Nudging ökade hållbarheten

Affischer på toaletterna, löften om smörgåstårta samt en hel del Aj! och Oj! Med hjälp av nudging lyckades man på byggarbetsplatsen Asecs i Jönköping både spara in 90 ton byggavfall och samtidigt skapa en säkrare arbetsplats.

Annons:

Annons:


Byggbolaget Wästbygg och Beteendelabbet har sedan 2106 drivit ett pilotprojekt där man med hjälp av nudging velat påverka beteendet på byggarbetsplatsen. Detta på den stora renoveringen och ombyggnationen av Asecs köpcentrum, som ägs av Alecta. Begreppet nudging handlar alltså om att ”knuffa” människor, företag och organisationer i rätt riktning.

Ett av uppdragen bestod i att skapa en säkrare arbetsplats. Kajsa Lindström, tjänstedesigner på Beteen­delabbet, berättar om varför själva nudgingarbetet snart kom att fokusera på ren kunskaps­inhämtning, snarare än rena säkerhetsåtgärder.

– Det första vi behövde göra var att förstå oss på vilka beteenden vi skulle arbeta med. Och vi insåg snart att det till stor del saknades data på vilka olyckor som skedde. Det var ett stort mörkertal i tillbudsrapporteringen, säger Kajsa Lindström.

Det som  kännetecknar en nudge är:

• Det får inte vara ett förbud eller ta bort individens fria val.

• Det ska inte innebära något ekonomiskt incitament.

• Fokus ska ligga på beteende och inte attityder.

Hon blev snart varse om att det fanns två problem. Dels var det inte helt självklart vad ett tillbud egentligen var.

– Platscheferna berättade att de kunde se blodfläckar ute på arbetsplatsen, men det fanns ingen tillbudsrapport. Och ett tillbud kan alltså både vara att det skett en olycka, eller att det varit väldigt nära ögat, berättar Kajsa Lindström.

Det andra var att det helt enkelt var ganska krångligt att lämna in en tillbudsrapport.

– Vi tog bort själva ordet tillbud och pratade istället om ”Aj! och Oj!”. Sen placerade vi ut stora gula rapporteringsstationer, typ som stora plåster­stationer, ute på arbetsplatsen. Där var budskapet på flera olika språk: ”Tack för att du rapporterar och gör Wästbygg till en bättre arbetsplats”.

Här bestod alltså själva nudgingen i att underlätta kunskapsinhämtandet. På det följde ett flertal rent konkreta praktiska åtgärder på byggarbetsplatsen. Det kan vara allt ifrån att förbands­lådor ska fyllas på till att sätta upp extra skyddsräcken.

– Får de bara reda på vad det är som behöver åtgärdas så gör platsledningen det. Problemet har varit att de helt enkelt inte vetat var problemen funnits, säger Kajsa Lindström.

Ett annat problem som Kajsa Lindström och hennes kollegor blev varse var att man tidigare snarast tillämpat en omvänd, negativ nudging.

– Det är ett generellt problem att man kommunicerar i stil med: ”Bra jobbat! Vi har noll tillbudsrapporter.” Här fanns det en inbyggd motsättning. Det är bra att ha hög rapportering, men det är såklart inte bra med olycksstatistik. Det är två helt olika frågor som lätt blandas ihop, säger Kajsa Lindström.

Den andra delen av Beteendelabbets uppdrag var att öka sorteringsgraden. En stor del av Sveriges totala mängd avfall kommer från byggindustrin. Ska vi klara FN:s hållbarhetsmål 2030 måste återvinning av material öka snabbt och markant.

På byggarbetsplatsen i Jönköping var problemen högst konkreta. Avstånden till avfallscontainrarna var för långa, informationen otydlig och det saknades i regel direkt återkoppling i arbetet. Åtgärderna var därför lika konkreta. Det skaffades in flera mindre, flyttbara containrar som placerades med närhet till själva byggmomenten.

– Vi gjorde också nya stora magnetskyltar som var enkla att flytta. Och vi märkte upp med tejp med information hur man skulle sortera på de olika språk som talades på arbetsplatsen.

På insidan av toalettdörrar sattes affischer upp som visade månadens resultat tillsammans med nya mål. Om målet uppnåddes vankades det smörgåstårta.

– Återvinningsgraden har ökat med tio procent. Det kanske inte låter så mycket, men det motsvarar 90 ton som har återvunnits med relativt små insatser, säger Kajsa Lindström.

Det hela kan ju låta väldigt enkelt. Som att man sätter upp lite lappar så är man hemma. Vad är det som gör detta till en nudge?

– Definitionen av en nudge är att man förändrar och förenklar en beslutsmiljö. Här har vi jobbat med flera nudge-verktyg. Dels att skapa ett tydligt och kommunikativt budskap.  Sen har vi också förändrat placering av budskapet på själva arbetsplatsen. Vi har också skapat ägarskap genom att göra yrkesarbetarna till en del av lösningen.

Annons: