”Nu ska vi städa bort de sista fossila resterna”

Färdplanen för en fossilfri uppvärmningsbransch är utstakad. År 2030 ska fossila bränslen ha fasats ut, år 2045 ska system för kolsänkor, så kallad BioCCS, ha utvecklats – uppvärmningssektorn bidrar då med negativa utsläpp. Rikard Silverfur, chef utveckling och hållbarhet på Fastighetsägarna, har ingått i arbetet.

Ett flertal fastighetsbolag har undertecknat färdplanen. För inte så länge sen låg man ofta i luven med fjärrvärmebolagen, är stridsyxan nedgrävd?

[ Annons ]

– Ja, det har funnits stridigheter kring tolkningar av vem som egentligen ska ansvara för att åtgärder görs och vilka åtgärder som egentligen anses göra mest nytta. Men målet att vi ska klara att få ner koldioxidutsläppen har vi alltid varit eniga om.

Finns det anledning till självkritik? Har man tjafsat om detaljer istället för att lösa problemen?

– Det skulle jag inte säga. För det första ska man vara medveten om att vi i ett internationellt perspektiv ligger långt framme med förhållandevis ren fjärrvärme och el. Egentligen är det bara de sista fossila resterna vi nu ska städa bort. Sen finns det också ett värde att parterna utmanar varandra och ställer krav. Det kommer vi fortsätta med.

I färdplanen används begreppet ”wicked problems” – att det inte finns några enkla lösningar och att varje situation är unik och föränderlig. Hur påverkar det?

– Det är för att svaren hela tiden beror på ur vilket perspektiv man ser på frågan. Från ett håll kan en lösning verka fullständigt självklar. Å andra sidan kanske det är en åtgärd som leder till minskat försörjningstrygghet eller att man tvingas använda mer av energi som inte är lika miljövänlig. Problemet är när det tas till intäkt för att göra ingenting.

Som debatten om marginal-el alltså. Men det kan ju faktiskt också leda till mer smutsig el från exempelvis Polen?

– Vi måste ta tag i det vi har rådighet över och kan lösa. Visst kan det initialt leda till att vi måste importera mer el. Men det är inte statiskt. Vi kan inte använda exempelvis Polen som ursäkt för att till exempel fortsätta subventionera fossila bränslen eller avstå från att energieffektivisera. Jag är övertygad om att Polen kommer följa efter om vi gör vårt.

Det talas om affärsmodeller som ska gynna bägge parter. Hur kan det se ut?

– Det är något vi tryckt hårt på. Det finns exempel på hur fastighetsägare hjälper energibolag att balansera energisystemet genom att styra behov och lagra energi. När färdplanen är på plats tror jag att det kommer vara möjligt att utveckla affärsmodeller för detta ytterligare.

Har du några farhågor?

– Då bör man väl titta på vad vi i fastighetsbranschen har för åtaganden. Vi kan inte bara begära att den andra partern hittar lösningarna. Framförallt måste vi öka takten i att energieffektivisera det befintliga beståndet. Men där finns det låsningar för att nå lönsamhet i renoveringar.

(Här överröstas Rikard Silverfur nästan av ungdomar på väg till klimatstrejken på Mynttorget).

– Då är det positiva att vi nu har en så stark rörelse framåt, vilket just Greta Thunberg är ett exempel på. Att ta tag i renoveringar, och andra nödvändiga åtgärder, kommer allt mer att styras av att vi måste nå klimatmålen.

Krävs det politiska reformer?

–  Det behövs regelverk som skapar incitament för kraftvärme och minskat toppeffektuttag. Det kan exempelvis ske genom att värdera effekt, och inte bara mängden energi i energicertifikat-systemet.

Och när det gäller byggregler?

– Boverkets byggregler fokuserar fortfarande på köpt energi istället för använd energi. Det leder till att man genom att välja energiform faktiskt kan bygga bättre eller sämre byggnader ur energisynpunkt. Vi vill ha teknikneutrala byggregler som fokuserar på bra och säkra byggnader.