[ Annons ]

Den tysta vägen. Peabs nya bostadsområde ”Porslinsfabriken” i Göteborg ligger tätt intill en fyrfilig trafikled. Här har man extra tjocka väggar, bullerglas i alla fönster och en glasvägg mellan huskropparna i hela byggnadens höjd för att stänga ute bullret och släppa in ljuset på innergården. Foto: Emelie Asplund
Publicerat 18 november, 2013

Mer buller men bättre ljudmiljö

Bullret ökar i samhället och det byggs allt mer bostäder i bullerutsatta lägen. Men med rätt lösningar kan man nå bättre ljudmiljö än vad Boverkets byggregler kräver. Det öppnar även dörren för att gränsvärden kan höjas i framtiden.

Pålningsmaskinen vid Wallenstams byggarbetsplats bankar ner en efter en av de tolv meter långa betongpålarna i leran, längs en hundra meter lång sträcka vid Norra Älvstranden i stadsdelen Kvillebäcken i Göteborg.  Här bygger ett konsortium med sju olika byggherrar närmare 2?000 lägenheter i centralt läge, nära kommunikationer och stadskärnan.

[ Annons ]

Rakt igenom området skär en tätt trafikerad gata. Och lite längre bort stora trafikleder. En tuff ljudmiljö och för tio år sedan antagligen ett projekt som en byggherre inte hade vågat dra igång. Risken finns alltid att boende efter inflyttning klagar hos miljöförvaltningen, vilket sedan kan leda till dyra åtgärder för såväl fastighetsägare som kommun och stat. Men hos Wallenstam är man lugna. Bolaget bygger flera fastigheter längs gatan och har med modern teknik anpassat byggnaderna för att klara ljudkrav som till och med går längre än vad Boverkets byggregler kräver.

– Väggarna är extra tjocka och isolerade, de flesta sovrummen vetter mot innergården och vi har buller-glas i alla fönster. Dessutom har vi både till- och frånluft i fastigheterna som gör att vi slipper ventiler i fasaden som kan släppa in oljud, säger Marina Fritsche, affärsområdeschef för Wallenstams bostadsfastigheter i Göteborg.

Gunnar Berggrens bostadsrättsförening fick bidrag till isolering av fönster och nu hörs spårvagnen nere på gatan inte lika mycket. Foto: Emelie Asplund

På grund av bostadsbristen, inte minst i storstäderna, har behovet att bygga nära buller-källor ökat. I princip finns inga bra lägen kvar som inte ligger mer eller mindre bullerutsatta och en ny studie från Göteborgs universitet visar att antalet göteborgare som bor i för höga bullernivåer nästan fördubblats sedan 1975. Det på grund av att trafik och befolkning ökar. Man kan anta att situationen är densamma i Stockholm och Malmö.

För att möta trycket på att bygga närmare bullerkällor tillsattes en utredning (Samordnade bullerregler för att underlätta bostadsbyggande) som lämnade sitt delbetänkande för en tid sedan.

Det är i en tuff ljudmiljö
som Wallenstam bygger nya lägenheter i Kvillebäcken. Men Marina Fritsche, affärsområdeschef på Wallenstam, är lugn eftersom husen har bra bullerisolering.

I den föreslås bland annat att gränsvärdet för buller höjs från 55 till 65 dB vid fasaden, men att Socialstyrelsens nuvarande riktlinjer för buller inomhus – maximalt 45 dB – ska ligga fast. Utredaren anser även att det måste till en ökad samordning av kraven i miljöbalken och plan- och bygglagen. Detta för att undvika rättsliga tvister i efterhand, samt för att industribuller ska behandlas på samma sätt som trafikbuller. Idag är gränsvärdena lägre för ett hamnområde vilket hindrar byggplaner i till exempel Värtan i Stockholm och i Helsingborgs hamnområde.

Men frågan är om ändringar i lagtexten de facto kommer att leda till så många fler bostäder. Claes Halling, på enheten för planfrågor, länsstyrelsen i Stockholm är tveksam.
– Det byggs redan mycket i bullerutsatta lägen och vi brukar oftast tillsammans med bygg- och fastighetsbolag komma fram till lösningar som tillgodoser kraven.

Resultatet kan visserligen bli något fördyrande då hus ska ritas om eller när antalet lägenheter blir färre på grund av ändrade planer.
– Min bestämda uppfattning är ändå att det sällan är bullret som är hindret för nytt byggande. Det är andra faktorer. I Stockholms län finns redan detaljplaner för 47 000 lägenheter, men branschen vill inte bygga förrän man är säkra på att det går att sälja eller hyra ut, säger Claes Halling.

Åsa Lehto, projektutvecklare på Stena fastigheter i Stockholm håller med om att det alltid går att hitta lösningar, men att de inte alltid blir de bästa.
– Kraven på en tyst sida och att de boende ska kunna sova med öppet fönster leder till rätt krystade och dyrare lösningar. Kommer man som utredningen föreslår tillåta 65 dB på den tysta sidan blir det i alla fall bättre planlösningar för de boende, menar hon.

I Wallenstams bygge i Kvillebäcken ska husen enligt detaljplanen uppfylla ljudklass B. Ljudnivån inomhus ska då inte överstiga 26 dB (i genomsnitt över dygnet). Det är ett snäpp över ljudklass C och de 30 dB inomhus som normalt ställs som krav vid nybyggnation enligt Boverkets byggregler.

För att nå dit har Wallenstam valt kopplade fönster med en extra tjock ytterruta och ett stort karmdjup in till en fönsterkassett med ett isolerande bullerglas. Avståndet mellan glasen är avgörande för vilken ljuddämpning man kan nå. Ljudreduceringen är upp till 53 dB mot omkring 30 dB för standardfönster. Den kopplade konstruktionen ger också möjlighet att hålla nere monteringsvikterna på fönstren som kan bli ganska tunga genom de tjockare och tyngre glas som krävs.

Nu är det alltid en avvägning av hur mycket specialanpassningar som kan göras i förhållande till bygg- och boendekostnaderna. Det finns olika åsikter om vissa av de särkrav som kommunerna ställer och som inte finns med i Boverkets byggregler. Krav som nödvändigtvis inte är kvalitetshöjande. Exempelvis nämner Marina Fritsche kravet att boende ska kunna sova med öppet fönster även vid en trafikerad led.
– Finns det redan ett bra och modernt ventilationssystem för både till- och frånluft leder det kravet inte till någon reell boendenytta utan blir bara en fördyring, menar Marina Fritsche.

I Wallenstams fastigheter i Kvillebäcken har man löst problemet genom att lägga de flesta sovrummen mot innergården. Och i de hörnlägenheter där sovrummen delvis vetter mot gatan finns ett litet vädringsfönster i sovrummen mot lägenheternas balkonger.  Balkongerna i sin tur har försetts med ett bullerglas över en del av balkongytan för att reducera ljud-nivån från gatan.

Ett av grundkraven i detta projekt är också att nå utomhusvärden med en ljudnivå under Boverkets gränsvärden för en tyst sida av fastigheten. Något man löst genom att bygga ihop husen med ljusa och luftiga innergårdar där huskropparna skärmar av bullret.

I regeringens utredning öppnar man även upp för byggande av små och billiga lägenheter med fönster enbart mot den bullerutsatta sidan. Men det är inget som Claes Halling förordar.
– Risken är att vi skapar andra klassens bostäder och erfarenheterna från miljonprogrammens byggen borde väl avskräcka. Det är väl i så fall bättre att planera för små lägenheter mot en gård. Det mesta går att lösa med innovativa arkitekter och byggare, menar Clas Halling.

_________________________________________________

Fakta/ Fler störs mer

Andelen bostäder som utsätts för trafik-buller har tredubblats de senaste decennierna och andelen av befolkningen som störs av buller har ökat med över 200 000 personer.

Boverket har tidigare föreslagit att alla byggnader, även de befintliga, minst ska uppfylla dagens ljudkrav C för nya byggnader 2020.

Det skulle innebära åtgärder i omkring
50?000 flerfamiljshus med 1,2 miljoner boende. Åtgärder som skulle kosta mångmiljardbelopp. Det har hittills ansetts för kostsamt och inte lett till några politiska förslag.

Ett bärande argument mot att lägga ett alltför kostnadskrävande ansvar för bullreducering på fastighets-ägarna är att de själva inte orsakar störningarna.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]