Titta på Tyskland och ta fram en modell för svenska energisparlån med låg ränta och tydliga krav för att lösa energieffektiviseringen av miljonprogrammet. Det tycker Caroline Szyber, kristdemokratisk riksdagsledamot, att regeringen bör utreda istället för att prata om subventioner.
Varför lån, när bristen på kapital inte är något problem idag?
– För de allra flesta är bristen på kapital inte ett problem men på kort sikt är lånen ofta oekonomiska. Så för att stimulera där man påbörjar upprustningen ser vi lån som ett instrument. I Tyskland har det fungerat bra och där har flera också sagt att dessa lån hjälpt under den övergångsperiod då det är stora kostnader.
Men är inte låga räntor bara en annan form av subvention?
– Skillnaden är att vi kan rikta satsningen och det är också viktigt att det är ett lån. Och med lånet ska tydliga krav ställas på vad som ska genomföras. Vi vill som sagt att energisparlånen ska föregås av en utredning för det är viktigt att de leder till att fler genomför renoveringar.
Varför energisparlån enligt tysk modell?
– Vår utgångspunkt är att subventioner, som just nu dominerar den politiska debatten, ofta blir felriktade. Hur gör man med de fastighetsägare som redan genomfört effektiviseringar, de får ju aldrig del av subventioner? Det måste löna sig att ta ansvar för sitt bestånd. När vi i kristdemokraterna tittar på de renoveringar som behöver göras tycker vi det viktigaste är att de inte leder till att människor måste flytta från sina hem.
–?Vi har tittat på flera modeller och hittat den tyska modellen med energisparlån och om det ska finnas något stödsystem så tycker vi att denna modell är värd att utreda.
Vad ser du som främsta fördelen?
– Tydliga krav på vad för energieffektiviseringar som ska genomföras. Det tycker jag kommer bort i den svenska debatten som blivit väldigt fluffig. Ska man rikta ett stöd måste man ha ett tydligt kravställande.
Du har också sagt att regeringens miljardsatsning på energieffektiviseringar kommer att bli obetydliga. Hur menar du då?
– Jag har pratat med flera fastighetsägare, både de som genomfört och de som planerar renoveringar. Det är tydligt att de förslag som finns från regeringen inte alls räcker till de upprustningsbehov som finns. Utslaget per lägenhet motsvarar det bara kostnaden för en duschblandare.
Du säger att det viktigaste är att hyresgästerna måste kunna bo kvar. Ska man inte få höja hyran då?
– Absolut, det spelar ingen roll vilket system man använder sig av, oavsett så kommer det bli hyresökningar. Det här är också något jag tycker kommer bort i debatten. Den pedagogiska uppgiften att förklara det här för hyresgäster har även vi politiker. Men det är också viktigt att fastighetsägare för en dialog med hyresgäster om till exempel från- och tillval.
Men hur gör man då med de som ändå inte har råd att bo kvar?
– Vi har höjt bostadsbidraget i flera omgångar för att ge människor möjlighet att bo kvar. Vi behöver fortsätta utveckla det. Tittar man då på den tyska modellen har den inte alltid lett till enorma hyreshöjningar.
Ni är mycket aktiva i debatten just nu och går hårt åt bostadsminister Mehmet Kaplan. Hur lätt är det egentligen att regera med en annan regeringsbudget?
– För det första får jag ändå säga att så stora skillnader mellan våra budgetar är det inte. Så det argumentet kan han inte använda sig av. För mig är bristen på politisk vision ett bevis på vad som händer när man inte förbereder sig. Men man kan inte vara ny på jobbet hur länge som helst.