Från lite otrevlig stämning till dödshot. Arbetsmiljön är stundvis tuff för den som bemöter kundernas problem och önskemål i bostadsbranschen. Men måste man gilla läget? Tvärtom, säger två branschaktörer som menar att fastighetsägare som tar ansvar är mer attraktiva arbetsgivare.
Har någon blivit skadad? Det var Peter Strands, vd på Victoria Park första tanke. Ett par dagar före julafton sprängdes en bomb utanför bolagets områdeskontor i Rosengård i Malmö. Flera fönster, både i kontoret och lägenheten ovanför, splittrades av explosionen.
[ Annons ]
Sprängladdningen detonerade mitt i natten när ingen befann sig på kontoret. De boende på våningen ovanför var skärrade, men oskadda. Men den materiella skadegörelsen var omfattande. Arbetet med att evakuera boende och röja upp i området kunde inte vänta. Medarbetarna hjälptes åt att hantera kontakt med polis, massmedia och oroliga boende i området.
– Vi var så klart chockade och frustrerade, men jag skulle ändå säga att vi reagerade sansat genom att försöka lösa de akuta praktiska problemen så snabbt som möjligt. Vattenrör hade gått sönder, och det låg glassplitter överallt, minns Peter Strand.
DET ÄR INTE ovanligt att personal inom förvaltning och uthyrning tvingas möta hot och otrygghet i sin arbetsmiljö. I förvaltningsarbetet ingår att ibland behöva informera om hyreshöjningar eller besvärande underhållsarbete, eller i sällsynta fall lämna besked om uppsägning av kontrakt. Kort sagt – nyheter som kan väcka starka känslor hos mottagaren. Som fastighetsägare måste man vara beredd på ett brett spektrum av olika reaktioner.
– Våra erfarenheter visar att de flesta företag har väl utvecklade rutiner för att möta och hantera våld och hot, säger Jonas Stålnacke, chefsjurist på fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation Fastigo.
Kurser inom arbetsmiljöområdet hör till de mest efterfrågade.
– Där går vi igenom vilka krav som ställs. Företaget ska ha säkerhetsrutiner och det ska finnas möjlighet att larma för att snabbt få hjälp. Arbetsgivaren måste också vara tydlig med att våld och hot inte är något som medarbetarna ska behöva acceptera och att det därför är viktigt att incidenter rapporteras och tas om hand. Om någon utsatts för hot eller våld måste man som arbetsgivare erbjuda hjälp och stöd.
VICTORIA PARKS drabbade områdeskontor ligger i ett av de 55 så kallade ”riskområden” som polisen pekat ut i Sverige.
När Victoria Park tog över beståndet i Malmö för drygt tre år sedan inleddes snabbt arbetet med att säga upp hyresgäster som ägnat sig åt uthyrning genom svarta kontrakt eller kriminell verksamhet. Om denna upprensning i området ligger till grund för sprängningarna eller inte låter Peter Strand vara osagt med hänsyn till att brottsutredningen i skrivande stund ännu pågår.
När händelserna i Rosengård inträffade hade inga hot framförts mot någon specifik person i organisationen, men händelserna väckte naturligtvis rädsla hos medarbetarna.
–Vi satte direkt in informationsmöten och kopplade in företagshälsovården. Vi jobbar tillsammans med externa konsulter och har en policy för hur vi hanterar hot mot personalen, men det här var en så osannolik situation. Det är ingenting som går att förbereda sig för, säger Peter Strand.
Att stänga ner kontoret var aldrig ett alternativ, trots att sprängdåden inträffade precis före julledigheterna.
– Nej, för oss var det viktigt att så snabbt som möjligt komma tillbaka till det vanliga. Därför beslutade vi oss för att hålla öppet precis lika ofta
som innan.
Peter Strand tycker att samarbetet med polisen fungerar bra i området och säger att händelserna i julas inte har lett till några förändringar i verksamhetens arbetssätt.
– Vi är oerhört nöjda med det samarbete vi utarbetat både innan och efter den här unika händelsen. Vi har samma bemanning, egen personal, samma öppettider och vi kommer att fortsätta anställa boende från området till förvaltningen. Chansen är ju mindre att du placerar en bomb på ett kontor om din syster jobbar där.
Man kan inte säga att man ska slå in skallen på någon och sedan förvänta sig att få bo kvar.
Bo Strömvall, säkerhetschef Svenska Bostäder
PÅ SVENSKA BOSTÄDERi Stockholm tog man ett nytt grepp om säkerhetsrutinerna för ett par år sedan. Idag rullar ett helt trygghetsmaskineri igång när någon tar till hot. Är det riktat mot organisationen i allmänhet skickas ett varningsbrev ut till hyresgästen, med kopia till stadsdelsförvaltningen. Gäller det hot mot enskilda medarbetare omvandlas hyreskontraktet till ett korttidskontrakt under en prövningstid eller sägs upp, beroende på hur allvarlig situationen är.
– Man kan inte säga att man ska slå in skallen på någon och sedan förvänta sig att få bo kvar hos oss. Det räcker inte att säga i efterhand att man var lite upprörd, konstaterar Bo Strömvall, säkerhetschef på Svenska Bostäder.
Under hans tid har medarbetarna varit förskonade från fysiskt våld, men han har vid det här laget sett exempel på alla varianter av hot och psykisk terror. Det kan handla om hot om våld, förföljelse eller hot om självmord. Det sistnämnda scenariot är ett allvarligt problem även hos olika myndigheter. Under 2014 rapporterade Kronofogdens personal in fl er än 140 fall av självmordshot.
– Det är inte alltid lätt att avgöra vad som är ett hot. Ibland handlar det om en obehaglig stämning, ibland om skuldbeläggning, som att ”om du inte gör som jag vill så kommer jag att hoppa från min balkong.” Det är kanske inte ett hot mot medarbetaren, men ändå ett väldigt tungt ansvar att lägga i knäet på till exempel en receptionist, säger Bo Strömvall.
INCIDENTER hos Svenska Bostäder som leder till att Bo Strömvall blir inkopplad inträffar ungefär fem, sex gånger per år.
– Vi erbjuder lösningar som personlarm, byte av arbetsplats och krissamtal. Många kan bara skaka av sig vad som hänt, men vi rekommenderar alltid att man åtminstone tar ett samtal.
På bolagets kundcenter har Svenska Bostäder lyckats förbättra tryggheten i arbetsmiljön för sina anställda. Tidigare kunde hyresgästerna ta upp problem direkt med förvaltningspersonalen ute i området. När man startade kundcentret som bara kan nås via telefon eller epost var många telefonsamtal hotfulla.
– Vi utbildade alla medarbetarna i svåra samtal, och de senaste två åren har det inte kommit ett enda hot till kundcentret. Då tar vi ändå emot tusentals telefonsamtal varje vecka, säger Bo Strömvall.
Personalen som svarar i telefon talar aldrig om vad de heter i efternamn. Om tonläget i telefonen börjar stegras så talar medarbetaren om att en chef kommer att ta över samtalet eftersom man inte kommer vidare och lämnar över luren.
PÅ ETT AV SVENSKA BOSTÄDERS områdeskontor har man nyligen beslutat att låsa dörren till lokalerna under öppettiderna. Anledningen är en utdragen historia som tog sin början redan i oktober då en hyresgäst vid upprepade tillfällen uppträtt hotfullt och skrikit okvädesord åt medarbetarna inne på kontoret. I väntan på beslut från hyresnämnden bor mannen kvar i sin lägenhet.
– Besittningsrätten är oerhört stark i Sverige. Även om vi vinner i hyresnämnden så får han ändå bo kvar i tre månader innan han måste flytta, trots att han kallat medarbetare för horor och dragit med fingret över halsen mot dem. Men polisen rubricerar bara händelserna som ofredande. Vi kan ju inte acceptera detta och undrar varför det förväntas att vi ska tolerera mycket mer än andra tjänstemän. Receptionen kommer åtminstone att vara låst fram till juli, säger Bo Strömvall.
Stark samverkan drev bort mc-klubben
MOTORCYKEL KLUBBEN Bandidos flyttade till slut från villan som de olovligen använt som klubblokal i Huddinge sedan 2012. Kommunen köpte villan på exekutiv auktion samma år och varslade om vräkning, utan resultat. Ett år hann gå och först ett par dagar innan ärendet skulle prövas i Svea hovrätt meddelade Bandidosledaren, som stod på hyreskontraktet, att uppsägningen accepterades.
CHRISTIAN OTTOSSON, (C) kommunalråd och ordförande i brottsförebyggande rådet i Huddinge kommun, var drivande i kampen för att få bort klubben.
– Som kommun bör man ta ett brottsförebyggande ansvar i samhället. Det låter självklart, men i lagstiftningen är det inte det. Ambitionerna varierar väldigt mycket. Vi gjorde valet att inte överlåta allting åt polisen. Att ett kriminellt nätverk kan ha en föreningslokal innebär större intäkter till nätverket och att organisationens makt stärks i området.
LOKAL SAMVERKAN mellan kommun, polis och den lokala fastighetsägarföreningen var nyckeln till att få bort motorcykelklubben från kommunen.
spekulanter inför kronofogdens försäljning.
Arbetet utmynnade i en handlingsplan vars huvudsakliga syfte är att minska risken för att organiserad brottslighet får fäste i Huddinge. Handlingsplanen inkluderar det kommunala bostadsbolaget Huges arbete med både mark och lokaler.
Ett tips Christian Ottosson vill skicka med till fastighetsägare som fått problem med kriminella element i sina områden är att ta tjuren vid hornen på en gång.
– Ju större plats de kriminella organisationerna får ta, desto mer stärks de. Om något pågår i området – agera snabbt. Ta kontakt med andra som har erfarenhet och fråga hur de gjorde. Vi fick många goda råd av andra kommuner genom SKL.
