710 000 personer bor i svenska utanförskapsområden, de flesta i och kring storstäderna. ”Förhoppningsvis ska vår lista visa var insatser bäst behövs”, säger Micael Nilsson, expert på Boverket.
Polisen har sedan 2015 publicerat en lista över utsatta områden. Nu har SCB och Boverket tagit fram en egen listning med områden som har en eller flera problembilder.
Totalt har 180 områden i 66 kommuner genom olika analysmetoder identifierats som områden med stor sammanvägd problematik. Av dessa områden har 40 områden i 20 kommuner särskilt stora utmaningar, och det är till största delen kommuner i och kring våra större städer.
[ Annons ]
– På landsbygden är det ett fåtal små områden med på listan med utanförskapsproblem, konstaterar Micael Nilsson, expert inom integrationsfrågor på Boverket.
Varför har då Boverket tagit fram en lista när polisens lista över utsatta områden redan finns?
– När polisen gör sin lista har de fokus på brottsligheten med olika klansammansättningar och hur benägna folk är att vittna. Det är alltså en lista tänkt att vara ett verktyg för polisens arbete. Det vi tagit fram på regeringens uppdrag är en bild av utanförskapet där många fler parametrar än brott är med, säger Micael Nilsson.
Han påpekar att det inte varit helt lätt att mäta vissa saker, som till exempel upplevd trygghet. Det man landat på att ha med och som går att mäta är bidragsberoende, kriminalitet, lågt demokratiskt deltagande, svag arbetsmarknadsetablering, svaga skolresultat och trångboddhet. Med dessa fakta är sedan orterna klassificerade i en sorts rankinglista där områden med fler problemområden får lägre värden.
Till stor del överlappar de 40 områden som Boverket och SCB pekar ut med stora utmaningar med de som polisen satt upp, som Rinkeby och Alby i Stockholm och Hammarkullen i Göteborg. Men här finns även andra områden som dyker upp.
– Ta till exempel Kungshall i Nybro – ett litet miljonprogram som kommer riktigt högt upp i listan med stora utmaningar, säger Micael Nilsson.
Listan handlar inte om områden som ska pekas ut, utan snarare ett utanförskap som ska synliggöras.
Det är regeringen som beställt analysen och exakt hur de kommer att använda informationen är oklart.
– Vår förhoppning är att den ska visa politiken var insatser bör sättas in för att minska segregationen. Kartläggningen är även ett bra jämförande verktyg för att se vilka typer av insatser som krävs, om det är satsningar på skola eller något annat som behövs, säger Micael Nilsson.
Polisens lista har fått kritik för att stigmatisera områden och göra dem än mindre attraktiva. Finns inte risken även med denna lista?
– Jo, så är det kanske, men samtidigt måsta vi inser att problemen är omfattande och kan inte spelas ner. Nu anser jag att listan inte handlar om områden som ska pekas ut, utan snarare ett utanförskap som ska synliggöras.
Listan kan väl även blir en sorts mall över områden man ska undvika att köpa bostadsrätt eller investera i fastigheter?
– Jag är medveten om att den kan användas på det sättet, som en sorts konsumentvägledning. Men det är inget vi diskuterat i uppdraget att den kan användas så, säger Micael Nilsson.
Läs mer på Boverkets hemsida.
