Med plats för nytt liv

Vi har besökt Magasin M1 som ska renoveras och omvandlas till en plats för publika verksamheter i Malmös nya stadsdel Nyhamnen.

Han har väntat i 18 år och nyss fick han nycklarna.

Nej, det handlar inte om Anders Fransson, 18 år, med nytaget körkort – utan om Anders Fransson, 58 år, som just tillträtt M1, det 100 år gamla magasinet i Nyhamnen, Malmö. Men entusiasmen är densamma.

Fast å andra sidan: där det droppar som värst från betongtaket har den utfällda kalken bildat stalaktiter. Och som stalagmiter på golvet växer högar av duvskit (de har åtminstone hyfs nog att återkomma till samma avträdesplats). I ett annat hörn ligger en hög aluminiumburkar, förmodligen så gamla att de skulle nekas av pantautomaten.

Är detta alltså vad Anders Fransson, vd på fastighetsbolaget Lifra, tålmodigt väntat en myndighetsålder på att tillträda?

– Allting är väldigt klart inne i mitt huvud, även om jag kanske inte helt lyckas förklara hur det ska bli. Men när jag är klar tror jag alla kommer förstå hur fantastisk denna byggnad är.

När jag är klar tror jag alla kommer förstå hur fantastisk denna byggnad är.

Anders Fransson har kalkylerat på att det krävs investeringar på mellan 100 och 150 miljoner för att M1 ska resa sig ur förfallet. Fast egentligen skulle det nog bara krävas några tag med kvasten och ett par pytsar färg för att få arkitektkontoret, spelbolaget eller kulturutövaren att ställa ner sina flyttkartongen och ta några av de 12?000 kvadratmetrarna i besittning.

Förhoppningen är att M1 ska kunna fungera som en ankarbyggnad i den nya stadsdelen Nyhamnen. Ett gigantiskt stadsbyggnadsprojekt som beräknas vara helt klart först 2050. Visionen är att M1 ska bidra med identitet, liv och rörelse redan under tiden.

Det gamla slitna hamnområdet norr om Centralstationen som nu präglas av lagerlokaler, parkeringsytor och genomfartsleder ska när allt är klart bestå av kajstråk, kanaler, skolor, förskolor, parker, 16?000 arbetsplatser, 9 000 bostäder – och två nya öar. Det kommer att förändra stadens funktion radikalt. I en täthetsanalys från stadsbyggnadskontoret (där man mätt antal personer inom 1 kilometers gångavstånd) konstateras att stadskärnans tyngdpunkt kommer att flyttas från Triangeln ner mot Centralstationen. Om Västra Hamnen var första steget att öppna Malmö mot havet så blir Nyhamnen det sista stora steget för att bygga ihop innerstaden.

Översiktsplanen klubbades i slutet av 2019 och detaljplanearbetet pågår, så ett samtal med Asterios Tolikas, planarkitekt på stadsbyggnadskontoret, och Karolina Gnosspelius sektionschef på exploateringsenheten, blir tämligen översiktligt.

– Vi har börjat prata konkret med fastighetsägare om de delar som ligger i närtid. Men vi äger ju mycket mark i detta område själva, så där har vi stora möjligheter att senare vara flexibla och se åt vilket håll utvecklingen i samhället går, säger Karolina Gnosspelius.

I pandemins spår lever vi med extra osäkerhet, som att ingen egentligen vet vad som händer med kontor och handel. Är osäkerheterna så stora att det kan bli svårt att få med fastighetsägare?

– Nej, det skulle jag inte säga. Stationen och havet är ju så attraktiva och de kommer fortfarande ligga kvar, säger Karolina Gnosspelius.

– Det är väldigt få städer som har den här unika platsen precis i anslutning till centralstationen. Vi fortsätter ju att bygga mitt i centrala Malmö, säger Asterios Tolikas.

Planer på stadsutveckling i Nyhamnen fanns redan när Anders Fransson hörde av sig om att köpa M1 för 18 år sedan och ganska snart lyckades få markanvisningen.

Att det dröjt så länge beror på att hamnbolaget CMP (Copenhagen Malmö Port) haft nyttjanderätt för kajdelen. Tills för bara några veckor sedan var den stora parkeringsytan framför M1 fylld av importerade bilar.

– Jag var nästan på väg att ge upp projektet i fjol då jag helt plötsligt fick meddelandet från stadsbyggnadskontoret att nu var det nära, säger Anders Fransson.

Anders Fransson lyckades ganska tidigt få markanvisningen för M1. Det är först de senaste åren som de större aktörerna verkar ha insett att nåt är i görningen i området och försökt byta till sig fastigheten på olika sätt.

– Men staden har hållit fast vid att det är Lifra som har markanvisningen, säger Anders Fransson.

Det är mycket tack vare att Anders Fransson har ett bra track record på att renovera och skapa ny användning av gamla nedgångna industribyggnader. Som i det gamla skeppsvarvet i Limhamn som förvandlades till en Friskis&Svettisanläggning.

Jag ska först restaurera byggnaden till hur det såg ut för 100 år sedan.

Akustiken i det gamla magasinet är närmast sakral och det ekar när Anders Fransson berättar om möjligheterna han ser i byggnaden. De stora varuvågarna som genom åren summerat åtskilliga ton apelsiner och bananer är kulturmärkta och ska liksom en rad andra detaljer bevaras. Anders Fransson pekar gärna ut detaljerna eftersom han tror att de kommer bidra till byggnadens attraktivitet.

– Det har stått en del i media om detta, så flera gånger i veckan får jag apropåer. Men mitt budskap är att jag först ska restaurera byggnaden till hur det såg ut för 100 år sedan. Och när det är klart kommer jag att öppna dörrarna för alla som är intresserade. Hyran kommer sättas till en rimlig nivå så att vi får en bra mix hyresgäster, säger Anders Fransson.

Han resonerar att det alltid finns en risk för en viss övertro på ett område som Nyhamnen. Att det ofta tar flera år innan det hunnit sätta sig på riktigt.

– Jag klarar att finansiera renoveringen, men inte om en massa hyresgäster går omkull.

Nyhamnen är såklart något av ett politiskt drömprojekt. Malmös dåvarande kommunalråd Ilmar Reepalu?(S) satte en ton i stadsutveckling med Bo01 och Västra Hamnen, ett momentum många nu hoppas ska gå igen när arbetet med Nyhamnen skjuter fart.

– Främst kraftsamlingen och den höga ambitionen att ta det hela ett steg vidare som man hade då, säger Asterios Tolikas.

Moderaterna har argumenterat för att stadsbyggnadsförvaltningen ska få i uppdrag att återkomma med en ny exploateringskalkyl med högre och tätare bebyggelse, då man anser att det nuvarande förslaget inte ger någon avkastning de närmsta 20 åren. Men det har väl inte riktigt hettat till då styret (S och L) pekat på att översiktsplanen inte är ett juridiskt bindande dokument, och att den specifika höjden på varje byggnad bestäms först i ett senare skede.

Från det andra hållet har man yrkat på att Nyhamnen ska bli ett ”bostadssocialt framgångsprojekt”. Vänsterpartiet vill se en storsatsning på hyresrätter med MKB som huvudaktör. Inte heller där har det riktigt tagit fart i debatten. Om man lever upp till ambitionen återstår att se – men i översiktsplanen talas det om ett brett utbud av olika typer av bostäder med varierande upplåtelseformer där breda grupper av Malmöbor ska ha möjlighet att bosätta sig.

Jag vill skapa möjligheter för de som annars inte får ta plats i de nya fina områdena.

Anders Fransson säger att han som fastighetsägare uppskattar ambitionerna.

– Jag tror att det är bra för ett område med mångfald. Man åker till stora städer för att uppleva mångfald. Det är olikheterna som skapar ekonomi.

Men att det oavsett höga politiska ambitioner lär det bli dyrt att flytta in i Nyhamnen.

– Därför hoppas jag att de som flyttar in ska nöja sig med min 100-årsrenovering. Det blir kanske ingen fine-dining restaurang. Men kanske folkhögskolan, eller projektet Yalla-trappan. Jag vill att det ska vara olika former av publik verksamhet så att alla får uppleva denna byggnad. Jag vill skapa möjligheter för de som annars inte får ta plats i de nya fina områdena att komma hit, säger Anders Fransson.

Och för egen del då? Det kommer ju som sagt att dröja ett bra tag innan M1 omges av vad som förväntas bli Malmös nya gräddhylla.

– Nu är jag 58 år och har jagat denna byggnad i 18 år. För min del så tror jag att det är mina barn och eventuella barnbarn som får känna att deras morfar gjort en bra investering. Fast egendom i en stad med tillväxt kan aldrig vara fel.