[ Annons ]

Foto: Shutterstock
Publicerat 9 juni, 2021

Kommuners klimatanpassning släpar efter

Fortfarande är det få kommuner som avsatt tillräckliga resurser för klimatanpassningsfrågor. Detta enligt en kartläggning som gjorts av IVL Svenska miljöinstitutet och Svensk försäkring.

Bor man i Skånska Lomma så kan man känna sig relativt trygg. Det är i alla fall den kommun som är bäst i Sverige på att klimatanpassa sitt arbete, enligt den senaste kartläggningen av kommunernas klimatanpassningsarbete som Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet gjort.

På andra plats finns Norrköping och på delad tredje plats: Ängelholm, Söderhamn, Skövde, Kristianstad och Arvika. I dessa kommuner finns det ett tydligt politiskt beslut att arbeta med klimatanpassning. Här har man också integrerat klimatanpassning i sin ordinarie verksamhet och avsatt resurser för att samordna arbetet.

[ Annons ]

– Det svenska samhället behöver bli bättre rustat för att hantera extremväder och klimatförändringar. Alla kommuner behöver analysera hur de kommer att påverkas av ett förändrat klimat och genomföra åtgärder för att minska sin sårbarhet, säger Hanna Matschke Ekholm på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Flertalet svenska kommuner har har svarat på enkäten (160 av 180) anger att de i dagsläget arbetar med klimatanpassning. Men det är alltså stor skillnad på hur långt man kommit.

Bör man som fastighetsägare i en sådan kommun vara orolig?

– Jag skulle säga att man kan vara orolig för skyfall beroende på hur man ligger i terrängen. Men på sikt finns det en stor problematik kring havsnivåhöjningarna. Men det kommer inte drabba dem som bor där idag, utan berör snarare kommande generationer. Men risken är såklart att värdet på fastigheten så småningom kan börja sjunka om den ligger på fel plats och inga åtgärder görs, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring.

I det korta perspektivet. Finns det något man som fastighetsägare bör göra för att skydda sig mot skyfall?

– Något som är ganska vanligt är att man har en ramp ner till garage under huset där det lätt kan rinna in vatten. Där är det bra att försöka hitta konstruktioner som gör att vattnet inte rinner ner så lätt. Det är relativt enkla åtgärder som förhöjningar som leder undan vattnet eller gallerförsedda rännor, säger Staffan Moberg.

En slutsats är att kommunerna behöver bli bättre på att informera. Undersökningen konstaterar att endast 43 kommuner har tagit fram informations- eller kommunikationsmaterial om sitt klimatanpassningsarbete.

– Kunskap och information om klimatanpassning behövs för att öka medvetenheten och förståelsen, både inom den egna verksamheten, hos kommuninvånare och hos andra intressenter. Det är glädjande att kommunernas strategiska klimatarbete sakta går framåt, men takten behöver öka, säger Staffan Moberg.

Mindre städer och kommuner på landsbygden har generellt inte kommit lika långt i klimatanpassningsarbetet som större kommuner. Många kommuner uttrycker att de har behov av mer stöd och ökade resurser.

– Det är positivt att kommunerna genomför breda analyser av klimatrisker inom flera sektorer. Däremot bör de inta ett längre perspektiv på riskerna och utgå från det värsta scenariot av utsläpp, då vi i dagsläget inte kan konstatera att utsläppskurvan vänt nedåt. Det finns all anledning att inta en försiktig hållning för att skydda samhället, säger Staffan Moberg.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]