[ Annons ]

Succén för de internetbaserade tv-tjänsterna banar väg för ett nytt tv-landskap. Räkna med att hyresgästernas krav på ordentlig bandbredd ökar i takt med att efterfrågan på tablålagda tv-kanaler minskar.
Publicerat 24 juni, 2013

Nya tv-vanor ställer krav på uppkoppling

Succén för de internetbaserade tv-tjänsterna banar väg för ett nytt tv-landskap. Räkna med att hyresgästernas krav på ordentlig bandbredd ökar i takt med att efterfrågan på tablålagda tv-kanaler minskar.

Popcornen är poppade och i skenet från tv:n sitter familjen uppkrupen i soffan. Jo då, så kommer det att se ut i de flesta svenska hem även i framtiden. Ändå menar många att vanlig tablå-tv kommer förtvina snabbt. Internetdebattören Joakim Jardenberg är en av dem.

[ Annons ]

– Visst, allting kommer fortfarande att ha ett första sändningstillfälle. Sportsändningar kommer man att vilja se när de händer, och vi kommer säkert att samlas kring Melodifestivalen. Men det jag menar med att tablå-tv kommer att dö ut är att det inte längre kommer att finnas kanaler som hela tiden ska fyllas med program 24 timmar om dygnet.

De befintliga jättarna på den svenska tv-marknaden kommer att få svårt att stå sig i konkurrensen när tv-tjänsterna i allt snabbare takt flyttar till nätet. Vi vill kunna se vad vi vill, när vi vill och på vad vi vill (som tv, surfplatta eller mobiltelefon). Vi har sedan länge haft gratistjänster från till exempel Youtube och SVT Play. I höstas lanserades flera nya abonnemangstjänster, där till exempel Netflix, HBO och Filmnet tog upp kampen med redan etablerade företag som Viaplay och Voddler. Enligt medieanalysföretaget Mediavision hade 350?000 svenska hushåll någon form av abonnemang eller prenumeration på en streamingtjänst i början av året.

– Detta är en konsumtion som växer parallellt med de traditionella tv-tjänsterna som än så länge ligger kvar på en relativt stabil nivå, säger Ingrid Salomonsson, projektledare och analytiker på Mediavision.

Stefan Borgqvist, erbjudandeansvarig för tv-tjänster på Telia, berättar att de ändrade vanorna ännu inte lett till minskad efterfrågan på olika kanalpaket.

– Dock ser vi en tydlig trend mot att det går mot ”tv på dina villkor”, sex av tio kunder använder playfunktionen i våra paket med möjlighet att titta när man vill.

Jag skulle vilja påstå att för framtidens fastighetsägare är det ungefär lika viktigt som att det finns tak på huset.

Joakim Jardenberg

Mer av allt – om man ska sammanfatta. Och det ställer krav på fastighetsägarna.

–      Man behöver prioritera ett verkligt snabbt bredband på ett helt annat sätt än vad man gör idag. Jag skulle vilja påstå att för framtidens fastighetsägare är det ungefär lika viktigt som att det finns tak på huset, säger Joakim Jardenberg.

– Man har länge sagt att den gamla ång-tv:n är på väg att försvinna. Men det är först nu det faktiskt sker, säger Torbjörn Sandberg, vd för telekomkonsultföretaget Vicicom.

Att då rent slentrianmässigt betala kollektivt för en fast analog kanalplan via kabelnätet är ingen bra idé, menar han. I stället för ett stort utbud av olika kanalpaket är det obegränsad tillgång till ettor och nollor som kommer att efterfrågas. Eller som Joakim Jardenbergs kravspecifikation lyder: en så högkvalitativ, enkel och obearbetad internetaccess som möjligt där tjänsterna ligger ute på nätet och inte hos operatörerna.

Om hälften av Sveriges hushåll skaffar sig abonnemang på streamade tjänster kommer nätet med största sannolikhet att bli överbelastat. Men det är skillnad mellan olika operatörer. Med en öppen internetlösning kan hyresgästen själv byta om operatören inte håller måttet. Väljer man att ge en enskild operatör exklusivitet i fastigheten måste fastighetsägaren bli bättre på att ställa krav, menar Torbjörn Sandberg.

– Leverantörerna säger ofta att avtal om kapacitet är en sak mellan dem och hyresgästerna. Men som fastighetsägare sitter man på en viss konsumentmakt.

Själva fastighetsnäten byggs för att klara 1?000 megabit per sekund, men behöver vi verkligen den kapaciteteten idag?

– Nej, hårddiskarna klarar inte av att tanka mer är 200 till 300 megabit per sekund i dagsläget. Men ska man ta en sådan här investering med avskrivningstider på 20–30 år så bör man inte utgå från dagens kapacitetsbehov utan snarare morgondagens. Idag vet vi inte vad som kommer att driva på utvecklingen, men genom att titta på hur kapacitetsbehovet har ökat historiskt, med en ökning på 100 procent vartannat år, så har vi ett kapacitetsbehov år 2020 på drygt 1?000 megabit per sekund.

Nu har vi HD-tv och snart både super-HD och ultra-HD, och runt hörnet väntar hologram-tv. Med pixlar i tre dimensioner går det åt en del bandbredd.

Det som idag ställer högst krav på bandbredd är onlinespel. I exempelvis ett skjutspel är spelaren körd om det hela tiden är några hundradelars fördröjning.

Det många tror verkligen kommer att driva på bandbreddskraven är när vården flyttar in i hemmet. Så kallade samhällstjänster är fortfarande i utvecklingsstadiet. Tanken är att pulsmätare och EKG-mätare ska kopplas upp på nätet, och att patienten kan kommunicera direkt med läkare via video. Då blir bredbandet helt avgörande för om man kan bo kvar hemma eller inte.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]