Debatter förs kring matbordet, på jobbet, i medier – och på Twitter. Mikrobloggen är en naturlig del i alla tyckares kommunikation. Men hur diskuteras bostadspolitiska frågor på Twitter och vilka är egentligen de stora debattörerna?
Stefan Attefall lägger ut en bild från senaste resan till Hongkong sam-tidigt som Veronica Palm ifrågasätter varför antalet små lägenheter i Stockholm minskat det senaste året. På Twitter kan du idag följa den bostadspolitiska debatten i realtid.
[ Annons ]
Det var i juni 2006 som Twitter lanserades och i Sverige tog Twitteranvändandet fart under 2009 då journalister och politiker började använda sig av mediet. Det finns runt 600?000, varav ungefär hälften är aktiva, svenska användarkonton med twittrare som skriver om allt från vardagshändelser till sport och politik. Twitter är ett etablerat medium för politiker, journalister och allmänheten.
– Att twittra idag är något av en hygienfaktor för politiker. Det har blivit ett naturligt sätt för politiker och organisationer att debattera, säger Hampus Brynolf, strategisk chef på Intellecta Corporate och expert på sociala medier.
Under tre dagar i november, just efter att Boverket släppt rapporten ”Bostadsbristen och hyressättningssystemet – ett kunskapsunderlag” tog Fastighetstidningen tempen på Twitterdebatten. Genom att samla in data från alla som använt sig av hashtaggen #bopol har vi skapat en karta över vem som har pratat med vem och vilka som är de stora debattörerna inom bostadspolitiska frågor. Högt på listan hamnar Veronica Palm, Clara Lindblom, Martin Hovferberg och Martin Lindvall. En som vanligtvis brukar synas i den bostadspolitiska debatten är Stefan Attefall, men under just de här dagarna var han ovanligt tyst. Läs varför på nästa uppslag.
Men hur stor är egentligen den bostadspolitiska debatten på Twitter?
– När man granskar Twitterflöden kan man inte se att det finns en specifik bostadspolitisk debatt som är speciellt stor utan den är integrerad i den övriga politiska diskussionen. Däremot är ju en del enskilda aktörer från Hyresgästföreningen, jagvillhabostad.nu och Fastighetsägarna mer synliga, säger Hampus Brynolf.
Se här vilka som är störst inom den bostadspolitiska debatten på Twitter just nu.
_________________________________________________
#bopol 13-15 november:
Clara Lindblom diskuterade med Martin Lindvall och Veronica Palm med Martin Hofverberg. De bostadspolitiska diskussionerna på Twitter gick på högvarv i efterdyningarna av Boverkets kontroversiella rapport om bostadsbristen och hyressättningssystemet. Här kan du se vår unika karta över vem som pratade med vem och vilka som var de mest aktiva twittrarna under de dagarna.
Veronica Palm, Bostadspolitisk talesperson för Socialdemokraterna. Har 14 613 följare, och är aktiv på Twitter.
Du var aktiv på twitter när Boverkets rapport om bostadsbrist och hyressättningssystemet släpptes – varför?
– Den här rapporten, även om jag inte delar bedömningen de gör, fick stor tyngd i debatten och då gäller det att vara med. Det är viktigt för mig att föra den bostadspolitiska debatten i alla kanaler.
Har twitter någon effekt?
– Ja, jag tror det. Ett twitterflöde kan inte ensamt förändra men det är öppet för en bredare grupp människor och det får effekt på den politiska debatten. Det ställer högre krav på att ta ställning fort och det har också gett oss, organisationer och politiker, en mer social plattform att mötas på. Jag upplever att vi har mer kontakt idag tack vare Twitter.
Skriver du alltid dina tweets själv?
– Ja, det gör jag. Jag förstår att man inte alltid har tid med det men jag har velat lära mig tekniken och nu är det en del av min vardag.
Vad är bäst med Twitter?
– Förutom diskussionerna, tycker jag det är bra för att få koll på hur folk reagerar på nyheter. Det är en oredigerad kanal både för mig och för medborgarna där vi kan få snabb respons och insikt.
Stefan Attefall, Bostadsminister. Har 3?010 följare och är periodare på Twitter.
Varför twittrade inte du om rapporten?
– Vissa frågor är svåra att twittra om, som rapporten. De har en teoretisk poäng men är i det praktiska långt ifrån en möjlig politik.
Har twitter någon effekt på debatten?
– Det är bra för att få snabb information och nyheter. Och bra att sprida kunskap. Men det passar ju bara till korta rappa replikväxlingar.
Skriver du dina tweets själv?
– Ja, det gör jag.
Vilka följer du själv?
–?Politiker och organisationer. Jag tycker det är intressant med olika företrädare från Fastighetsägarna och Barbro Engman på Hyresgästerna som twittrar. Det är slagkraftigt och informativt. Något man kan förhålla sig till.
Det riktas kritik mot Carl Bildt för att han twittrar innan beslut är fattade i regeringen. Hur resonerar du?
– Jag aktar mig för att presentera nya ståndpunkter där. Det måste tas i vederbörlig ordning. En kommentar kan också missuppfattas.
Clara Lindblom, En av redaktörerna för podcasten Vreden, sitter i förbundsstyrelsen för Hyresgästföreningen och i Exploateringsnämnden i Stockholms stad för Vänsterpartiet. Har 2?048 följare och finns på Twitter främst som privatperson.
Du var aktiv på twitter när Boverkets rapport släpptes – varför?
– Rapporten kom fram till märkliga slutsatser. Framför allt för att den var fram-tagen från en teoretisk skrivbordsvinkel av ett gäng nationalekonomer. Jag delar inte deras slutsatser och tycker inte att undersökning var bra gjord.
Varför använder du Twitter?
– Haha, jag har svårt att låta bli. Egentligen är Twitter världens sämsta forum för debatt, 140 tecken är ingen bra förutsättning för intellektuella resonemang. Men på Twitter finns det människor som tycker olika saker om sånt jag bryr mig väldigt mycket om.
Vad är fördelen?
Det häftiga är att man kan twittra vem som helst. Plötsligt har man en diskussion med exempelvis Maria Wetterstrand, eller Robyn om man har riktigt tur.
Martin Lindvall, Näringspolitisk chef på Fastighetsägarna Sverige. Har 1??100 följare och en av de mer aktiva i fastighetsbranschen på Twitter.
Varför var du aktiv just när rapporten kom?
– Jag är aktiv hela tiden och dyker det upp intressanta händelser är det naturligt att jag skickar och läser fler tweets.
Övertygar du någon med dina tweets?
– Det är ointressant att vinna eller förlora ett meningsutbyte på twitter – det handlar inte om det. Twitter ger mig möjlighet att föra in andra perspektiv.
Är inte de flesta följare de redan ”frälsta”?
– Så är det för många men inte för mig. De flesta av mina följare kom innan tiden jag började på Fastighetsägarna och det är en blandning av människor med olika politiska inriktningar.
Vem följer du gärna själv?
– Mårten Schultz är oerhört intressant och anlägger ofta perspektiv som andra saknar. Utifrån sin juridiska kompetens kan och vågar han ifrågasätta populäruppfattningar som drivs eller kanaliseras av journalister. Det är givande.
Martin Hofverberg, Förhandlingsstrateg på Hyresgästföreningen Region Stockholm. Har 736 följare och finns på Twitter för att debattera och sprida information.
Du var aktiv på twitter när Boverkets rapport om bostadsbrist och hyressättningssystemet släpptes – varför?
– Jag kände att det var angeläget att sprida en kritisk granskning av rapporten. Läste igenom den på morgonen när den kom, författade sen två blogginlägg som jag spred, där jag bland annat kritiserade rapportförfattarnas metodval och antaganden.
Betyder twitter något för debatten?
– Ja, eftersom att den koncentrationen av beslutsfattare, journalister, experter och tyckare som finns på twitter tar med sig den debatten som förs på twitter ut i andra kanaler.
#bopol – varför är det bra att använda den?
– #bopol är bra för att du når de som är intresserade av bostadsfrågan direkt. Hade hashtaggen inte funnits hade man på förhand behövt veta vilka som är intresserade av bostads-frågan och följa dessa enskilda användare.
_________________________________________________
Fakta/ Twitter
Twitter är en mikroblogg där användarna skriver meddelande med en begränsning på 140 tecken. Meddelandena kan andra läsa och prenumerera på. Twitter skapades av Jack Dorsey 2006 och har idag flera hundra miljoner registrerade användare. I Sverige är andelen användare mer begränsad men här har det skett en ökning under det senaste året och en fördubbling på två år (från 8 till 17 procent).
