Hyresgästföreningen har bjudit in till en stadsvandring i Stockholmsförorten Gamla Enskede. Det regnar. Vi – några journalister, tjänstemän från Regeringskansliet och företrädare för Hyresgästföreningen – står samlade på det trivsamma torget utanför Konsumentföreningen Thules vackra byggnad från 1913, som nu rymmer ett café.
– Ibland behöver vi blicka bakåt i vår historia för att kunna röra oss framåt, säger bostadsminister Andreas Carlson.
Historien som bostadsministern syftar till är utvecklingen av den så kallade trädgårdsstaden, som introducerades här runt sekelskiftet 1900. Då var trädgårdsstaden en nyskapande bostadssocial planeringsprincip utvecklad för att lösa en usel bostadssituation för arbetarfamiljer och låg-inkomsttagare. I dag utgör den en avdammad version i regeringens bostads-politiska strategi.
Här samsas flerbostadshus med villor och kollektivtrafiken ligger runt hörnet
– Trädgårdsstäder bidrar till en hållbar stadsutveckling och gör det enklare för fler att äga sitt boende, fortsätter Carlson.
Hyresgästföreningen delar regeringens intresse för trädgårdsstaden. 2024 släppte de rapporten Den verkliga trädgårdsstaden – lösningen på Sveriges ohållbara småhusbyggande.
Där lyfts fördelarna med trädgårdsstadens blandade bebyggelse med småhus, radhus och låga flerbostadshus fram. Ett budskap som Hyresgästföreningen driver och som är anledning till att vi samlats här.
– Här samsas flerbostadshus med villor och kollektivtrafiken ligger runt hörnet. Det är just den här typen av lösningar vi behöver fler av. Gamla Enskede visar att det går, säger Marie Linder, ordförande i Hyresgäst-föreningen entusiastiskt, innan hon lämnar över ordet till vår guide, arkitekten Karin Kjellsson.
– Idén om trädgårdsstaden hade en social agenda som utgick från att man skulle bygga bättre för de familjer som var trångbodda i innerstaden och hade det tufft ekonomiskt. En sådan strategi var införandet av tomträtt, säger Karin Kjellsson.
Det innovativa förslaget med tomträtt lades fram år 1900 efter tysk förebild. Syftet var att undvika markspekulation och hålla boendekostnaden låg genom att de boende inte behövde finansiera marken. 1907 tog Stockholms stad fram stadsplanen för Enskede trädgårdsstad. Därefter uppläts mark till byggaktörer med tomträtt.

Majoriteten av tomterna förmedlades, utan mellanhänder, direkt till enskilda hushåll och till byggande föreningar i form av kooperativ och byggemenskaper. Etthundra tomter uppläts till de privata bolagen AB Stockholms stads trädgårds-städer och AB Hem på landet. AB Stockholms stads trädgårdsstäder var ett privat byggbolag som tog socialt ansvar. De anställde arbetslösa byggnads-arbetare som fick bygga sina egna hem mot avdrag på lönen. På det sättet byggde de och köpte sina hem samtidigt.
AB Stockholms tomträttskassa, inrättad 1908, hade Stockholms stad som garant och ställde ut lån till de boende på 80 procent av byggkostnaderna. Typritningar med billiga och praktiska lösningar och arbetsinstruktioner riktade till lekmän togs fram. Det minskade behovet av egen kontantinsats och gjorde självbyggeri vanligt. På detta sätt lyckades familjer skaffa egna hem i Stockholm med en kontantinsats på 75 000 kronor i dagens värde. (källa: Theory into Practice)
I regeringens strategi saknas den för trädgårdsstaden utmärkande bostadssociala dimensionen att bygga specifikt för låginkomsttagare. Fokus ligger på planeringsprincipen att bygga tätt med blandade upplåtelseformer och mycket grönska i kollektivtrafiknära lägen. Trivsel, trygghet och hållbarhet är nyckelord. En primär drivkraft är att prioritera byggande av fler småhus i Sverige, vilket bostadsministern motiverar genom att lyfta resultatet av en undersökning som genomfördes av Boverket 2014 där ett urval av befolkningen fick svara på frågan hur de helst vill bo. Inga restriktioner var knutna till svarsalternativen. Endast raka svar om vilka boendealternativ som den svarande föredrog efterfrågades. Enkäten skickades ut till 25 001 personer i åldrarna 20 till 79, varav 5 153 svarade. Resultatet visade att 7 av 10 svenskar vill bo i småhus. Den siffran lyftes fram i Trä- och möbelföretagens (TMF) rapport Trädgårdsstaden – en hållbar stadsmiljö (2021) och har sedan dess använts flitigt i debatten för ökat småhusbyggande i Sverige.
Det ska vara trevligt, vackert och mysigt
Det lilla familjeägda Kruushus bygger och utvecklar trädgårdsstad i Mariefred. Stefan Kruus är företagets konceptutvecklare. Han lyfter fram de boendekvaliteter som trädgårdsstaden skapar och som gör den konkurrenskraftig.
– I de tuffa tider som råder för nyproduktion i dag måste man anstränga sig lite extra. Vi arbetar med konceptuella lösningar, som ger något extra till kvarteren och hela området. Det ska vara trevligt, vackert och mysigt, förklarar han.
Enligt Stefans bror Martin Kruus, affärsutvecklingsansvarig på Kruushus, är markpriserna i Mariefred relativt höga.
–Affären ligger i tätheten och småskaligheten vilket möjliggör en hög exploatering av marken. Det gör trädgårdsstaden ekonomiskt konkurrenskraftig i relation till ett mer klassiskt villaområde. Färre kvadratmeter bostadsyta ger även andra fördelar för de boende i form av lägre energikostnader och områdets grönska kompenserar för den lilla mindre täppan.
Dagens vurm för trädgårdsstaden ligger kanske främst i att den kan erbjuda något för alla. Många svenska barnfamiljer kan säkert tänka sig att bo i en småstadsidyll. TMF identifierade redan 2021 potentialen i trädgårdsstaden som argument för att öka småhusbyggande, vilket gynnar deras bransch. Regeringen använder den för att tillmötesgå väljarbasens önskan att få bo och äga ett eget hem i trygga, trivsamma områden. Fastighets-bolagen kan bygga med vinstmarginal tack vare den höga exploateringen. Arkitekterna vill gärna rita. Den enda utmaningen är att få kommunerna att hitta lämplig mark och detaljplanera för trädgårdsstäder i kollektivtrafik- och stadsnära lägen. För att stödja det höjde regeringen förra året stödet för kommuner som antar detaljplaner som möjliggör småhusbebyggelse från 15 000 till 25 000 kronor per hus.
När man, som Andreas Carlson, blickar bakåt i historien är det lätt att bli nostalgisk. Särskilt i orostider blir historien ofta idylliserad – det var bättre för. För många av oss är Gamla Enskede trädgårdsstad en mysig idyll, en Bullerby. Att det är resultatet av det vi i dag definierar som social housing – riktade insatser till arbetarfamiljer och lägre tjänstemän med låga inkomster – är svårt att föreställa sig. Inte minst när ett av radhusen på 60 kvadratmeter nyligen såldes här för 14 miljoner kronor. Trädgårdsstaden var ett radikalt svar på den svåra bostadssituation som rådde för låg-inkomsttagare i Sverige runt förra sekelskiftet. I dag brottas vi återigen med en bostadskris. Jag ringer Martin Grander, bostadsforskare och docent på Institutionen för urbana studier på Malmö universitet, och ber honom beskriva utmaningarna.
– Vi saknar effektiva verktyg att stödja de hushåll som inte har ett adekvat boende. Det hänger samman med att vi inte lyckas bygga bostäder som folk har råd att bo i. Vi har heller inget system för att fördela de billigaste bostäderna till de grupper som behöver dem mest.
När regeringen lyfter fram trädgårdsstaden och ökat småhusbyggande som de enda bostadspolitiska åtgärden är risken att man plockar bort fokus från de riktiga bostadsproblemen
– Regeringens vision om fler trädgårdsstäder löser inte Sveriges bostadskris. Det är en bostadspolitik som tydligt vänder sig till den välbemedlade medelklassen för att de ska kunna förverkliga ytterligare en dröm i sina bostadskarriärer. När regeringen lyfter fram trädgårdsstaden och ökat småhusbyggande som de enda bostadspolitiska åtgärden är risken att man plockar bort fokus från de riktiga bostadsproblemen som därmed förblir olösta, säger Grander.
Dagens breda intresse för trädgårdsstaden kommer sannolikt leda till att regeringens mål att bygga fler idylliska småhusområden uppnås. Men om vi ska lära oss något genom att titta tillbaka i vår historia kan det vara värt att notera att den ursprungliga trädgårdsstaden utvecklades i en tid då politiken utgick från de allvarliga bostadsproblem som rådde och tog ansvar för att försöka lösa dem genom nyskapande idéer för att utveckla samhället framåt. Deras vurm för trädgårdsstaden var i det avseendet en annan.


