Skellefteå kommun ska sätta upp 200 provisoriska hyresbostäder i Skellefteå. Illustration: Skellefteå Bostäder
Publicerat 14 juni, 2024

Modulbygge i Skellefteå: ”Akut lösning”

För att lösa den akuta bostadsbristen ska det sättas upp 200 provisoriska hyresbostäder i Skellefteå. ”Vi vill helst ha permanenta bostäder, men har just nu inget val”, säger Patrik Larsen, mark- och exploateringschef i Skellefteå kommun.

Det byggs mer bostäder än någonsin i Skellefteå, men det räcker inte för att täcka behovet som i första hand är drivet av Northvolts etablering. Batterifabriken har låtit bygga 800 temporära barackbostäder i industriområdet Solbacken norr om Skellefteå.

Och nu följer även kommunen med i samma anda. Man har nyligen tecknat ett avtal med bolaget Parmaco för uppförandet och uthyrningen av 200 provisoriska hyresbostäder. Parmaco är specialiserade på flexibla modulära bostäder. 

[ Annons ]

Lägenheterna är till för kommunens anställda. 50 lägenheter förväntas kunna stå klara redan i slutet av 2024, resterande under våren 2025.

– Vi gör det för att säkra bostadsförsörjningen för kommunens personal. Just nu är det stor brist på två- och trerummare som efterfrågas av familjer som flyttar hit, säger Patrik Larsen.

Han betonar att Skellefteå, likt de övriga städerna i den gröna omställningen, helst skulle se att det byggdes permanenta bostäder – trivsamma boenden som gör att folk trivs och vill stanna kvar.

– Vi har de senaste åren ökat byggandet till 800 lägenheter per år, men behovet är 1 000 lägenheter. Med tanke på att det varit färre byggstarter kommer vi nog tyvärr få färre färdiga bostäder nästa år, säger Patrik Larsen.

Vi gör det för att säkra bostadsförsörjningen för kommunens personal.

Skellefteå ser inte de tillfälliga lägenheterna som en långsiktig lösning och Parmaco har avtal för 5 år med option på ytterligare 5 år.

– Vi har inte bestämt exakt var de ska sättas upp, vi tror att denna etablering kan förenkla en framtida exploatering då det kommer att byggas en del infrastruktur som vi kan ha nytta av senare, säger Patrik Larsen.

Den stora frågan för omställningens Norrland är hur regeringen kommer att agera för att hjälpa till med ökat bostadsbyggande. Som vi skrev i artikeln ”Bostadskris i norr” efterfrågar kommunerna stödåtgärder i linje med det som regeringens samordnare Peter Larsson har föreslagit. Han lämnar sitt slutbetänkande tisdag den 18 juni.

Regeringen har även tillsatt ett ”Grönt accelerationskontor” som ska öka takten i industrins omställning. Målet är i första hand att hitta olika finansieringsformer, på nationell nivå och EU-nivå för att skynda på satsningarna.

Två industrisamordnarna är tillsatta. Niklas Nordström, tidigare socialdemokratiskt kommunalråd i Luleå och Kristina Alvendal som var moderat stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd Stockholms stad. Hon har de senaste åren arbetat bland annat som vd för Airport City Stockholm och tidigare som rådgivare för Bonniers fastigheter i utvecklingen av Värtahamnen.

Till Fastighetstidningen säger Kristina Alvendal att hon ser sitt huvuduppdrag i att lösa upp knutarna som idag finns hos de tillståndsgivande myndigheterna,

– När myndigheter inte talar med varandra och hamnar i målkonflikter, när de ger olika besked, då hamnar vi i ett skyttegravskrig som inte gynnar Sverige AB. Vill vi få företag att etablera mångmiljardinvesteringar måste det vara en förutsägbar process – annars väljer man andra länder där det går smidigare, säger Kristina Alvendal.

Något som inte uppmärksammats enligt Kristina Alvendal, är att regeringen i sina direktiv till samordnarna är att hitta OPS-lösningar och formerna för det.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]