Det har den senaste tiden på flera håll i media uppmärksammats hur personer med koppling till organiserad brottslighet söker anställning inom offentliga verksamheter och i näringslivet i syfte att få tag på information eller att påverka beslutsfattande. Kriminella nätverk rekryterar också individer som redan är anställda inom offentlig och privat sektor i syfte att påverka beslut.
Det är med den bakgrunden som regeringen nu tillsätter en utredning som ska se över reglerna för bakgrundskontroller i både privata och offentliga verksamheter
[ Annons ]
– Vi har ett stort samhällsproblem med organiserad brottslighet som infiltrerar och vill påverka beslutsfattande hos privata- och offentliga arbetsgivare, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) till TT.
Det handlar dels om att underlätta kontroller i misstanke- och belastningsregistret, dels mot bland annat som Kronofogdens och Migrationsverkets register, men även öppna källor som sociala medier.
Utredningen ska analysera kontroller både inför och under en anställning, när nya avtal tecknas och för personer som tas in som konsulter.
[ Annons ]
Utredningens förslag ska vara ändamålsenligt, proportionerligt och rättssäkert. I direktivet betonas att det kan bli tal om obligatoriska kontroller mot misstanke- och belastningsregistret vid jobb inom till exempel hemtjänst, assistans och äldreomsorg.
Regeringen skyndar på. Redan i november kommer ett lagförslag om utökade möjligheter till registerkontroller vid anställningar i kommunal verksamhet. Men den nya utredningen ska vara en bredare ansats och analysera om kontrollerna ska vara obligatoriska, löpande och omfatta både det kommunala och privata.
Det senare ser Marie Öhrström, chefsjurist Fastighetsägarna Sverige, behov av.
Vi har länge påtalat att det behöver bli lättare för hyresvärdar och bostadsrättsföreningar att kunna kontrollera vilka man gör affärer med, vilka man hyr ut till och vem man antar som medlem i en bostadsrättsförening. Det kan handla om byggentreprenörer och städbolag. Men det kan också handla om vilka man anställer eller hyr ut en lokal eller bostad till, säger Marie Öhrström.
Hon konstaterar att GDPR och domstolspraxis i dag sätter käppar i hjulet.
– Fastighetsägares möjligheter till bakgrundskontroller är ett viktigt redskap i att skapa säkra och trygga fastigheter och bostadsområden. Inte minst för att förebygga sprängningar, skjutningar, hot och våld mot grannar och anställda och annan allvarlig brottslighet. Men det är viktigt att inte stänga ute personer som sonat sina brott från arbets- och bostadsmarknaden. Det blir intressant att följa utredningen, säger Marie Öhrström.
Utredningen ska vara klar senast den 11 mars 2027.
