Nationalekonomen Gunnar Myrdal missbedömde världsekonomin efter andra världskriget och fick regeringen att upprätthålla en hyresreglering som fått kontraproduktiva effekter fram till idag.
I slutet av andra världskriget satt den S-märkte nationalekonomen Gunnar Myrdal i USA och skrev en bok om den kommande globala lågkonjunkturen som han trodde skulle följa efter krigsslutet. Så blev det inte. Tvärtom, efter kriget väntade rekordåren.
[ Annons ]
Boken hette ”Varning för fredsoptimism” och publicerades i april 1944, en tid då det var dags att planera för livet efter kriget. Myrdals syn på efterkrigskonjunkturen fick stor betydelse för dessa planer, inte minst på bostadsmarknaden.
Precis som under första världskriget hade hyrorna reglerats för att undvika att stigande byggkostnader skulle göra livet ännu svårare för medborgarna. Och precis som då var tanken att andra världskrigets hyresreglering skulle avskaffas efter kriget.
Regleringen behölls dock. Skälet var att regeringen inte ville upprepa händelseförloppet efter första världskriget. Då gick världen och Sverige in i 20-talskrisen. Arbetslösheten steg mot himlen. Lönerna gick åt andra hållet. Kraftiga hyreshöjningar i en sådan situation var utmanande.
Om Myrdal hade rätt, var det bäst att behålla regleringen ännu ett tag, men det skulle visa sig att han hade missbedömt framtiden. Efter första världskriget hade segrarmakterna straffat Tyskland med stora skadestånd. Nu var det hjälp som gällde. Stora finansiella resurser skulle återuppbygga det krigshärjade Europa. I stället för depression väntade högkonjunktur.
Inför denna konjunkturuppgång hade Sverige ett guldläge. Exportindustrin var intakt och med Europa i ruiner var hemmamarknaden skyddad från konkurrens. Industrin gick snart för högvarv. Kampen om krediterna blev tuff. Med ett tak på hyrorna kastade många bostadsbyggare in handduken med resultat att bostadsbristen eskalerade. I ett sådant läge sköts hyresavregleringen upp på obestämd tid.
Myrdals prognosmiss skulle leda till ytterligare regleringar. Svaret på den växande bostadsbristen blev nämligen miljonprogrammet. För att förverkliga dessa ambitioner, skulle kapitalet tvingas in i bostadssektorn i subventionerad form. Hyresreglering och kreditregleringen gick hand i hand in i framtiden. De samhällsekonomiska kostnaderna blev gigantiska.
Kreditmarknaden avreglerades under 1980-talet. De sista byggsubventionerna monterades ned under 1990-talet. Hyresregleringen överlevde dock i den misslyckade form vi har idag
Och nu står vi med en trist mix av bostadsbrist, dåligt underhållna miljonprogram och en växande segregation. Hade det inte varit för Myrdals konjunkturoro, hade hyresregleringen tagits bort efter kriget. Då hade läget antagligen sett mycket annorlunda ut.
Tomas Ernhagen,
chefekonom, Fastighetsägarna Sverige
Tomas Ernhagen
Gör: Chefekonom på Fastighetsägarna Sverige
Mer om: Född och uppvuxen i Lund. Bor i Stockholm sedan 1994. I botten nationalekonom och auktoriserad finansanalytiker. Innan Fastighetsägarna var Tomas drygt tio år på Riksbanken och har ett mångårigt förflutet som journalist.
Twitter: @TomasErnhagen
