På regeringens uppdrag har gigabittutredningen lämnat förslag på vilka anpassningar och kompletteringar som behöver göras i svensk lagstiftning med anledning av EU:s förordning om gigabitinfrastruktur, som snart börjar gälla. Utredningen är nu klar, och här finns bland annat förslag om stärkt rätt för byanät, underlättande av tillträde till exempelvis vattentorn samt underlättad utbyggnad av sjökablar till grannländer.
– Tillgången till snabbt bredband är en förutsättning för jobb, välfärd och företagande i hela landet och utbyggnaden av nätet behöver bli enklare och effektivare. Samtidigt är det viktigt att utbyggnaden sker med hänsyn till det förändrade säkerhetsläget. Jag ser fram emot att sätta mig in i utredningens förslag, säger civilminister Erik Slottner.
Utredningen berör även svenska fastighetsägare. Främst i form av en ny reglering som innebär tydligare och mer tekniska krav på hur byggnader ska förberedas för bredbandsanslutning.
Bakgrunden finns i EU:s nya Gigabitinfrastrukturförordning som börjar gälla i maj 2026. Den ersätter det tidigare utbyggnadsdirektivet och innebär att medlemsländerna måste säkerställa att nya och omfattande renoverade byggnader är fiberfärdiga – inte bara ”bredbandsförberedda” som hittills.
Redan idag finns krav i plan- och bygglagen på att byggnader ska vara förberedda för bredbandsanslutning. De kraven har dock varit allmänt formulerade och ofta varierat i tillämpning mellan kommuner.
Nu ska kraven mer enhetliga och tekniskt preciserade. Boverket får i uppdrag att ta fram föreskrifter och standarder.
För fastighetsägare och byggherrar innebär det att fiberinfrastruktur måste planeras redan i projekteringsskedet, på samma sätt som el- eller ventilationssystem.
Kommunernas byggnadsnämnder behåller tillsynsansvaret, men med tydligare regler och stöd av EU-förordningen. Vissa byggnadstyper – exempelvis fritidshus, kulturhistoriska byggnader och fastigheter med betydelse för totalförsvaret – undantas från kraven.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 12 maj 2026.


