[ Annons ]

Axel Tärn, kreditanalytiker på Swedbank.
Publicerat 25 september, 2024

Obligationsmarknaden blåser faran över

För alla utom de allra mest stressade bolag går det nu att finansiera sig på obligationsmarknaden till attraktiva priser. Det är ett styrketecken.

Tillsammans med en djupfrusen kapitalmarknad låg, fram till i våras, de enorma obligationsförfallen under åren 2023, 2024 och 2025 som en våt filt över den nordiska fastighetsmarknaden.

– Nu pekar alltmer på att vi fått en tydlig och uthållig sentimentsförändring i marknaden. Kreditspreadarna har kommit ned till mycket låga nivåer och volymerna nyutgivna obligationer är uppe på nästan lika höga nivåer som under toppåret 2021. Det är mycket positivt för hela sektorn och i förlängning innebär det att det finns goda förutsättningar för transaktionsmarknaden att vakna till liv under nästa år, säger Axel Tärn, kreditanalytiker på Swedbank.

[ Annons ]

Nu har förväntningar om sjunkande räntor och mycket stora fondinflöden gjort att bolag med BBB- och High Yield-kreditbetyg återigen kan finansiera sig på obligationsmarknaden till mycket attraktiva spreadar på i genomsnitt under 2 respektive 3 procentenheter. För bolag med höga kreditbetyg är situationen ännu bättre.

– Nyligen gav Fabege ut ett treårigt obligationslån med en spread på attraktiva 0,99 procentenheter och vi har sett många andra bolag med starka kreditbetyg (IG) som gett ut obligationer på tre år med spreadar på 1,1-1,4 procentenheter. Det är en utmaning för bankerna att kunna konkurrera med de priserna, säger Axel Tärn.

Undantaget är hårt stressade High Yield-bolag vars spreadar visserligen fallit kraftigt, men som fortfarande i genomsnitt är avskräckande höga på drygt 12 procentenheter.

– Men för alla utom de allra mest stressade bolagen är refinansieringen av obligationsförfallen under 2024 redan avklarad och även förfallen under nästa år har fastighetsbolagen kontroll på. Det gör att de nu kan börja fokusera på verksamheten, säger Axel Tärn.

I rapporterna för andra kvartalet fortsatte trenden med förbättrade genomsnittliga förvaltningsresultat och nedgången i den genomsnittliga räntetäckningsgraden ser ut att ha bottnat ur.

Detsamma gäller för fastighetsvärdena, som efter ackumulerade nedskrivningar sedan 2022 på i genomsnitt cirka 10 procent var oförändrade i andra kvartalet. Även den genomsnittliga direktavkastningen har stabiliserats på 5,4 procent.

Räntenivån gör förstås att finansieringskostnaden är högre än under de extrema lågränteåren, men kassaflöde och räntetäckningsgraden kommer att förbättras så länge Riksbanken sänker styrräntan.

– Jag ser 2024 som ett mellanår och räknar med att 2025 blir ett tillväxtår med stabiliserad direktavkastning och återhämtning i värderingarna när transaktionsmarknaden kommer igång, säger Axel Tärn.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]