Studier och rapporter om hur man kan öka rörligheten på bostadsmarknaden ger inga entydiga svar. Det råder bland annat tveksamhet om ändringar av den så kallade flyttskatten skulle ge någon effekt.
Annons:
Rörligheten måste öka är ett återkommande argument i bostadsdebatten. Om fler, inte minst äldre, flyttar från sina stora boenden och lämnar plats till de som bättre behöver leder det till att det befintliga beståndet utnyttjas bättre. Ensamstående över 65 år bor idag på 55 till 114 kvadratmeter, för sammanboende med barn är snittytan per person 21 till 42 kvadratmeter enligt SCB. Bevisligen finns det skäl för omfördelning av yta.
Men hur benägna är folk att flytta om förutsättningarna för ens liv förändras? Vilka är hindren för att flytta och är lösningen att sänka reavinstskatten? De studier som gjorts som Fastighetstidningen tagit del av ger ingen entydig bild.
När SIFO för Länsförsäkringar Fastighetsförmedling innan sommaren gjorde en enkätundersökning var det hela 55 procent som svarade att man ville bo större eller mindre än idag. Höga månadskostnader och svårigheten att hitta rätt boende är där de främsta skälen till att folk inte flyttar, 8 procent angav då hög flyttskatt som en anledning till att man inte flyttar. Marcus Svanberg, vd för Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, anser att reavinst vid försäljning är en av faktorerna som låser in folk i sina boenden och då särskilt de som bor stort och har intention att flytta till ett mindre boende.
– Om flyttskatten justeras ner kommer det att innebära minskade intäkter för staten, men det går att kompensera med exempelvis sänkta ränteavdrag, menar Svanberg.
I en undersökning 2011 som Stockholms Handelskammare lät göra ansåg en av sex invånare i Stockholms län som bor i villa, radhus eller bostadsrätt att de bor onödigt stort, 14 procent av dem skulle flytta om reavinstskatten var betydligt lägre än i dag.
Även boverket har studerat frågan i rapporten ”Etableringshinder på bostadsmarknaden (2014)”. Här är det i första hand bristen på lediga hyreslägenheter som är det största problemet när man vill flytta, därefter ekonomiska skäl som nekade banklån eller saknade pengar till kontantinsats. Flyttskatten är på fjärde plats, 4,3 procent uppgav att de hade köpt en annan bostad om det inte vore för reavinstskatten.
Daniel Waldenström, nationalekonom, forskare vid Paris school of Economics och Institutet för Näringslivsforskning, har studerat rörligheten i Sverige och i Europa. Han anser att det finns en mytbild om bristande rörlighet och att Sverige har höga kostnader vid flytt.
– Vi är faktiskt ett av länderna inom oecd där folk flyttar mest och vad gäller transaktionskostnader som olika skatter vid försäljning är de låga jämfört med andra i-länder, säger Daniel Waldenström.
Han ogillar även begreppet flyttskatt.
– Det är en reavinstskatt. Uppkommer ingen vinst vid försäljning blir det ingen skatt, och det oavsett hur många gånger man flyttar. Jag är inte heller säker på att folk flyttar till mindre boenden om man kan sälja och skjuta på skatten. Då har man ju råd att fortsätta att bo på stor yta även i framtida boenden, säger Daniel Waldenström.
Blickar man bakåt i tiden tycks vi svenskar inte förändrat våra flyttmönster nämnvärt över tid. 2016 gjorde Ramböll Management Consulting en körning hos SCB med alla flyttar från 1999 till 2012. Resultatet visade små förändringar i folks beteenden över åren. Cirka 22 procent av hyresgästerna flyttar varje år, för de som äger sitt boende är siffran 9 procent. Skillnaden minskar dock i storstadsområden där motsvarande siffror är 18 procent för hyresgäster och 12 procent eget boende. I Stockholm är de skillnaderna minst mellan boendeformerna.
utredarna ansåg inte att politiska beslut som fattats under dessa år påverkat flyttbeteenden, till exempel reavinstskattens förändring 2008 och presumtionshyrornas införande 2006.
Daniel Waldenström anser att man riktar fokus på fel saker i debatten om rörlighet.
Det som är elefanten i rummet är hyresregleringen, det är väl ganska uppenbart att de som har turen att få kontrakt på en attraktiv hyreslägenhet blir sittande där.
– Visst är det viktigt för arbetsmarknaden att folk ska kunna flytta men nu har frågan hamnat i händerna på särintressen som ser det som en möjlighet att minska skatten för sina medlemmar. Det som är elefanten i rummet är hyresregleringen, det är väl ganska uppenbart att de som har turen att få kontrakt på en attraktiv hyreslägenhet blir sittande där. Men det är ett tabubelagt område för svenska politiker, och därför talar man hellre om skatt.
Marcus Svanberg, på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling håller med om att bristen på fungerande hyresmarknad tvingat in många, inte minst yngre till att köpa en lägenhet.
– Mitt råd är att göra både och – ändra flyttskatten och ta bort hyresregleringen, samt att bygga fler attraktiva boenden för äldre.
Rörligheten minskar inte helt förvånande med ökande ålder. Mest flyttbenägna är 20–25 åringar där i snitt runt 30 procent flyttar varje år. Bland äldre över 60 år är det bara 5 procent som byter bostad. De mest flyttbenägna studenterna är de födda på Gotland.
Åtta av tio svenska kommuner tappar unga invånare visade en sammanställning som Dagens Samhälle har gjort. På orter som Hammarö, Sorsele och Habo har 40 procent av de unga mellan 20–24 år lämnat till andra större städer.
De flesta som bor i Stockholm, Göteborg och Malmö ser ingen anledning att flytta från sin hemort visar siffror från Boverket. Mest nöjda är göteborgare där 86 procent inte ser skäl till att flytta från stan.
Annons:
