Det är dyrt att släcka törsten i Norrtälje. Efter en 30-procentig prishöjning är ett glas vatten nu är mer än fyra gånger dyrare i Norrtälje än i Solna – som trots en höjning på 50 procent, fortfarande har lägst VA-kostnad i landet.
Färska siffror från Holgerssongruppen visar att i Norrtälje och Vaxholm är VA-kostnaden för en lägenhet nu över 12 000 kronor per lägenhet och år. Tjörn ligger tätt efter på nästan samma nivå.
Det är tydligt hur taxorna drar iväg på flera orter där det kommunala VA-nätet byggs ut till tidigare ej ansluten fritidsbebyggelse. Men Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige, ställer sig frågande till att kostnaden slås ut på hela VA-kollektivet.
[ Annons ]
– Det finns ju anslutningsavgift för nyanslutningar. Varför ska taxan dra iväg för alla?
Rikard Silverfur menar att avsaknad av transparens präglar prissättningen på flera håll. I Danderyd till exempel, där taxan höjs med över 63 procent – procentuellt den största höjningen i landet.
– Där sköter Solör Bioenergi den dagliga driften av vattenledningar och avlopp. Var finns kostnadskontrollen med en extern aktör som sköter drift? frågar sig Rikard Silverfur.
Fastighetstidningen har sökt Danderyds kommun.
Detta må vara extremerna. I genomsnitt höjer kommunerna VA-taxorna med 13,9 procent. Växjö och Hallsberg är de enda kommuner som sänker sina VA-taxor med -11,4 respektive -2 procent.
– De stora höjningarna är rejält kännbara för hushållen. Kommunerna behöver fråga sig om det är rimligt. Årets siffror är ett bevis på att kommunerna i större utsträckning än tidigare för över sina investeringskostnader på boende och fastighetsägare, säger Joachim Höggren, ordförande för Nils Holgerssongruppen.
Från Nils Holgerssongruppens håll påtalar man att det självklart är viktigt med fungerande VA-tjänst.
– Men när det kommer till stora återinvesteringar efterlyser vi transparens och en dialog om det är boende och fastighetsägare som ska bära allt. När var fjärde kommun höjer med över 20 procent är det fog att undra över den långsiktiga kommunala planeringen. Det är viktigt att kommunens politiska beslutsfattare och ansvariga tjänstemän har en god dialog med berörda kring investeringsbehov och taxa, säger Joachim Höggren.
Rikard Silverfur menar att man behöver tänka om för att lösa den enorma underhållsskuld som Sveriges VA-system lider av. Investeringsbehovet är 10 miljarder kronor per år, enligt Svenskt Vatten. Fastighetsägarna har föreslagit en ny finansieringsmodell där stat, kommun och VA-kollektivet delar på ansvaret:
- Staten tar ansvar för investeringar relaterat till ändrade krav på resiliens och klimatanpassningar.
- Kommunerna finansierar att komma ikapp underhållsskuld och uppgraderingar som tidigare inte har prioriterats.
- VA-kollektivet bidrar till att finansiera renoveringar och kvalitetsförbättringar på kort sikt.
Fotnot: Nils Holgerssongruppen består av Bostadsrätterna, Fastighetsägarna, HSB Riksförbund, Hyresgästföreningen, Riksbyggen och Sveriges Allmännytta.
