[ Annons ]

Rapportens slutsats är att det skulle skilja över 50 procent mellan hyrorna i innerstaden jämfört med ytterstaden om hyrorna verkligen speglade människors värdering av läget. Foto: Shutterstock
Publicerat 22 april, 2021

Ny rapport: läget spelar liten roll för hyran

Om hyrorna skulle spegla människors värdering av läget, skulle det skilja över 50 procent mellan hyrorna i innerstaden jämfört med ytterstaden. Det enligt en ny rapport från analysföretaget Evidens, gjord på uppdrag av Fastighetsägarna Stockholm.

En av punkterna i januariavtalet handlar om att utreda hur bostadskonsumenternas värderingar ska kunna få ett större genomslag i hyressättningen. För att ge bränsle åt den debatten har Fastighetsägarna Stockholm gett analysföretaget Evidens i uppdrag att räkna på vad hyrorna i Stockholm skulle vara om de speglade människors värdering av läget. Slutsatsen är att det i sådana fall skulle skilja över 50 procent mellan hyrorna i innerstaden jämfört med ytterstaden.

Enligt rapportens resonemang har lägesfaktorn i princip inte slagit igenom överhuvudtaget inom ramen för bruksvärdesystemet på Stockholmsmarknaden.

[ Annons ]

När rapporten diskuterades på ett seminarium i Fastighetsägarnas regi höll Margareta Björkvald, förhandlingsansvarig på Hyresgästföreningen, med om att läget ska ha betydelse. Men det tyckte hon också att det har.

– Man ska inte överdramatisera hyresmarknadens funktionsoduglighet. Enligt vår statistik finns det en stor skillnad som beror på läget. Om man tittar på en trea i Östermalm så är snitthyran på 9170 kronor och i Spånga/Tensta med 5128 kronor, så det är en avsevärd skillnad, sa Margareta Björkvald.

Ted Lindqvist, vd Evidensgruppen, bemötte inte just de siffrorna. Men han pekade på att det finns stora problem när det gäller underlaget. Det finns ingen central statistik tillgänglig, denna undersökning bygger på insamlat underlag från fastighetsägare. Det är också en tämligen komplicerad analys som görs. Mycket förenklat går det ut på att översätta hyresrätter som om de vore bostadsrätter.

– Det kan se ut som att det finns en hyresskillnad mellan områden som speglar den gradient som vi räknat fram. Men tittar man mer noggrant så rör det sig ofta om äldre bostäder som är renoverade.

Han menar att om man rensar statistiken hyreshöjande renoveringsfaktorer så finns det ingen tydlig lägesfaktor.

Margareta Björkvald menade att bruksvärdessystemet måste ses som en del av den generella bostadspolitiken.

– Vi behöver en bostadsmarknad där även de som har samhällsbärande funktioner, exempelvis undersköterskor, behöver kunna bo på så att de kan nå sin arbetsplats.

Nathalie Brard, förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, höll med om att det är en god intention.

– Men det finns andra undersökningar som visar att vi snarare fått en väldigt segregerad stad där de som har hög inkomst och lång kötid får tillgång till underprissatta lägenheter i innerstaden, medan man tränger ihop sig i stadens ytterkanter, sa Nathalie Brard.

Hon pekade istället på hur andelen hyresrätter i de centrala delarna ständigt minskar. Ombildningar till bostadsrätt sker av ekonomiska, snarare än ideologiska skäl.

Precis som övriga deltagare sa sig Ola Möller, riksdagsledamot Socialdemokraterna, vara  positiv till att man nu ser över lägesfaktorn vid hyressättning. Men han tyckte inte att det är politikens huvuduppgift.

– Till syvende och sist bygger bruksvärdet på att parterna förhandlar med varandra. Och det ska vi ha respekt för att de sköter. Och man måste också komma ihåg att bruksvärdessystemet är utvecklat för en marknad i balans. Om den inte är det så kan man lösa det på antingen genom att förändra bruksvärdessystemet, och jag är inte emot justeringar. Men man kan också skapa balans genom att bygga mer bostäder, vilket regeringen gör nu genom investeringsstödet, sa Ola Möller.

Carl-Oskar Bohlin, bostadspolitisk talesperson för Moderaterna, ville gå lite tuffare fram för att  lägesfaktorn ska få större betydelse.

– De som försvarar status quo verkar resonera utifrån en fördelningspolitisk aspekt. Men där kan man konstatera att det människor med höga inkomster som bor i de underprissatta lägenheterna. Då måste man ställa sig frågan varför det allmänna genom politiken ska hålla ett sådant system ett under armarna.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]