Sverigedemokraternas EU-parlamentariker Johan Nissinen anser inte att energirenovering bör vara en fråga för EU alls. Ett nej är således att vänta från SD när parlamentet röstar nästa vecka.
Sverigedemokraterna har länge varit kritiska till EU och drev fram till relativt nyligen på för att Sverige skulle lämna. Nu säger sig istället partiet driva på för ett nytt EU-fördrag där mer makt om beslutanderätt i en mängd frågor går till medlemsländerna.
Ett exempel på den överstatlighet man vänder sig emot hittas i Direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD). Här läser du om hur ITRE-utskottet, EU-parlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi, valde att gå ännu längre än kommissionens redan långtgående ursprungsförslag som skulle tvinga fastighetsägare till omfattande energirenoveringar.
[ Annons ]
Faktum är dock att Johan Nissinen lade ner sin röst i ITRE-utskottets omröstning.
– Sverigedemokraterna kommer att rösta minus (minus betyder nej i EU-handlingar, reds. anm.) nästa vecka i Strasbourg. Att det blev avstå i utskottet var enbart ett knapptrycksfel. Minus skulle det ha varit även där, ingenting annat, säger Johan Nissinen.
Som han ser det skulle förslaget om långtgående krav på energirenoveringar med stor sannolikhet enbart innebära mer pengar och omfördelning inom EU, och fler centralistiska förbud och regleringar.
– I Sveriges fall har vi redan plockat ”de lågt hängande frukterna” när det kommer till att spara koldioxidutsläpp genom omfattande tidigare energirenoveringar. Från och med nu är endast mycket små koldioxidbesparingar möjliga för allt mer pengar. Med andra ord väldigt höga kostnader med små besparingseffekter, säger Johan Nissinen.
När staten börjar detaljstyra främjas oftast det som är dyrast, inte det som är mest fördelaktigt.
Han är heller inte så säker på att det skulle göra skillnad för klimatet.
– Vi kan till exempel titta på Tyskland som har haft liknande projekt. De har sedan 2010 spenderat mer än 340 miljarder euro på energimoderniseringsåtgärder för bostadsbyggnader – utan någon märkbar koldioxidbesparande effekt. Det berodde dels på ett förändrat användarbeteende, folk höjde temperaturen från 20 grader till 22 grader efter renoveringarna, och dels berodde det på felaktiga renoveringsåtgärder. När staten börjar detaljstyra främjas oftast det som är dyrast, inte det som är mest fördelaktigt.
Sverigedemokraterna vänder sig också mot, vad Johan Nissinen menar, en trend av dubbelreglering från EU på ett och samma område.
– EU har nyligen inkluderat byggnader i handeln med utsläppsrätter, men det fungerar bara om det får verka på egen hand. Nu får vi både ett marknadsvänligt instrument och ett planekonomiskt med det nya tvånget till renoveringar, säger Johan Nissinen.
Alla länder kommer konkurrera om hantverkare, material och installationer i tider av inflation och arbetskraftsbrist för att tredubbla renoveringstakten. Det blir dyrt.
Den allmänna uppfattningen bland de svenska EU-parlamentarikerna är att gemensamma målsättningar kring energibesparing är bra. Här skiljer sig dock Johan Nissinen.
– I grund och botten är det få aspekter vi stödjer eftersom vi inte anser att detta är en EU-fråga. Vi vill helt enkelt inte ha det här på en EU-nivå överhuvudtaget. Det nya direktivet kommer förvandla många städer i Syd- och Östeuropa till byggarbetsplatser under det kommande decenniet. Alla länder kommer konkurrera om hantverkare, material och installationer i tider av inflation och arbetskraftsbrist för att tredubbla renoveringstakten. Det blir dyrt. Det är dessutom artificiella jobb som till stor del finansieras av skattepengar och inte skapar ett eget värde inför framtiden. Konsumtion istället för att skapa varaktiga jobb via innovation, säger Johan Nissinen.
