Ett nytt regelverk för buller i samband med bostadsbyggande och en samordning av byggregler och miljöregler. Det är några av förslagen i utredaren Anders Lillienaus delbetänkande för Samordnade bullerregler som idag överlämnas till bostadsminister Stefan Attefall.
Framförallt är det dagens oklara bullerregler tillsammans med det ökade behovet att bygga bostäder även i bullerutsatta miljöer som utredaren Anders Lillienau vill sätta fokus på i Bullersamordningsutredningen, som idag lämnas till bostadsministern. En nyhet är att nuvarande riktvärden för buller införs i lagstiftningen med undantag för riktvärdena utomhus. Förslaget innebär att undantag i så fall får göras mot dagens riktvärden på 55 dBA ekvivalent ljudnivå, om ljudnivån är högst 65 dBA vid fasad mot väg eller järnväg.
[ Annons ]
– Det finns stöd för generösa undantag från riktvärdena utomhus, säger Anders Lillienau i ett pressmeddelande. Det finns god kunskap om hur bostäder ska byggas vid en gata med mycket bil- och busstrafik. Med dagens byggteknik är det tyst inomhus. Men då krävs både god bullerisolering och att bebyggelsen utformas så att bullret från gatan avskärmas och en ljuddämpad sida finns. Då kan man anordna en uteplats där riktvärdena uppfylls. Senare års erfarenheter av sådana bostäder från Stockholmsregionen är goda.
För att komma till rätta med fler brister föreslår utredningen ett nytt regelverk. Förslaget innebär att:
– Byggregler samordnas med miljöreglerna i fråga om nya bostäder i bullerutsatta miljöer. Samma regler ska gälla enligt båda lagstiftningarna för att motverka att ytterligare krav ställs i efterhand.
– Fler bostäder kan byggas nära väg- och spårtrafik.
– Fler student- och ungdomslägenheter kan byggas genom att kravet på en ljuddämpad sida på bostaden i vissa fall kan frångås.
– Kommuner ges ökade möjligheter att förtäta städer och tätorter.
Buller är en svår fråga som kräver god kunskap och samsyn mellan arkitekter, planerare, miljömyndigheter och andra berörda, skriver Anders Lillienau i en debattartikel i Svenska Dagbladet i samband med att delbetänkandet läggs fram. Där konstaterar han också att förslaget går hand i hand med höga energikrav och en på lång sikt minskad klimatpåverkan.
Bakgrunden till utredningen är dagens brister i samordningen av de krav på bostadsmiljö som ställs enligt plan- och bygglagen och kraven på skyddsåtgärder med stöd i miljöbalken. För byggbolag och kommuner finns det en osäkerhet om deras hälsobedömning av nya bostäder står sig utifall situationen prövas av miljöförvaltningen. När nya bostäder uppförs i närheten av till exempel industrier är det också många gånger oklart för den senare hur verksamheten kan komma att påverkas och eventuellt behöva begränsas.
