ALMEDALEN: Behoven av investeringar i infrastruktur och bostäder är enorma de närmaste åren, men vem ska betala? En livsviktig fråga för många av Sveriges kommuner som lyftes under ett seminarium arrangerat av Kommuninvest.
Ökande befolkning som kräver mer bostäder och skolor, miljonprogram som ska renoveras och fler satsningar på infrastruktur. Det samtidigt som många kommuner har fått uppgifter att ta emot fler flyktingar och dessutom drabbas av allt högre personalkostnader. Det är en rätt pressad situation som målades upp för många av Sveriges kommuner åren fram till 2024 då befolkningen har ökat med 1,1 miljoner. Totalt räknar Kommuninvest att kommuner och landsting fram till dess kommer att behöva 1 250 miljarder i nya investeringar, till största delen i de stora städerna där tillväxten sker.
[ Annons ]
Var ska då pengarna komma från? Idag är det till stor del eget kapital och lån som finansierar både kommunernas och kommunbolagens ekonomi.
– Nu måste pengar även komma från annat håll och nog finns det pengar, bland annat 4 000 miljarder i pensionspengar som måste hitta avkastning, sade Ilija Batljan, vice vd för fastighetsbolaget Rikshem som finansieras av pensionspengar. Rikshem har satsat på bostäder och samhällsfastigheter.
Han var villig att medfinansiera infrastruktursatsningar i till exempel Nacka eller Orminge för att få möjligheten att bygga fler bostäder.
Även Mats Andersson, vd för fjärde AP-fonden ser möjligheter för att mer av deras kapital, nu 1 200 miljarder kan gå till fastigheter eller infrastruktur.
– Helt avgörande för oss är förstås att vi kan få en avkastning. Nu ligger 30 procent av våra innehav i investeringar med noll procent ränta, konstaterade han. Utmaningen att få bättre betalt är alltså inte så stor.
Bettina Kashefi, chefsekonom på SKL berättade om möten med förtvivlade kommuner där man inte har pengar över till infrastruktur.
– I Norrland kan de inte laga asfalten på vägarna, istället sänker man hastigheten. Så kan det inte vara. Egentligen, menar Kashefi, är det ett ypperligt läge att låna mer pengar nu när räntan är låg. Men det tar tid för dem att ändra sina styrregler och då har nog räntan redan gått upp innan de är klara.
I princip alla var eniga om att staten inte kan stjälpa över ansvaret på kommuner att medfinansiera nya infrastruktursatsningar, som höghastighetstågen i Sverigeförhandlingen.
– Staten tror att de ska ta hela avkastningen av investeringar i infrastruktur, det gör man bara i Nordkorea, sade Ilija Batljan i en giftig kommentar.
Tyvärr fanns ingen från regeringen på plats för att ta upp den kastade handsken.
