Andreas Hatzigeorgiou talar både som bruksortsgrabb och vd för Stockholms Handelskammare när han säger att vi måste bli bättre på att inkludera de nya stockholmarna. Vi tog en promenad för att prata om nya boken om postpandemisk stadsutveckling.
Kostymen med diskret invävda ränder har oklanderlig passform. Andreas Hatzigeorgiou rättar till den elegant kontrasterande orange slipsen. Trots stundande promenad under hotande skyar håller Stockholms Handelskammares vd sedan 2018 hårt på klädkoden. Enbart ett diskret avtryck i pannan från cykelhjälmen avslöjar att han just avverkat de 13 kilometrarna från hemmet i Spånga in till city.
Men bakom den citysmarta fasaden skymtar också bruksortsgrabben, född och uppvuxen i Skutskär där hans pappa jobbade på bruket. Trots 20 år i den här stan kallar han sig inte med självklarhet stockholmare. Så när Andreas Hatzigeorgiou talar om hur Stockholm behöver öppna upp och blir mer inkluderande är det lika mycket utifrån egen erfarenhet som näringslivets representant och forskare.
[ Annons ]
Inkludering är också ett av budskapen i boken Metropandemic Revolution, som han skrivit tillsammans med forskaren och författaren Anthony Larsson. På 394 sidor söker de svar på om omvälvande händelser såsom pandemier, nuvarande och kommande innebär slutet för städerna – eller om det istället öppnas möjligheter.
Jag vill att han ska peka ut dessa möjligheter konkret och samtidigt berätta om sina egna möten med staden och har därför bett honom ta med mig på en promenad.
Men vi börjar med ett varv på det nya kontoret där jag ofint nog konstaterar att med ett eskalerande krig i Ukraina, energikris och annalkande lågkonjunktur så går det inte att komma ifrån att bokens ämne känns lite överspelat. Andreas Hatzigeorgiou är dock förberedd på frågan.
– Och jag ska föröka svara utan att enbart försvara bokens relevans.
För Andreas Hatzigeorgiou menar att det faktiskt är först nu som det egentligen är möjligt att strukturera lärdomarna från pandemin och omsätta dem i en plan för en mer resilient stadsutveckling.
– Under pandemin, som så klart inte är över än, hade alla siktet inställt på att rädda vad som räddas kan. Det gick inte att lyfta blicken och diskutera hur vi långsiktigt bygger framtidens hållbara kreativa stad. Men i det kortare perspektivet såg vi också hur de städer som drabbades hårdast var tvungna att vara som mest kreativa. Vi började se modiga och intressanta experiment, som när Paris borgmästare Anne Hidalgo prioriterade cykel framför biltrafik på stora delar av ChampsÉlysées, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Då kunde man tillåta sig att improvisera lite, men har vi verkligen råd att omsätta kunskaperna i större skala nu?
– Rädslan är värre än lågkonjunkturen i sig, för många av de förändringar vi förespråkar i boken behöver inte kosta så mycket. Det handlar mer om nytänkande, mod och ledarskap.
Vi ska inte ifrån staden, vi ska in i staden.
Och partnerskap, lägger han till. Vilket också var det främsta skälet till att han, mitt under brinnande pandemi, valde att flytta Handelskammarens kontor hit till Urban Escape i Gallerian precis mitt i city.
– Minnet är kort. Men då, mitt under pandemin, var tanken på stadens söndervittring och kontorets kollaps på riktigt. Vi hade konkreta diskussioner kring att inte ha någon fysisk mötesplats alls. Men vi valde ändå att göra tvärtom. Vi ska inte ifrån staden, vi ska in i staden, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Och vi ska ut i staden.
Ett ärende hit och ett ärende dit – tiderna är ju så bråda. Även om vi hade hunnit så blir det ingen fika på klassiska gamla Kafferepet. De röda gamla neonskyltarna lyser inte längre upp statyn av Nils Ferlin och plywoodskivor täcker fönstren på fastigheten som renoveras. Nu är dock Andreas Hatzigeorgious ärende knappast att besjunga svunna Klarakvarter. Men något avgörande hände här.
Andreas Hatzigeorgiou berättar om det första egna besöket i en huvudstad som inte direkt bjöd till. Pisslukten slog emot i trappan upp från centralen, han passerade Ferlin och steg lätt omtumlad in på Kafferepet.
– Det var trångt, livligt, inte alls som jag var van från Skutskär där jag var den enda med annorlunda efternamn. Jag hörde grekiska, turkiska, serbiska. Det var som ett slag i ansiktet, positivt alltså.
Och just i den stunden bestämde sig Andreas Hatzigeorgiou för att det var i Stockholm han skulle leva.
– Här fanns det en dynamik som jag länge sökt.
Men hur länge till?
Det svenska riksdagsvalet 2022 kan gå till historien som det val som delade Sverige. I rapporten ”Snabbtänkt” beskriver 95 forskare hur den land-stad-konflikt som länge varit tydlig i så många andra länder nu har slagit rot här. Det samtidigt som partiet Nyans stora framgångar i flera utsatta områden ger en bild av allt mer splittrade städer, med en växande frustration i många områden. Andreas Hatzigeorgiou sticker inte under stol med att det kan bli ett hinder för urban dynamik.
– En allt mer polariserad politik är ett gift. Givetvis så ska det finnas friktion i politiken. Så även i en stad. Det vilar ett stort ansvar på oss att inte fasta i att enbart bli ideologiska
Det vilar ett stort ansvar på oss att inte fasta i att enbart bli ideologiska.
Andreas Hatzigeorgiou bodde under tre år i USA och har fortsatt följa utvecklingen där. Han menar att vi måste ta lärdom av den hårda polarisering som skett där. Men där finns också möjlig inspiration för att komma vidare.
– Städerna har en potential att vara motvikt. Vi såg det exempelvis när Trump rev upp Parisavtalet och flera borgmästare vände sig emot det. En stad behöver inte vara ideologisk utan kan fungera mer pragmatiskt.
Andreas Hatzigeorgiou tycker att politiken just nu inte alls speglar hur näringslivet resonerar kring många av de stora och viktiga frågorna.
– Förr var det politiken som såg näringslivet som kortsiktigt. Nu är det ombytta roller. Man vill bara vinna nästa val och kanske oftare enbart nästa tv-debatt. Jag tror att man i näringslivet inte kommer vända sig till politiken, utan allt mer försöka göra saker själva.
Förr var det politiken som såg näringslivet som kortsiktigt. Nu är det ombytta roller.
Han kommer själv från politiken – första jobbet i Stockholm var som rådgivare till Sveriges handelsminister Ewa Björling. Att få kliva direkt från studierna in i regeringskvarteren var fantastiskt, men just platsen vid Brunkebergstorg avskydde han och beskriver den som symbolen för dålig stadsplanering med fokus på bilar och betong.
– Men nya Brunkebergstorg är helt fantastiskt och en av mina absoluta favoritplatser i Stockholm.
Vi fortsätter Malmskillnadsgatan och hans tankar svävar upp och iväg. Han lovordar alla nya takbarer, som på bara några år förvandlat själlösa bankkvarter till nöjesstråk.
– Takytor kan också användas för grönska som bidrar till att kyla ner staden och minska behovet av luftkonditionering. Risken är att klimatkrisen gör de heta städerna allt svårare att leva i. Det blir också en förstärkning av de sociala klyftorna då bara de som har råd kan fly staden vid en pandemi eller värmebölja.
Tänk i 3D, uppmanar Andreas Hatzigeorgiou. 600 hektar platta tak är som två Djurgården mitt i stan. Och varför inte motorvägar för cyklar i tunnlar? Visste du förresten att sex procent av Forsmarks produktion skulle kunna lösas med solceller på de sneda taken?
Tankarna landar ett par kvarter senare framme vid Kungsträdgården, ändhållplats för tunnelbanans blå linje – länge Andreas Hatzigeorgious linje.
– Men det är egentligen först nu jag reflekterat över att bara 20 minuter härifrån, där en stor del av alla investeringar i Sverige görs, så har vi platser där man upplever trångboddhet och där frustrationen växer.
Han har lika mycket bruksortsgrabbensperspektiv när han menar att enda lösningen är att verka för en än mer öppen och inbjudande stad.
– Det blir allt viktigare om vi nu går in i en lågkonjunktur där både människor och samhällen blir mer introverta. Rädslan gör det med människor.
Han berättar att han ofta möts av frågan om det verkligen är en näringslivsfråga. Andreas Hatzigeorgiou menar att så absolut är fallet: Social inkludering och öppenhet är basen för ett sprudlande näringsliv, utan möjligheter att göra en klassresa kommer vi att snabbt halka ner när storstäderna rankas.
– I det här valet har det varit stort fokus på krav. Det är i grunden bra, vi ska ha höga förväntningar på människor. Men vi är också alldeles för språkpetiga. Och lite elitistiska faktiskt. När pappa tog sitt första jobb på bruket kunde han inte ett ord svenska. Men det lärde han sig snabbt. Finns det inte förutsättningar och förebilder så kan vi komma med hur många pekpinnar som helst.
36 miljarder kronor i utebliven tillväxt är en siffra som Stockholms handelskammare brukar använda om kostnaden för den dysfunktionella bostadsmarknaden i Stockholmsregionen.
– För att få bukt med det behöver vi genomföra reformer på flera fronter samtidigt. Det handlar om byggande, rörlighet och marknad.
Men en friare hyressättning skulle väl, om vi håller oss kvar i Stockholm, kunna innebära risken att vi helt tappar ett segment av billigare bostäder, helt nödvändiga för att folk ska kunna flytta hit för att ta ett jobb.
– Det finns ingen quick-fix. Omstartskommissionen, som vi initierade, betonade att det måste ske förändring över tid, där man samtidigt beaktar negativa sociala effekter i alla delar av marknaden. Vi får inte hamna i en situation där de sociala klyftorna ökar på grund av att vi vill förbättra bostadsmarknaden i stort. Och ta alla unga som nu tvingas bo i andrahand till en hyra förmodligen betydligt högre än om vi haft en fri hyresmarknad.
Han menar att vi har mycket att lära av Finlands reformerade bostadsmarknad. Och Karolina Skogs utredning om en social bostadspolitik där hon pekar på behovet att släppa den generella bostadspolitiken och våga diskutera nödvändiga särlösningar.
Under tiden har vi hunnit fram till Slussens byggkranar.
– Min fru gör mig till åtlöje på resor i städer där jag alltid fastnar framför byggarbetsplatser. Byggen är för mig en symbol för att utveckling sker. Men i den här stan bråkar vi om i vilken färg en bro ska ha. Under tiden har man byggt miljonstäder i andra delar av världen, säger Andreas Hatzigeorgiou.
Andreas Hatzigeorgiou är aktuell med Boken Metropandemic Revolution – Designing Smart and Resilient Cities for a Post-Pandemic World (medförfattare Anthony Larsson). Nöjer man sig med den digitala versionen finns den att ladda ned gratis.
