Det finns en uppenbar eftersläpning i den statistik som redovisas i rapporten Avfall i Sverige 2022.
– Dels rapporteras statistiken in med eftersläpning, dels tar sammanställningen tid att granska och sammanställa, konstaterar Fredrik Khayati, handläggare på Naturvårdsverket.
Siffrorna visar i alla fall att den totala mängden uppkommet avfall i Sverige var 164 miljoner ton år 2022 (varav 7,2 miljoner ton var farligt avfall). Det innebär en ökning från 2020, men ökningen beror framför allt på att metoden för insamling av data har utvecklats.
[ Annons ]
– Det ger betydande skillnader jämfört med tidigare rapporter, men det är ändå glädjande att vi nu har en mer heltäckande insamling av data. Det innebär samtidigt att slutsatser om trender och förändringar inte kan göras. Först om ett par år kommer vi att ha tillräckligt med data för att kunna dra slutsatser om utvecklingen, säger Carolina Landerdahl på IVL, som varit en av projektledarna för att ta fram den nationella avfallsstatistiken på uppdrag av Naturvårdsverket.
Mineralavfallet stod för merparten, totalt 141 miljoner ton. Av de 22,6 miljoner ton som återstår när denna del räknats bort står byggbranschen för en betydande del, 13,6 miljoner ton. Hushållssektorn genererar 4,5 miljoner ton och energiförsörjning 2,0 miljoner ton.
Statistiskt sett är det en minskning av byggavfallet. 2020 genererade Sverige 14,6 miljoner ton bygg- och rivningsavfall. Men det är svårt att dra några tvärsäkra slutsatser utifrån detta.
För det första så följer avfallsmängderna naturligtvis konjunktursvängningarna. Dels har det införts nya krav hur statistik ska rapporteras. I det svenska miljömålssystemet finns ett etappmål att återvinning av icke-farligt bygg- och rivningsavfall fram till 2025 ska uppgå till minst 70 viktprocent. 2020 beräknades återvinningsgraden till 53 procent. Motsvarande siffra för 2022 redovisas inte i denna rapport.
