I Malmö ska forskare vid IVL Svenska Miljöinstitutet och Linköpings universitet tillsammans med fastighetsägare och Malmö stad testa en ny samverkansmodell för klimatanpassning i områden som redan är byggda.
Det behövs omfattande insatser för att bygga bort översvämningshoten. Men i många fall kan ansvarsfrågan vara problematisk. En åtgärd på en enskild fastighet kan leda till att grannen ”nedströms” hamnar i ett sämre läge. Men i många fall kan den bästa lösningen ”uppströms”, men då svår att finansiera rättvist.
Det är ett av flera exempel. Läs mer här, och här.
[ Annons ]
Kommuner, myndigheter och statliga utredningar har pekat på särskilda svårigheter med ansvarsförhållandena kring åtgärder i redan byggda stadsmiljöer där det finns många fastighetsägare och angränsande kommunal infrastruktur.
I ett projekt har sex platser i Malmö stad valts ut för djupare analyser kring klimatanpassningsbehov, möjliga åtgärder och förutsättningar för samarbete: Mellanheden, Nyhamn, Sofielund, Rörsjöstaden, kvarteret Arken vid Möllan och Persborg.
Tillsammans ska IVL Svenska Miljöinstitutet, Linköpings universitet berörda fastighetsägare och Malmö stad försöka hitta nya samverkansmodeller.
– Många behöver arbeta tillsammans för att klimatanpassa staden. För att undersöka nya sätt att arbeta har vi samlat flera aktörer som tillsammans ska skapa ett så kallat policylabb för att försöka få fram lösningar. Vi undersöker nu ett antal kvartersområden i Malmö och möjligheten att i en platsspecifik kontext samarbeta om olika klimatanpassningsåtgärder som kommer flera fastighetsägare, inklusive kommunen och de som bo där, till nytta, säger Åsa Romson, forskare och projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Hon betonar att samverkan över fastighetsgränser är nödvändigt för att utforma lämpliga lösningar.
Ett exempel är att Malmö arbetar för att implementera 3-30-300-principen för urban grönska, där alla ska se tre träd från bostaden, ha 30 procent krontäckningsgrad i området och max 300 meter till ett grönområde. Då mer än hälften av Malmös träd står på privat mark krävs det samverkansformer för att behålla och utöka den gemensamma grönstrukturen.
– Det finns stor potential i privata och kommunala fastighetsägares samverkan kring klimatanpassning av Malmö med blå-gröna lösningar. Det innebär mer grönska och fler platser menade för vattensamlingar vilket även kan bidra till ökad trivsel och välbehövlig svalka sommartid i staden, säger Emanuel Toft, klimatanpassningsansvarig på miljöförvaltningen i Malmö stad.
Deltagarna är flera stora fastighetsägare, fastighetsnätverk och en försäkringsaktör som tillsammans med Malmö stad och forskare under två års tid ska arbeta fram förslag på konkreta kontrakt mellan aktörer för anläggning och drift av lokala klimatanpassningsåtgärder.
– Vi deltar i projektet för att klimatanpassning av det befintliga beståndet inte är helt lätt men en nödvändighet för att även framåt kunna erbjuda säkra och trygga miljöer för våra hyresgäster och undvika skador på våra fastigheter, att hitta åtgärder som vi kan samarbeta kring tror vi är en förutsättning för att lyckas, säger Elsa Hagdahl, hållbarhetschef på fastighetsbolaget Wihlborgs.
