Under DN-skrapan på Kungsholmen i Stockholm gror - bokstavligen - vad som väntas bli en av de viktigaste trenderna i utvecklingen av framtidens hållbara städer. Den industriella inomhusodlingen i källaren ska producera över 20 ton bladgrönsaker årligen.
År 2050 beräknas runt 70 procent av världens befolkning bo i städer. Det mesta pekar på att vi till dess dessutom kommer att vara en sisådär 3 miljarder fler. Alarmerande siffror i skenet av att vi i ett globalt perspektiv redan använder ungefär 80 procent av tillgänglig jordbruksmark som världen har tillgång till.
[ Annons ]
– Därför måste storskalig matproduktion bli en del av den framtida stadsplaneringen. Stadsodling har i Sverige hittills handlat mer om det sociala, vilket självklart är bra. Men vad vi är ute efter är att öka självförsörjningsgraden i städer. Då behöver man ha en betydligt mer industriell syn på produktionsapparaten.
Den som säger det är Owe Pettersson. Han är vd för Plantagon, bolaget som har som affärsidé att odla upp våra städer.
För det går alldeles utmärkt att bortse från den dramatiska inledningen om mänsklighetens framtida öde, och istället krasst konstatera att klorofyllfyllda källare med stor sannolikhet kommer att vara lösningen för fastighetsbolag som grunnar över vad de ska göra med tomma, olönsamma källarlokaler och garage.
– Sen har vi ju också shoppingcenterdöden, där finns det möjligheter att få tag i lokaler med redan bra infrastruktur, säger Owe Pettersson.
Plantagon har rönt en del uppmärksamhet för kontorshuset som byggs i Linköping som kombinerar kontor och ett vertikalt automatiserat växthus. Parallellt med att det byggs satsar man nu alltså på något mindre odlingsanläggningar i källare och garage i färdiga byggnader. Det första alltså i vad som tidigare var ett tidningsarkiv i DN-skrapan, där företaget också har sitt huvudkontor.
Joakim Rytterborn, som är utvecklingschef på företaget berättar hur det ska gå till:
– Vi kommer att odla i vertikala torn där grödorna växer horisontellt rakt ut mot lampor. De står på vagnar som rullas till stället vi skördar och sen planterar nya små plantor i tornen.
Tillförsel av vatten och näring är automatiserad. Plantorna växer inte i jord, utan i ett material som tillför rötterna näringslösning, luft och stadga. Att tillföra exakt de näringsämnen som grönskan behöver är inte bara optimalt ur odlingssynpunkt, menar Joakim Rytterborn.
Sallad och örter som vi idag köper i krukor med jord innebär att man importerar en massa ekologisk jord som sedan slängs i soporna. Det är ett stort svinn.
Den stora miljönyttan menar han ligger i att man ersätter den typ av grönsaker och örter som ofta kräver långväga transporter.
Källaranläggningen beräknas producera över 20 ton bladgrönsaker årligen, motsvarande mer än en miljon påsar basilika eller över 200 000 huvuden pak choi. 70 procent av odlingen kommer vara bladgrönt och kryddor och 30 procent särskilt näringsrika grönsaker, som olika kål- och salladssorter. En stor del kommer att säljas på ICA Maxi Lindhagen som ligger nära. Men det är inte fri tillgång till sallad och kryddgrönt som gör källarodling attraktivt ur ett fastighetsutvecklarperspektiv.
– I DN-skrapan får vi hyresfritt i och med att vi tillför fastigheten ett så stort värde i form av energi, säger Joakim Rytterborn.
Det är den starka ledbelysningen som skapar ett stort värmeöverskott. Här kommer man att värmeväxla ner värmen i borrhålslagret under fastigheten och på så vis öka effekten på fastighetens värmesystem.
– Skulle man inte ha en lösning som tar tillvara en så stor del av överskottsvärmen är det svårt att få lönsamhet i den här typen av odling, säger Owe Pettersson.
Men han tror att det oftast går att hitta lösningar för att ta tillvara värmen. I Stockholm erbjuder exempelvis Fortum ”Öppen Fjärrvärme” där man kan få betalt för leverans till fjärrvärmenätet under vissa tider på året.
Ett femtiotal av världens största städer tillämpar ISO-standarden för hållbarstadsplanering (37120:2014) som innehåller en rad indikatorer för bland annat minskat beroende av fossila bränslen, klimatanpassning och social integration. Under 2018 kommer den att kompletteras med en standard för matproduktion. Ett arbete som letts av Plantagon.
– Vi kommer att se betydligt mer av det vi kallar ”agritechture”, där man kombinerar odlingsteknik och fastighetsutveckling. Om man ska skapa en exportindustri kring detta måste det finnas en global standardiseringsprocess, säger Owe Pettersson.
Det finns fler exempel som pekar på hur stadsodling i industriell skala kommer att bli kommersiellt intressant för fastighetsägare inom en relativt snar framtid.
Avgörande för vem som skulle få ta sig an ett prestigefullt byggprojekt i Hyllie i Malmö var löftet om fiskodling i källaren. I Akvaponik, som det kallas, kombineras fiskodling med flytande grönsaksodling. Föreningen Stadsjord driver redan en pilotanläggning i Göteborg. Enligt deras beräkningar skulle en fiskodling på en yta av 50 kvadratmeter kunna förse 100 boende med fisk och grönt.
Inomhusodling vanligt i Asien
Tekniken att odla i vatten med växtnäring i stället för i jord kallas hydroponi och är utbredd i Japan och Asien. I Sverige finns, utöver Plantagon, bland annat företaget Urban Oasis som odlar så kallade microgreens i ett bergrum i Liljeholmen, Stockholm.
Hydroponiska odlingssystem för något mindre hemmaodlingar går att köpa på Ikea. Nästa steg blir förmodligen akvaponiska system med fiskodlingar för arter som Tilapia.
Foto: Lena Katarina Johansson
