Svensk ekonomi bromsar in och konjunkturutsikterna i omvärlden försvagas. . Därför har Riksbankens nu beslutat att att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent och att även sänka reporäntebanan.
Osäkerheten kring de statsfinansiella problemen i framförallt euroområdet är fortsatt stor och i flera euroländer väntas större finanspolitiska åtstramningar än vad som tidigare antagits. Tillväxten i euroområdet väntas därför bli låg framöver. Världen som helhet växer dock i en relativt god takt.
[ Annons ]
Den svaga utvecklingen i euroområdet dämpar även svensk ekonomi som, efter den starka utvecklingen hittills i år, nu bromsar in. Orderingången till svenska exportföretag har minskat och exporten blir betydligt svagare under nästa år. De försämrade utsikterna gör att hushåll och företag väntar med att konsumera och investera. En lägre efterfrågan påverkar också arbetsmarknaden där arbetslösheten stiger något under det kommande året. När oron för statsskuldproblemen i euroområdet avtar, återvänder förtroendet gradvis hos svenska hushåll och företag. Då väntas svensk ekonomi åter växa i en mer normal takt.
Inflationen mätt med KPI är fortfarande hög. Den underliggande inflationen är däremot låg. Den svaga efterfrågan i Sverige tillsammans med de svaga omvärldsutsikterna bidrar till att inflationstrycket blir lågt även framöver.
Eftersom inflationstrycket är lågt och den ekonomiska utvecklingen svag har Riksbankens direktion beslutat att sänka reporäntan med 0,25 procentenheter till 1,75 procent och att också sänka räntebanan. Reporäntan väntas ligga kvar på en låg nivå under nästa år. Framöver, när inflationstrycket stiger, behöver reporäntan gradvis höjas. En sådan räntebana stabiliserar successivt inflationen runt 2 procent och resursutnyttjandet i ekonomin kring en normal nivå.
