, fastighetsmäklare och franchisetagare på Svensk Fastighetsförmedling i Bromma tror att sänkt reavinst kan få viss effekt på kunderna.

– Jag träffar rätt många 70-åriga villaägare i Bromma som sitter på stora hus och inte är redo att flytta på grund av att de inte kan köpa en bra bostadsrätt när skatten är dragen. Men bättre än sänkt skatt är i så fall att återinföra ett uppskov på vinsten som det var förr – alltså att skatt först betalas när man lämnar bostadsmarknaden. Det skulle få störst effekt för rörligheten.

Jakob Eliasson, samhällspolitisk chef Villaägarnas Riksförbund

– Vi är positiva till sänkta flyttskatter och har länge kampanjat för det. Som vi ser det bör finansieringen ske genom sänkta ränteavdrag för nya lån, det skulle på lång sikt fasa in en lägre nivå. Skulle man minska avdragen för befintliga lån sätter man många hushåll i klistret, vi anser att det principiellt tveksamt att ändra villkoren för det som är livets största affär för många.

Hos Villägarna är man förstås kritiska till att återinföra den gamla fastighetsskatten.

– Den skatten var en utgift som inte baserades på en inkomst och var därför illegitim – bevisligen uppfattades även väljarna det så. Ska en regering behålla sin trovärdighet och förtroende är det viktigt att ha legitima skatter, menar Jakob Eliasson.

Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke anser att Villägarnas förslag på sänkta ränteavdrag på nya lån för att finansiera sänkt reavinst är rena partsinlagan.

– Resultatet blir att befintliga villaägare gynnas två gånger. Det som krävs är att fastighetskatten återinförs. Den måste göras om så att den inte blir lika stollig som den vi hade, men all forskning visar att skatter under tiden man bor är det enda som fungerar om man vill ha rörlighet och en stabil marknad.

På den punkten får Weiss även stöd av Hans Lind, professor i Fastighetsekonomi.

– Sänkt reavinstskatten ska finansieras med en höjning av fastighetsskatten. Att sänka reavinstskatten utan att låta bostadsägarna betala bortfallet av skatteintäkter innebär att en redan gynnad grupp gynnas ändå mer.

Men några förhoppningar om att Peter Erikssons utspel landar i ett riksdagsbeslut under denna mandatperiod har Lennart Weiss inte.

– Jag har svårt att tänka mig att alliansen hjälper regeringen att bocka av den här frågan innan valet. Men det är utspel som kommer hetta upp frågan nu och i valrörelsen.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]