Få hyresrätter ger minskad rörlighet för unga vuxna. Det konstateras i en ny rapport från Boverket.
Den minskande andelen hyresrätter i storstadsregionerna har haft negativa effekter på rörligheten för unga vuxna mellan 20 och 24 år. Det konstaterar Peter Karpestam, nationalekonom vid Boverket, i rapporten Vem tjänar på fler bostäder?
[ Annons ]
Han har studerat sambandet mellan antalet bostäder och människors förmåga att flytta över kommungränserna fördelat mellan olika åldersgrupper. I rapporten undersöker han även vilken betydelse olika upplåtelseformer har för rörligheten över kommungränserna.
Storstadsregionernas expansion genom inflyttning från övriga kommuner drivs nästan uteslutande av inflyttning av unga vuxna mellan 20 och 34 år. Den äldre befolkningen, i synnerhet åldersgruppen 55 till 74 år, flyttar istället ifrån storstadsregionerna.
– Unga vuxna har av naturliga skäl både relativt låga inkomster och kort tid i bostadskön. Unga vuxna är därför den grupp som har svårast att hitta sin första bostad som ofta är en hyresrätt. Unga vuxna mellan 20-24 år är också den grupp som i särklass är de som är mest benägna att flytta till jobb och studier. Det gäller oavsett om man tittar på flyttningar inom eller mellan kommuner, säger Peter Karpestam.
Av den anledningen blir hyresrätten extra viktig som den första egna bostaden på vägen till jobb och studier, menar Peter Karpestam. Resultaten ger dock inte stöd för att en ökad andel hyresrätter gynnar rörligheten för samtliga åldersgrupper.
– Om man tittar på de som bor i hyresrätt så har de relativt låga inkomster vilket i sig kan göra dem mindre rörliga. Det är till exempel svårare för dem att köpa en bostad. Och de som har förstahandskontrakt i attraktiva regioner med relativt låg hyra blir man kanske mindre intresserad av att flytta, säger Peter Karpestam.
Men Boverket konstaterar att alla åldersgrupper verkar gynnas av att det byggs fler bostäder. I kommuner där byggandet ökar, ökar också inflyttningen av samtliga åldersgrupper mellan 20 och 74 år.
– När det gäller unga vuxna mellan 20-24 år kan resultaten tolkas på två sätt. Det ena är att unga vuxna klarar att efterfråga en del av det som byggs. Den andra tolkningen är att fler nya bostäder sätter igång flyttkedjor som frigör billigare bostäder som gynnar rörligheten för alla, säger Peter Karpestam.
Sammanfattningsvis konstaterar Boverket att det låga bostadsbyggandet sedan 1992 haft stora effekter på rörligheten och därmed också på kommunernas tillväxt.
