Taggar, koder, mobilen eller kanske ögats iris. Framtidens nycklar har inte mycket gemensamt med gamla tiders rasslande, tunga knippor. Men kontrollera så att försäkringsbolaget godkänner den nya lösningen.
Det blir allt vanligare med elektroniska lås i fastigheter. Inom kommersiella lokaler och vid arbetsplatser har den här typen av lösningar funnits länge. Men nu kommer de också för bostäder. Enligt branschföreträdare har de flesta flerbostadshus redan idag någon form av elektroniskt låssystem i skalskyddet. Många kommunala bostadsbolag och privata fastighetsägare har börjat med tvättstugor, portar, cykelrum, barnvagnsrum och andra gemensamma utrymmen. Nästa steg är att också lägenheterna får elektroniska lösningar.
[ Annons ]
–?Nyckelhanteringen är ett problem för många förvaltare av flerbostadsfastigheter. Det är ett skäl till att elektroniska lås också kommer starkt för lägenhetsdörrarna, säger Fredrik Karlsson, pr- och informationsansvarig vid säkerhets- och informationssystemleverantören Aptus Elektronik AB. En elektronisk nyckel – tag – är enkel att spärra och det kostar bara någon tia att skaffa en ny. Att byta lås och låscylindrar, eller hela fastighetens låssystem, är betydligt dyrare.
De vanligast förekommande låssystemen har någon form av elektronisk nyckelbricka eller tag, ofta i kombination med kod som man knappar in. Låsen öppnas genom att man håller brickan intill en kortläsare och sedan knappar man in koden.
Man ska alltid kolla av med försäkringsbolagen om vilka krav som gäller när man överväger att installera ett elektroniskt låssystem.”
Mats Moberg, Sveriges Låsmästares Riksförbund
Systemen är många gånger multifunktionella och flexibla. Det går till exempel att kombinera funktioner som larm, porttelefoner och energimätning. Vissa kan också styra lägenheternas nyckeltaggar så att exempelvis barnens nycklar inte går till garage eller andra utrymmen. Bokningssystem för exempelvis tvättstuga och gemensamhetslokaler går ofta att integrera. Vid reparationer och andra sammanhang då exempelvis hantverkare behöver tillträde kan det ordnas enkelt med tillfälliga koder eller nyckelbrickor.
–?Vi ser positivt på utvecklingen, säger Mats Moberg, förbundsdirektör vid Sveriges Låsmästares Riksförbund, SL. Samtidigt ska man vara en smula försiktig. Idag finns inga klara normer eller standarder för vad de här lösningarna ska prestera. Men vid Stöldskyddsföreningen pågår arbete med detta och vi räknar med att det kommer att presenteras gemensamma standarder under hösten.
I värsta fall skulle det kunna innebära att den som installerat ett elektroniskt system inte får ersättning via försäkringen vid en skada, om inte försäkringsbolaget godkänt systemet.
Det finns även helt beröringsfria låssystem som utnyttjar RFID*-teknik, och ser man lite längre fram kommer också så kallade biometriska lås, som kan bygga på identifiering via exempelvis fingeravtryck, röst eller ögats iris.
–?Från vårt håll tycker vi att man alltid ska kombinera minst två metoder för identifieringen, säger Mats Moberg. Exempelvis att systemet har både en nyckelbricka och personlig kod. Och som alltid ska man kolla med försäkringsbolagen om vilka krav som gäller när man överväger att installera ett elektroniskt låssystem.
Försök görs även med lås som manövreras via mobiltelefonen.
–?Att använda mobilen för att hantera nycklar och lås känns som en naturlig utveckling idag, menar Lennart Gustafson på Industrifonden, som investerat i ett projekt för att utveckla tekniken. Vi tror det har stor potential.
Flera av de kända låsleverantörerna har idag elektroniska system. Några av dessa är Aptus, Assa, Kaba och RCO. Men där finns många fler.
Fördelarna med de elektroniska låssystemen är uppenbara.
Men där finns också saker man bör fundera en smula kring. Hit hör frågor om personlig integritet och lagring av personuppgifter. Systemen lagrar normalt sådant som vilken dörr som öppnas, vilken nyckelbricka som använts, vilken lägenhet den tillhör, klockslag och datum när den använts med mera. Enligt Datainspektionens riktlinjer får sådana uppgifter lagras i två veckor, sedan ska de raderas. Uppgifterna får användas för att exempelvis vidta åtgärder mot störningar enligt hyreslagen, för att undersöka och avhjälpa tekniska fel i själva systemet. Man får också lämna ut information till polisen i samband med brottsutredningar.
2007 gjorde Datainspektionen en undersökning bland bostadsbolag och bostadsrättsföreningar om hur de behandlar personuppgifter i systemen. Datainspektionen fann då en hel del brister i hanteringen i förhållande till personuppgiftslagen, PUL. Det man framförallt hade kritik mot var användarnas hantering av registrerade och lagrade uppgifter om in- och utpassering med mera, som inspektionen ansåg kan innebära intrång i den personliga integriteten.
Datainspektionen har tagit fram en vägledning för dem som planerar att installera någon form av elektroniskt låssystem. Där framgår bland annat att man måste informera de boende om hur deras personuppgifter kommer att behandlas i systemet, vilka uppgifter som registreras och så vidare.
Alla fastigheter har varierande behov.”
Fredrik Karlsson, Aptus
En relevant fråga i sammanhanget är förstås vad det kostar för en fastighetsägare att installera ett elektroniskt låssystem. Men frågan är inte helt enkel att ge ett entydigt svar på. En studie gjord vid Kungliga tekniska högskolan i samarbete med Hjälpmedelsinstitutet 2010 indikerar att det kan kosta mellan 3?500 och 10?000 kronor per låsenhet och dörr/lägenhet, beroende på modell och tillverkare. Kommunala bostadsbolaget Boxholmshus kom 2011 fram till att det skulle kosta omkring 90?000 kronor att installera ett system för ett flerbostadshus, oavsett antal lägenheter, men inkluderat två entréer med porttelefoner och bokningssystem för gemensamma utrymmen.
–?Alla fastigheter ser olika ut och har varierande behov. Det kan vara allt ifrån många byggnader med långa avstånd mellan huskropparna, till k-märkta hus där kabeldragningar kan vara knepiga, säger Fredrik Karlsson. Det bästa är att ta kontakt med oss i branschen för att få en prisindikation för varje enskilt behov.
Fredrik Karlsson påpekar också att det kan vara klokt att även teckna ett supportavtal för drift av systemet.
*Fotnot: RFID betyder Radio Frequency Identification, och är en teknik för att läsa information på avstånd från till exempel nyckelbrickor eller taggar.
___________________________________________________
Så hanterar du låsloggarna
Detta får du göra enligt datainspektionen:
•? Lägga in till exempel nyckelidentiteter och lägenhetsnummer för att kunna använda systemet för att öppna dörrar, boka tvätttider och liknande utan att några passage-loggar registreras.
• Spara passageloggar som hör till gemensamma utrymmen i fastigheten under maximalt två veckor för tekniskt underhåll och felsökning om det krävs för att systemet ska kunna fungera tillfredställande.
•? Registrera passageloggar hänförliga till gemensamma utrymmen i fastigheten för att ett bostadsbolag ska kunna vidta åtgärder med anledning av sådana störningar i boendet som avses i hyreslagen. Uppgifterna får dock sparas i maximalt två veckor.
•? Spara boknings- och/eller passageloggar för att kunna ta fram statistik över till exempel nyttjandet av bolagets eller föreningens gemensamma tvättstugor. Uppgifterna ska dock avidentifieras inom en vecka.
•? Registrera loggar över bokning av gemensamma lokaler för att kunna debitera hyresgästerna eller medlemmarna för nyttjandet. Bokningsloggarna får sparas under den tid de behövs.
Datainspektionen har också godtagit att uppgifter ur passageloggar hänförliga till gemensamma utrymmen i fastigheten lämnas ut till polisen till exempel i samband med en polisanmälan. Uppgifterna ska dock i första hand ha registrerats för att de behövs för något annat berättigat ändamål.
Detta får du inte göra:
•? Bedriva egna brottsutredningar med hjälp av registrerade passageloggar. Det är polisens uppgift att utreda brott!
•? Att registrera passageloggar för att utreda vem som till exempel misskött städningen av den gemensamma tvättstugan eller bastun.
•? Att använda uppgifter ur det elektroniska nyckelsystemet för att stilla sin nyfikenhet kring när de boende kommer och går.
• ?Att kontrollera passageloggar för att kunna avgöra om en lägenhet är övergiven och kan återtas av hyresvärden enligt hyreslagen.
Datainspektionen har hittills inte funnit någon situation där det är tillåtet att registrera passageloggar hänförliga till själva lägenhetsdörren.
Läs mer på www.datainspektionen.se
