EU ska bli kretsloppsekonomin framför andra. I slutet av förra året presenterades ett omfattande lagpaket som ska få medlemsländernas ekonomier att bli cirkulära. Samtidigt som mängden avfallsbränsle alltså kan minska finns det stora planer för fjärrvärmen i Europa.
Det talas alltmer om en ordentlig utbyggnad av fjärrvärmen inom EU:s övriga länder. Inte minst nämndes fjärrvärmen som nyckeln till energismarta städer, vid de många sidomöten som hölls i Paris under COP21.
[ Annons ]
Idag står avfallsbränslen från Sverige och övriga Europa för cirka 25 procent av bränslet i svensk fjärrvärme. Årligen eldas drygt 1,5 miljoner ton. Och brännkapaciteten byggs ut, bland annat i Linköping byggs en avfallspanna för över en miljard kronor.
Idag alstrar Europa väldiga mängder hushållsavfall, varav 140 miljoner ton går till deponi. En del blir bränsle, vilket räknas som förnybart. Men tillgången på avfallsbränslen kan påverkas. I december presenterade EU-kommisionen sitt paket för cirkulär ekonomi, som ska öka återvinning och minska avfall på sikt.
Paketet ska fungera som en kraftig broms på slit- och släng-ekonomin. I stället ska resurser och produkter åter-användas. Användning av ändliga resurser som idag går till deponi ska minimeras.
Europa går varje år miste om cirka 600 miljon ton material i avfall som potentiellt skulle kunna materialåtervinnas eller återanvändas. Bara cirka 40 procent av det avfall som hushållen alstrar i EU materialåtervinns.
Ett av målen är att 75 procent av förpackningarna ska materialåtervinnas senast år 2030 och att deponeringen ska vara högst tio procent år 2030.
Johan Sundberg på det oberoende konsultföretaget Profu tror dock att det är liten risk att det upptsår brist på avfallsbränslen. Effekten kan bli den omvända med EU:s cirkulära ekonomi.
– Mycket som går till återvinning går inte att materialåtervinna, men det fungerar utmärkt som bränsle, så man måste säkert bygga ut förbränningen i Europa, tror Johan Sundberg, som utreder avfall och förbränning för forskningsprogrammet Fjärrsyn.
Men Johan Sundberg slänger in en brasklapp, den ökade mängden avfallsbränslen kanske bara finns under en övergångsperiod på några decennier. EU-paketet siktar ju på en cirkulär ekonomi, vilket innebär att råvaror och material ska tillbaka in i processen.
Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna, ser inte hellar att EU:s cirkulära paket utgör ett akut hot mot fjärrvärmen.
– Däremot kan energieffektivisering i kombination med ny teknik som solceller och bränsleceller hota fjärrvärmens andel. På kanske tio års sikt kan det hota dagens etablerade energitekniker, däribland fjärrvärme, om inte staten hindrar etablering av sådana nya tekniker.
Svensk Fjärrvärme befarar inte någon brist på bränslen.
– Dels för att EU:s cirkulärpaket endast handlar om hushållsavfall och förpackningar, dels för att övrigt avfall från industrier och verksamheter inte ingår i paketet. Volymen för det övriga avfallet är mycket större, säger Raziyeh Khodayari, områdesansvarig på Miljö och bränsle vid Svensk Fjärrvärme.
Hon uppger också att EU:s planer ändå kommer betyda att 25 procent av hushållens restavfall återstår, som kan gå till energiåtervinning.
Raziyeh Khodayari ser en del tecken på att övriga Europas avfallsförbränning och fjärrvärme kanske inte byggs ut så snabbt som många tror.
– I länder med de största avfallsvolymerna behövs stora investeringar för att skapa energiåtervinning, och fjärrvärmenäten i Europa är inte utbyggda på samma sätt som i Sverige. Så förutsättningar för att bygga avfallspannor i andra länder är inte lika bra.
Även Yogesh Kumar är tveksam till om fjärrvärmen byggs ut så snabbt, då den är så pass investeringsintensiv. Han tror mer på förnybar energi som sol och vind.
– De flesta medelhavsländerna har hyfsat klimat för solenergi. Dessutom är motståndet mot kollektivistiska lösningar större på kontinenten än här hemma.
Om avfallsimporten ändå skulle dras undan, så kan de svenska avfallspannorna lätt byta bränsle.
Avfall är det svåraste bränslet som finns. Avfallspannorna kan mycket lätt förbränna andra bränslen
– Avfall är det svåraste bränslet som finns. Avfallspannorna kan mycket lätt förbränna andra bränslen, uppger Raziyeh Khodayari.
Det finns andra tänkbara värmekällor. Fjärrvärmebranschen har utvecklat metoder för att nyttja överskottsenergi från andra verksamheter. Öppen Fjärrvärme, som drivs av Fortum i Stockholm, visar hur värmeöverskott från datorhallar och butikskyla kan bli fjärrvärme.
Dock kan ett bränslebyte bort från avfallsbränsle dra upp kostnaderna. Idag får fjärrvärmen betalt för att elda upp restavfallet, men ett byte skulle kräva inköp av bränsle.
Risken för att biobränslet, främst från skogen, inte ska klara ökad efterfrågan är en farhåga som ibland flaggas upp. Men den oron undanröjs av Svensk Bioenergi. Kjell Andersson som är informationssekreterare förklarar:
– Vi är övertygade om att branschen har goda marginaler att klara ökad efterfrågan. Problemet hittills har snarare varit för liten efterfrågan under senare år, med överutbud på bioenergi och relativt låga priser.
Överskottet gör att man lämnar det brännbara spill som uppstår vid avverkning kvar i skogen.
– Inte ens 2010 då det var extremt kallt, hade vi problem att få fram bränsle, understryker Kjell Andersson.
Han konstaterar att den goda bränsletillgången även gäller internationellt, och det finns inga tecken på förändring under de närmsta åren.
– Vårt huvudbudskap är att det inte finns några som helst tecken på brist på bioenergi de kommande 15–20 åren. Många säger att bioenergi är en begränsad tillgång, men det är i så fall långt fram i tiden, anser Kjell Andersson.
