Hushållens behov och vad som byggs i Stockholm matchar inte alls. En ny studie pekar på möjligheter att möta efterfrågan genom flerbostadshus med småhuskvaliteter.
På en osäker marknad har efterfrågan på nya bostäder förändrats. Majoriteten av invånarna i Stockholms län vill ha en hyreslägenhet, därefter bostadsrätt och sist småhus. Det enligt en färsk rapport från Region Stockholm.
Men rapporten visar på en allvarlig obalans mellan utbud och efterfrågan. Det behövs 20 000 nya bostäder per år för att möta befolkningstillväxten enligt regionens beräkningar. Men i nuvarande ekonomiska läge har Stockholmshushållen bara råd att köpa eller hyra runt 13 600 nybyggda bostäder. Jämfört med en studie från 2019 är det 1 500 färre bostäder.
Framför allt är det personer med låg inkomst, särskilt ensamstående, som har svårt att hitta bostäder de har råd med. ”Alarmerande” menar Karin Fälldin (C), ordförande i klimat- och regionutvecklingsnämnden.
– Det vore katastrof om Stockholm blir ett gated community för höginkomsttagare, säger Karin Fälldin till Dagens Nyheter.
Nathalie Brard, chef fastighetsmarknad och förhandlingschef på Fastighetsägarna Stockholm, konstaterar att grundproblemet är att det byggts för få bostäder i stockholmsregionen. Hon pekar på långdragna och osäkra plan- och byggprocesser, tillsammans med tuffare kreditregler och ett dysfunktionellt hyressättningssystem, som de viktigaste orsakerna till bostadsbristen.
– När det gäller hyressättningen handlar det mindre om hyressättningen i nyproduktion och mer om det faktum att de årliga hyresjusteringarna i det befintliga beståndet inte har hängt med i kostnadsutvecklingen. Det innebär att lönsamheten i att äga och förvalta hyresrätter har minskat, säger Nathalie Brard.
Trots att Region Stockholms rapport visar på att många vill bo i hyresrätt, menar hon att det kommer bli svårt att få fart på hyresrättsbyggandet när Riksbankens noll- och minusräntor inte längre gäller.
– Det handlar nog mer om att få personer är beredda att ta på sig den risk och de höga bolånekostnader som är kopplade till ägandet av villor och bostadsrätter i dagsläget. De tänker nog att en billig hyresrätt i länets centrala delar är att föredra, säger Nathalie Brard.
De centralt belägna lägenheterna är dock främst reserverade för hushåll som har lång kötid eller bra kontakter. Nathalie Brard konstaterar att de relativt sett billiga hyresrätterna i centrala delar till stor del bebos av folk med relativt god ekonomi. De ekonomiskt svagare hushållen som vill bo centralt är ofta hänvisade till den dyraste boendeformen; andrahandsuthyrning.
– Vill vi ändra på det måste vi se till att rörligheten ökar i lägenheterna i länets centrala delar så det blir praktiskt möjligt för flera att efterfråga dem. För att det även ska vara en möjlighet för ekonomiskt svagare hushåll krävs ändamålsenliga bidrag, skriver hon till Fastighetstidningen.
Så här ser hushållens möjligheter ut på Stockholms bostadsmarknad enligt ett par siffror från rapporten:
- Bostadsrättslägenheter till medianpriser kan efterfrågas av 21 procent av ensamstående i länet. Motsvarande andel för hushåll med sammanboende är 52 procent.
- Småhus till medianprisnivån kan efterfrågas av 4 procent av de ensamstående i länet. Motsvarande andel för de sammanboende är 25 procent.
- Hyresrätter (genomsnittlig årshyra för respektive lägenhetstyp) kan efterfrågas av 29 procent av ensamstående i länet. Motsvarande andel för hushåll med sammanboende är 46 procent.
Även om efterfrågan på hyreslägenheter alltså trumfar småhuset, så lever villadrömmen i Stockholms län enligt rapporten. Där är en intressant slutsats att många som helst skulle vilja bo i småhus kan ändå tänka sig att bo i flerbostadshus – om dessa byggs med småhuskvaliteter.
Det handlar om värden som egen ingång, möjlighet att odla och närhet till natur eller vatten. Knappt 85 procent av de som föredrar småhus angav att de kan tänka sig flerbostadshus om dessa kvaliteter uppfylls.