En färsk undersökning från Indikator Opinion, publicerad av Sveriges Radio, visar att åtta av tio svenskar helt eller delvis håller med om att det politiska samtalet i Sverige präglas av smutskastning. Undersökningen borde analyseras noga av de politiska partierna, inte minst statsministern själv.
På Moderaternas ”arbetsstämma” i slutet av oktober påstod Ulf Kristersson att ”I den lugna trädgårdsstaden Örgryte vill de resa femvåningshus med hyresrätter” och målade upp saken som ett bevis på att Socialdemokraterna vill ”tvångsblanda befolkningen”.
[ Annons ]
Påståendet var dock rent nonsens. Vad som planeras är kvartershus i klassisk stil (3–6 våningar med 100–150 lägenheter) enligt framlidne stadsplanedirektören Albert Lilienbergs plan, sannolikt med bostadsrätter.
Men antag att påståendet hade varit korrekt, att det planerades för ett hundratal hyresrätter i Örgryte. Hade det varit särskilt problematiskt?
Men antag att påståendet hade varit korrekt, att det planerades för ett hundratal hyresrätter i Örgryte. Hade det varit särskilt problematiskt? Med tanke på förväntade hyresnivåer är det svårt att tänka sig ett annat scenario än att hyresrätterna skulle ha efterfrågats av äldre som inte längre orkar med pysslet i trädgården eller att gå i trappor, men gärna vill bo kvar i området.
[ Annons ]
Bortom det upphetsade tonläget finns dock en verklighet som pockar på ett politiskt svar. Med miljonprogrammet och den modernistiska planeringsmodellen separerades upplåtelseformer samt villor och flerbostadshus, vilket lade grunden till dagens sociala segregation. EBO-lagstiftningen (rätten att fritt välja bosättningskommun) gav ytterligare bränsle åt utvecklingen till vad som i dag beskrivs som parallellsamhällen med egna lagar och normsystem.
”Människor tvångsblandas inte – de tvångssegregeras”, som Emmyly Bönfors, centerpartistiskt oppositionsråd i Göteborg, så träffsäkert summerade saken på DN debatt den 29 oktober.
Tyvärr bidrar båda sidorna av politiken till att förstärka ett redan osunt tillstånd, Tidölaget genom att demonisera en i grunden nödvändig debatt och Socialdemokraterna, påhejade av Hyresgästföreningen, som allt som oftast motsätter sig ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt, och driver på för fler hyresrätter där de redan dominerar kraftigt.
Vägen är lång och delvis mödosam men alternativen finns. Vad som fordras är politisk vilja
Men, vilket är spännande, det pågår en motrörelse i det tysta. I såväl Stockholm som Göteborg samverkar privata fastighetsägare med Stadsmissionen och Räddningsmissionen med syfte att stötta socialt och strukturellt hemlösa. Man gör det genom att tillhandahålla enskilda lägenheter utspridda i sitt eget bestånd samt en och annan lokal för caféverksamhet och gemenskap. Det hela kan liknas vid en sorts ”mikrosocial housing” som erbjuder nya nätverk och ger människor chansen till en omstart i livet.
Motrörelsen kan också spåras i den nymornade debatten om ”trädgårdsstaden”, att riva nedslitna miljöer och ersätta dem av en blandning av hyrt och ägt, småhus, villor och kedjehus inbäddade av grönska och skönhet. Vägen är lång och delvis mödosam men alternativen finns. Vad som fordras är politisk vilja.
Politiker, inte minst vår statsminister, talar gärna om samarbete över gränserna när det kommer till nordiska, europeiska och globala frågor. Här finns chansen att på hemmaplan bryta något av de strukturella gränserna som byggts upp. Så släpp den ideologiska sargen och blanda på. Jag lovar, ingen kommer att känna sig tvångsförflyttad.
