Foto: Björn Leijon
Publicerat 9 april, 2015

Ministern som inte är stressad

Det är i miljonprogramsområdet på Järvafältet han känner sig hemma, bostadsministern Mehmet Kaplan som nu har ansvaret för att 250 000 bostäder ska byggas. Stressad? Nej, han tror inte att det finns några snabba lösningar.

Mehmet Kaplan är på hemmaplan.

[ Annons ]

– Det här är min hemby, säger han när Fastighetstidningen möter upp honom i Akalla en tidig morgon innan han ska in till arbetsplatsen på Näringsdepartementet. Han har lämnat yngsta dottern på skolan som ligger nära t-banan. Några boende som passerar oss på väg till tunnelbanan hälsar på bostadsministern med en snabb nick. Efter åtta år i riksdagen och innan dess ordförande i Sveriges Unga Muslimer i två år är han ett känt ansikte i om rådet. Och familjen Kaplan är också väl representerad på Järvafältet: Mehmets föräldrar, syskon och andra släktingar bor i princip alla i omgivningarna.

– De är min trygghet och jag har svårt att tänka mig att bo någon annanstans just nu, säger Mehmet Kaplan och berättar hur han som liten grabb sprang runt i husen och delade ut reklam. Han har koll på gatuadresserna som alla har namn med finsk anknytning. Och vilka pizzor som är godast på den lokala pizzerian.

– Den med svamp och mozzarella är min favorit. Pizza är generellt en bra ursäkt för att äta mycket ost, skrockar han.

– Där uppe på åttonde våningen bodde vi en gång, säger Mehmet Kaplan och pekar upp mot ett av punkthusen i Akalla.

BOSTADSKARRIÄREN HAR GÅTT mellan olika lägenheter, såväl allmännyttiga som privatägda, fram till att familjen för några år sedan köpte ett av de få radhusen i området.

– Jag hade då stått elva år i bostadskö men det fanns inget alternativ som passade, nästan ursäktar han sig. Man anar att han helst hade bott i en hyresrätt eftersom det är en boendeform som passar en rödgrön bostadsminister bäst.

Miljonprogrammet ligger honom varmt om hjärtat och Mehmet Kaplan påpekar att det i regeringen bara är han och infrastrukturminister Anna Johansson (S) som bor i dessa områden. Anna Johansson i Bergsjön i Göteborg.

– Miljonprogrammet är politikens blinda fläck, säger Mehmet Kaplan och är sedan snabb på att inflika att det även gäller orter som Vetlanda, Tidaholm och Jukkasjärvi. Han vill vara en bostadsminister för hela landet och ett allt för ensidigt fokus på förortens problematik riskerar att slå tillbaka. Att de första resorna som minister gick till Turkiet och till Hongkong väckte också kritik på sociala medier och på en konferens om stadsutveckling, några dagar innan vårt möte i Akalla, påpekar hans tidigare partikollega Maria Wetterstrand: ”nu är det dags för Mehmet att åka ut i landet”.

– Han ska ut i landet nu, tycker partikollegan Maria Wetterstrand.

– Jag har redan varit på många orter, bland annat Kalmar och Eskilstuna. Under 2014 besökte jag 90 miljonprogramsområden och nu ska jag besöka många igen, säger Mehmet Kaplan. På hans lista står förstås även möten med olika intressenter inom bostadsnäringen. Det är ingen brist på personer som vill delge ministern sina råd om hur det ska skapas 250 000 nya bostäder – målet som den rödgröna regeringen satt upp för denna mandatperiod.

ETT HÖGT MÅL. Är du inte stressad, undrar jag när vi senare under dagen möts på ministerns kontor inhyst i det gamla posthuset vid Vasagatan.

– Nej, det finns inget skäl att stressa för det finns inga snabba lösningar, säger Mehmet Kaplan. Vi har strukturella hinder som byggts upp under lång tid och det råder ett glapp mellan efterfrågan och tillgång. Sådant går inte att lösa med massa små åtgärder. Det visar den förra regeringens år vid makten.

Hans svar är en tämligen lång utläggning och under intervjun inser man att Mehmet Kaplan har en förkärlek för utförliga inledningar innan han svarar på en fråga, ibland tenderar även svaret på frågan att försvinna i sammanhanget.

Han beskriver de gångna åtta åren med alliansens och bostadsminister Stefan Attefalls politik och 56 utredningar som ”små idéer med resultat på marginalen”. Tidigare har han lite nedlåtande sagt att det enda som förre ministern åstadkom var Attefallshuset.

Men nu är tonen lite mer ödmjuk, kanske efter insikten att det inte finns några enkla lösningar på en fråga som stötts och blötts i snart tjugo år.

Att det länge rått stiltje på hans departement skyller han på den parlamentariska diskussionen (läs budgetsammanbrottet) som förlamade arbetet.

– Jag är en politiker som aldrig varit intresserad av formfrågor utan är inriktad på sakfrågorna, säger han som kommentar till de förhandlingar som till sist utmynnade i decemberöverenskommelsen.

MEN VAD HAR DÅ Mehmet Kaplan för sakpolitiska förslag i sin verktygslåda, åtgärder som ska leda till förändringar och som inte är på marginalen? Det han återkommer till gång på gång under intervjun är infrastruktur och kollektivtrafik.

– Snabbjärnvägen som vi satsar på gör Sverige mindre. Den generar arbete och skapar nya bostadsområden ut med spåret. Till det har vi även även lagt två miljarder på så kallade Stadsmiljöavtal, där vi medfinansierar kollektivtrafik och gör det lättare för kommuner som inte har resurser att utveckla mark som hittills inte varit så lönsam att bygga på.

Jag är en politiker som aldrig varit intresserad av formfrågor, utan är inriktad på sakfrågorna.

Nu är detta spörsmål som till viss del ligger utanför hans ansvarsområde. Det gör även de stora frågorna om skatteförändringar, som moms på bostadshyra och ändrade regler för reavinstbeskattning, det sistnämnda enligt många bedömare det bästa sättet att öka rörligheten på bostadsmarknaden.

– En sak för finansen, säger Mehmet Kaplan och vill inte gå in på sina egna åsikter i dessa frågor.

På hans bord ligger däremot förslag på olika regelförenklingar där hans föregångare på posten redan beställt ett försvarligt antal utredningar. Några av dem är på ingång under året.

– Jag väntar på att se utlåtandet om konkurrenssituationen i byggsektorn. Jag får signaler från små och medelstora byggbolag som säger att de har svårt att få del av marknaden på lika villkor. Eftersom det är långa processer är det svårt att ligga ute med pengar så lång tid och vi får se om det behövs förstärkning i form av bättre kreditgivning.

NÄR DET GÄLLER branschens krav på att få bygga närmare bullerkällor, göra avsteg från vissa av tillgänglighetskraven och att få kortare demokratisk process där ärenden inte överklagas i instans efter instans befinner sig Mehmet Kaplan, liksom andra miljöpartister i regeringen, i en besvärlig sits där partiets grundläggande principer ställs mot behoven av nya bostäder och ny infrastruktur. En stor del av alliansregeringens förslag för att förenkla och förkorta byggprocesser gick Miljöpartiet emot. På lokal nivå är även Miljöpartiet det parti som går emot byggplaner mer än andra gör.

– När det gäller förslagen i riksdagen så hade vi andra alternativ som vi ansåg var bättre, menar Mehmet Kaplan. Snabba processer är bra men demokratin måste få ta den tid den tar. Rättsäkerheten får inte tummas på.

Ali Juma, invandrad från Irak med sönerna Darin och Arin hälsar på bostadsministern.

Partiets motstånd mot att lätta på bullerregler och tillgänglighetskrav menar han bottnar i omtanke om barn och funktionsnedsatta.

– Forskningen visar allt mer att långvarigt buller kan skada unga och jag ser det som en viktig folkhälsofråga. Jag har också svårt att förstå varför vi ska bygga bostäder som inte alla kan bo i – även en frisk student kan hamna i rullstol eller att en handikappad kompis ska kunna hälsa på.

SJÄLV HAR HAN som minister än så länge bara initierat ett fåtal åtgärder – den som fått mest uppmärksamhet är en översyn av andrahandshyrorna. En regelförändring som Miljöpartiet själva var med att fatta beslut om, men som det enligt Mehmet Kaplan eventuellt finns skäl att omvärdera.

– Det tycks som att hyrorna gått upp rejält på denna marknad som i första hand vänder sig till studenter och nyanlända. Syftet med reformen var att det skulle blir fler lägenheter att hyra men utbudet ser nu ut att ha minskat i storstäderna. Därför vill jag att Boverket tittar närmare på saken.

Några andra konkreta förslag på hur man kan utnyttja det befintliga beståndet bättre finns inte med i ministerns verktygslåda. Han tror i alla fall inte att förändringar av hyressystemet leder någonstans.

Egentligen är vi ju rätt eniga över partigränserna kring bostadspolitiken, om man bortser från att vissa tror att marknaden löser allt.

– När vi har en marknad där efterfrågan är så enorm är svaret att bygga mer och inte att reglera med friare hyror. Det är väl ingen som vill ha marknadshyror, inte ens moderaterna, frågar han retoriskt. Men, tillägger han, jag har inga ideologiska skygglappar i frågan. Är det ett sätt att lösa bostadsbristen kommer jag att sondera den politiska terrängen om det finns intresse för det.

– EGENTLIGEN ÄR VI JU RÄTT eniga över partigränserna kring bostadspolitiken, om man bort ser från att vissa tror att marknaden löser allt. Eftersom vi har ett parti i riksdagen (SD) som kommer att rösta emot allt de inte gillar måste vi agera efter vilket stöd vi kan få. Jag vill inte driva frågor som med minsta möjliga marginal kan rivas upp. Fastighetsbranschen behöver beslut som är långsiktiga.

Intervjutiden är i princip slut och jag slänger ut en sista fråga om bilden av Miljöpartiet som ett antitillväxtparti. Den hittills timide Mehmet Kaplan blir plötsligt upphetsad och höjer rösten ett snäpp.

– Antitillväxt? Nej verkligen inte! Det är bara rabulister som kallas oss så. Vi är inte emot tillväxt och vi är definitivt inte emot att det byggs fler bostäder – men det måste ske med hållbar tillväxt, vilket jag menar är fullt möjligt.


FAKTA/MEHMET KAPLAN

Mehmet Kaplan

Aktuell: Bostadsutvecklings- och IT-minister.
Ålder: 44 år.
Familj: Fru och två döttrar, 8 och 15 år gamla.
Bakgrund: Född i Gaziantep i Turkiet (han har kvar sitt turkiska medborgarskap), kom till Skövde som ettåring. Läst Lantmäteriprogrammet på KTH men avslutade inte studierna. Har varit ordförande i Sveriges Unga Muslimer och IOGT-NTO i Stockholm. Riksdagsledamot för MP sedan 2006.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]