Året har inletts med en rad intressanta domar inom entreprenadjuridiken. Här förklarar vi bakgrunden, domslutet och framförallt hur utfallet kommer att påverka framtida arbete och projekt.
[ Annons ]
Vad betyder egentligen fackmannamässig bedömning?
Bakgrund:
2009 vann entreprenören Secora Region Gotlands upphandling av muddringsarbete i Slite hamn till ett fast pris på 11 miljoner kronor. Under arbetet stötte Secora på hårt kalkberg som företagets tekniska utrustning inte klarade av och istället var de tvungna att spränga bort berget. Sprängningen orsakade en merkostnad på 22 miljoner kronor, som Secora ansåg att Region Gotland borde stå för och begärde ersättning för detta av regionen.
Domen:
Högsta domstolen kom fram till att Secora i sin fackmässiga bedömning vid val av metod borde ha funnit att det var troligt att de skulle stöta på hårt kalkberg och att de därför själva var ansvariga för de merkostnaderna som sprängningen medförde.
Kommentar från John Hane, advokat och delägare på Foyen, och även den som företrädde kommunen i målet:
Domen tydliggör entreprenörens ansvar för okända förhållanden. Entreprenören måste, för att vara fackmannamässig, beakta alla risker för okända förhållanden som är sannolika. Det kommer antagligen medföra att entreprenörer i större utsträckning än tidigare tar höjd för riskerna när de tar fram sina kalkyler. Men samtidigt är domen också ett förtydligande av beställarens ansvar.
Domen tydliggör att om beställaren inte har ett fackmässigt och komplett förfrågningsunderlag, och det på grund av ofullständigheter i detta går att göra olika tolkningar om vilka risker som föreligger, får istället entreprenören kalkylera med den för entreprenadarbetenas utförande mest gynnsamma tolkningen. Kravet på fackmässighet gäller båda parter i ett entreprenadkontrakt. Domen har förtydligat vad det ansvaret innebär i båda riktningarna.
Vårdslöst användande av ny teknik vid husbygge
Bakgrund:
I ett trettiotal villor i Svedala valde byggbolaget Myresjöhus att använda sig av enstegstätade fasader. Detta är en metod som har ifrågasatts och när villorna drabbades av omfattande fuktskador valde fastighetsägarna att stämma byggbolaget för att få ersättning för skadorna. Den första rättsinstansen, Eksjö tingsrätt, dömde Myresjöhus att betala åtta miljoner kronor till villaägarna. Domen upphävdes efter överklagan till Göta hovrätt, som ansåg att företaget agerat fackmässigt.
Domen:
Högsta domstolen fastslår att det föreligger fel i entreprenaden och ger därmed fastighetsägarna rätt. Nu kvarstår att pröva hur vårdslöst Myresjöhus agerat vid användandet av enstegstätade fasader för att därefter fastställa den ersättning som bolaget ska krävas på.
Kommentar från Rikard Silverfur, näringspolitisk expert på Fastighetsägarna Sverige:
Jag tycker Högsta domstolen gör en korrekt bedömning i frågan om huruvida fel föreligger i entreprenaden eller ej.
Entreprenör som tillhandahåller handlingar jämte däri angivna konstruktioner, som ska vara lämpliga för sitt avsedda ändamål, svarar också för riktigheten i dem och vad gäller enstegstätade fasader finns uppenbara problem. Den fortsatta prövningen i målet är intressant att följa både vad gäller ersättning och hur domen i övrigt kommer att påverka hur företag använder sig av ny teknik.
Högsta domstolen tar fasta på den situation som uppstår när man som köpare inte får det som man förväntat sig. Det kommer bli intressant att följa hur det kommer appliceras på andra situationer.
Rätt till ersättning vid byggfel
Bakgrund:
2007 var det dags för Ramos Snickeri i Kalmar att flytta till nya lokaler. Dotterbolaget Det Andra Bolaget House Sweden fick ansvar för byggnationen av de nya lokalerna för handel och industri. Ett avtal om totalentreprenad slöts med John Svenssons Byggfirma (JSB). Bygg-firman skulle utföra konstruktions- och byggnadsarbete, bland annat avseende en betongplatta. Arbetet pågick och slutbesiktigades i december. Men därefter uppdagades flera fel, till exempel att betongplattan var för tunn. Ansvaret för kostnaden för att åtgärda felen har de två parterna sedan dess tvistat om och i januari kom Högsta domstolens beslut.
Domen:
Högsta domstolen ansåg att det fanns fel i entreprenaden och gav Det Andra Bolaget rätt till ersättning för de kostnader som kan beräknas uppkomma vid avhjälpandet av felet. Bolaget har yrkat på en ersättning på fem miljoner, men det är nu upp till hovrätten att bedöma ersättningsnivån.
Kommentar från Olof Johnson, chefsjurist på Sveriges Byggindustrier:
Branschen har nu fått svar på frågan om beställarens rätt till ersättning för beräknade avhjälpandekostnader eller värdeminskningsavdrag, för väsentliga fel. Beställaren kan nu kräva skadestånd av entreprenören motsvarande beräknade avhjälpandekostnader; under presumtionen att beställaren har för avsikt att avhjälpa felen. Detta kan förstås vara lite svårsmält för en praktiker eftersom beställarna i praktiken ofta inte avser avhjälpa felen på grund av kostnader och till exempel störningar för hyresgäster.
Många gånger kan man också fråga sig om ”felet” påverkar användbarheten överhuvudtaget eller om kostnaderna för ett avhjälpande verkligen står i rimlig proportion till felens betydelse för beställaren. Vad händer då om beställaren inte har för avsikt att avhjälpa felen? Högsta domstolen uttalar i sin dom att om beställaren inte avser avhjälpa felet ska ersättningen enligt skadeståndsrättsliga principer bestämmas till de ”ekonomiska effekterna av det bestående felet”. Hur en sådan bedömning ska gå till i det konkreta fallet vet vi ännu inte.
