Idag, den 12 november, bjöd Malmö stad in privata och offentliga fastighetsägare, forskare och försäkringsbranschen till en förmiddag med fokus på samverkan, praktiska lösningar och affärsnytta.
Konferensen arrangeras i samarbete med bland annat IVL, Länsförsäkringars forskningsfond, Wihlborgs fastigheter, MKB, BID Sofielund, HSB Malmö och Linköpings universitet som del av projektet Klimatanpassning Tillsammans.
[ Annons ]
Förra året rapporterade Fastighetstidningen om en ny samverkansmodell för klimatanpassning som då testades i Malmö under samma projekt. Något som nu lett fram till ett nytt verktyg som ska hjälpa kommuner och fastighetsägare att arbeta gemensamt och samordnat för att möta klimatförändringarnas konsekvenser.
Kontrakten är en överenskommelse mellan kommuner, fastighetsägare och andra aktörer om hur klimatanpassning på en specifik plats ska planeras och genomföras
Tillsammans har aktörerna nu utvecklat så kallade klimatanpassningskontrakt.
[ Annons ]
– Kontrakten är en överenskommelse mellan kommuner, fastighetsägare och andra aktörer om hur klimatanpassning på en specifik plats ska planeras och genomföras. De tydliggör de olika parternas ansvar och roller, och ser till att såväl kostnaderna som nyttan fördelas rättvist, säger Åsa Romson, projektledare och miljöjuridisk expert på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Fem typer av kontrakt har identifierats: avsiktsförklaring, samordningsavtal, nytta/kostnadsavtal, avtal om fastighetsgemenskap och avtal i samband med nybyggnation. Kontrakten har tillämpats i allt från gemensamma initiativ kring plantering till större skyfallsåtgärder.
– Kontrakten ska kunna användas i flera situationer, det behövs i en redan byggd stad där man inte kan ändra på det som redan finns. Därför har vi kollat på flera områden i Malmö när vi utformade kontrakten, det ger en viss helhetsbild.
Kommuner, myndigheter och statliga utredningar har i flera år pekat på särskilda svårigheter med ansvarsförhållandena kring åtgärder i redan byggda stadsmiljöer där det finns många fastighetsägare och angränsande kommunal infrastruktur. Ansvaret för åtgärder är ofta sett som delat, medan kostnaderna inte alltid fördelas på ett rättvist sätt.
– I täta städer ansvarar ofta dagvattentjänster för att hantera behovet av dränering vid mindre regn. Fastighetsägare har ansvar för större skyfall, vilket i dag ofta hanteras genom försäkringar, säger Åsa Romson.
Hon påpekar dock att det i framtiden kan uppstå ökade försäkringspremier och svårigheter att försäkra vissa risker, och då öka trycket på fastighetsägare.
– Men klimatanpassning kan lösas genom avtalsfrihet, där fastighetsägare samarbetar för att genomföra åtgärder på den fastigheten där åtgärden gör bäst nytta för kvarteret.
Om en åtgärd är till nytta för flera fastigheter, kan vi skapa rättvisa lösningar genom att tydligt definiera vem som ansvarar för vad i kontrakten
För att hitta en mer rättvis fördelning av både kostnader och ansvar ser Åsa Romson att klimatanpassningskontrakten kan bli ett viktigt verktyg. Dessa kontrakt kan användas för att specificera vem som ansvarar för vad och säkerställa att alla parter bidrar på ett rättvist sätt.
– Om en åtgärd är till nytta för flera fastigheter, kan vi skapa rättvisa lösningar genom att tydligt definiera vem som ansvarar för vad i kontrakten. På så sätt kan både kostnader och nyttor fördelas mer rättvist mellan aktörerna, säger hon.
Emilia Stridsberg, hållbarhetsspecialist på Wihlborgs, som varit en del av projektet, förklarar att samverkan och klimatanpassning inte bara handlar om att skydda egna fastigheter utan också om att bidra till ett mer klimatanpassat och hållbart område.
– För oss handlar det inte bara om att skydda våra egna fastigheter utan också om att bidra till ett mer robust område. Vi kan vara med och förbättra biologisk mångfald och sociala aspekter, vilket gagnar både våra hyresgäster och hela staden, säger Emilia.
Hon lyfter också fram kontraktens betydelse för att underlätta genomförandet av åtgärder.
– Vi har ju tagit fram olika kontraktstyper som har lite olika formellt ansvar och lite olika kring kostnader och hur man kan tänka kring driften. Jag tror absolut att de här kontrakten kommer att vara behjälpliga, säger Emilia Stridsberg.
Med fler och mer detaljerade kontrakt kan fastighetsägare och andra aktörer börja implementera åtgärder som förbättrar städernas motståndskraft mot klimatförändringar. Samtidigt betonas vikten av att kommunerna är aktiva i denna process, både som informativa parter och som främjare av samverkan.
– För att verkligen få i gång åtgärder i en befintlig stad behövs en tydligare och mer aktiv roll för kommunerna. Det är väldigt diffust just nu vilket roll kommunerna ska spela i områden med befintlig bebyggelse, och därför skulle det vara bra att tydliggöra deras roll i för klimat- och sårbarhetsarbetet i städerna, säger Åsa Romson.
