Rent teoretiskt skulle man även kunna utnyttja Göta älv en stor del av sommaren om returtemperaturen skulle höjas till hela 20 grader, säger Maria Jangsten, forskare Chalmers
Publicerat 15 maj, 2020

Med högre temperaturer kan kylan bli billigare

Maria Jangsten har analyserat data från kylsystem och undercentraler i fastigheter anslutna till Göteborg Energis fjärrkylenät. Än så länge handlar det om dataanalyser. Men teoretiskt finns det stora fördelar med högtemperaturkyla i fastigheter.

I ett pågående forskningsprojekt undersöker Chalmersforskaren Maria Jangsten möjligheterna att använda högre temperaturer i Göteborg Energis fjärrkylenät. Här finns möjligheter till stora effektiviseringar och därmed förhoppningsvis lägre fjärrkyletaxa för fastighetsägarna.

– Framförallt handlar det om att öka differensen mellan framlednings- och returtemperatur. Främst måste returtemperaturerna upp. Men om man också skulle kunna använda högre framledningstemperaturer så blir det möjligt att nyttja mer frikyla och då spara el genom att köra kylmaskiner mindre, säger Maria Jangsten.

Hon har analyserat data från fastigheter i fjärrkylenätet. Slutsatsen är att många fastigheter har system dimensionerade med krav på låga framledningstemperaturer, men Maria Jangsten menar att det i verkligheten mycket väl går att köra på en något högre temperatur.

Utvecklingen går mot så kallade högtemperatursystem i fastigheterna, med större kylbatterier i ventilationssystemet och större komponenter för vattenburna system som till exempel kylbafflar. Både batterier och kylbafflar använder framledningstemperaturer på 16 grader och upp. Då vinner man också fördelen att det krävs mindre reglering.

– I ett högtemperatursystem som en kollega till mig har studerat i en fastighet i Stockholm är kylbafflarna självreglerande. Därför krävs det inga ventiler som kan krångla och man kan köra ett konstant flöde hela tiden. Man måste med andra ord inte styra efter när det är mycket människor i byggnaden, utan det går i ett hela tiden, säger Maria Jangsten.

Även den mycket varma sommaren 2018 fungerade kylningen stabilt även med så höga temperaturer som
20 grader till kylbafflarna.

– En del fastigheter har höga returtemperaturer som inte överförs till fjärrkylasystemet. Ofta är problemet obalans över själva växlarna, säger Maria Jangsten.

Men varför är det då så bra att höja returtemperaturen? För det första är låg returtemperatur ett tecken på att kunderna inte plockar ut all den effekt som finns tillgänglig i nätet. Det innebär att det krävs ett ökat flöde för att förse alla fastigheter med kyla. En massa vatten som pumpas runt helt i onödan med andra ord.

I Göteborg innebär också högre returtemperatur möjligheten att använda mer av den frikyla som finns i Göta älv.

– När det är fem grader i älven täcker frikylan från Göta älv hela kylbehovet. Sen kan älvvattnet användas till att förkyla returvattnet innan det ska in i kylmaskinerna. Rent teoretiskt skulle man även kunna utnyttja Göta älv en stor del av sommaren om returtemperaturen skulle höjas till hela 20 grader, säger Maria Jangsten.

Det kan bli stora energibesparingar om man samtidigt inte skulle behöva leverera lika kallt vatten som nu. Maria Jangsten konstaterar att det inte är alla fastigheter som fungera med högre temperaturer i nätet. Men lösningen är kanske inte att anpassa leveransen till den med högst lägst krav.

– Handlar det bara om ett fåtal som behöver de riktigt låga temperaturerna, då kan man göra punktinsatser just där. Exempelvis kan man installera en extra kylmaskin som sänker temperaturen de grader som behövs just där.

Ur ett fastighetsägarperspektiv hoppas man kunna hitta incitament som premierar kunder som ser över sina system och som kan köra på högre framledningstemperatur och framförallt med en högre retur.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]