Nya villkor för investeringsstöd

I regeringens höstbudget tillskjuts mer pengar till investeringsstödet. Nytt är också att stödet innefattar nya villkor – en viss andel av hyresrätterna ska öronmärkas för "särskilt utsatta personer".

Annons:

Annons:

Annons:


I finansminister Magdalena Anderssons (S) budget för 2020 tillskjuts mer pengar till investeringsstödet för hyresbostäder och bostäder för studerande. Men den riktigt stora nyheten är att stödet innefattar nya villkor – en viss andel av hyresrätterna ska öronmärkas – minst fem procent utgöra så kallade sociala kontrakt. Ett villkoret som ska gälla för investeringsstöd i alla kommuner i hela landet. Exakt hur förändringen i stödet ska utformas är ännu inte fastslaget. Där inväntar regeringen svar på den promemoria som nu är ute på remiss.

Den nya utformningen av investeringsstödet har fått blandat mottagande.

I sitt remissyttrande skriver Fastighetsägarna att det  är ett värdefullt initiativ att göra investeringsstödet mer socialt träffsäkert och främja tillgången på sociala kontrakt i kommunerna. Men man konstaterar att flera kommuner redan idag ställer motsvarande krav vid tilldelning av byggrätter och det kan då handla om så mycket som tio eller femton procent av antalet lägenheter.

– Med tanke på att det här även erbjuds ett ekonomiskt stöd förefaller det rimligt att också staten lägger sig på en högre nivå. Vi föreslår därför att motsvarande tio procent av det antal bostäder som byggs med stöd erbjuds kommunen för att hjälpa dem med störst behov, med möjligheter till undantag där förutsättningar saknas, säger Martin Lindvall, samhällspolitisk chef på Fastighetsägarna.

I den remiss som nu är ute finns två alternativa stödvillkor. Ett av alternativen omfattar bostäder i Stockholm, Göteborg och Malmö. Där föreslås minst tio procent av antalet lägenheter som byggs erbjudas unga under 27 år för att underlätta deras inträde på bostadsmarknaden. Det alternativet avstyrker Fastighetsägarna.

– Det kan vara svårt för många unga att etablera sig på bostadsmarknaden i storstäderna. Unga är emellertid inte en homogen grupp. För vissa är utmaningen att lösa sina bostadsbehov mindre och flertalet kommer att efter bara några år vara väl etablerade på bostadsmarknaden. Med ett historiskt perspektiv är det inte heller självklart att i dag betrakta unga som en särskilt utsatt grupp, i synnerhet inte relativt andra grupper med en svag ställning på bostadsmarknaden, säger Martin Lindvall.

På Sveriges Byggindustrier är man kluvna.

– Generellt sett är Sveriges Byggindustrier ingen vän av det återinförda investeringsstödet eftersom det skapar ryckighet på marknaden. Däremot ser vi positivt på att det återinförda stödet villkoras med en viss andel sociala kontrakt. Det kommer hjälpa dem som står längst från bostadsmarknaden, säger Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef Sveriges Byggindustrier.

Mer positivt på Sveriges Allmännytta då:

– När byggandet nu har börjat minska kan investeringsstödet bidra till att hålla uppe nyproduktionen av hyresrätter med relativt lägre hyror, säger Anders Nordstrand, vd för Sveriges Allmännytta.

Även Hyresgästföreningen välkomnar att investeringsstödet återgår till sin tidigare nivå. Men man riktar samtidigt kritik mot bostadspolitiken som helhet.

– Samtidigt har vi ett bostadsbehov som enligt Boverket uppgår till ca 67 000 nya bostäder per år, vilket kostar ca 250 miljarder att finansiera. Inte ens under toppåren nådde vi Boverkets mål och nu sjunker byggtakten drastiskt, vad är regeringens plan för att möta konjunkturnedgången? Hur vill regeringen förmå kommunerna att planlägga mer mark? Här saknas svar, säger Martin Hofverberg chefsekonom på Hyresgästföreningen.

Annons: