Publicerat 7 februari, 2019

”Många fjärrvärmekunder betalar en orimligt hög taxa”

I en färsk rapport granskas fjärrvärmebolagens lönsamhet. Med den ofta höga avkastningen borde kunderna betala ett lägre pris, menar Fastighetsägarna som står bakom rapporten.

I rapporten ”Het marknad” har Fastighetsägarna granskat fjärrvärmebolagens avkastning på totalt kapital under perioden 2013 till 2017. Många av bolagen har rejält tilltagna avkastningsnivåer. Exempelvis har 16 bolag en genomsnittlig avkastning högre än 10 procent.

[ Annons ]

– Företag på en monopolmarknad bör inte ha en så hög avkastning över en längre period. I praktiken innebär det att många fjärrvärmekunder betalar en orimligt hög taxa säger David Björnberg på Fastighetsägarna.

Högst i landet är Hofors Energi med en genomsnittlig avkastning under perioden på 22,9 procent. Anders Ericsson, vd på Värmevärden som tillsammans med kommunen äger och driver värmeverket i Hofors, håller med om att det är en rejäl avkastning, men inte alls orimlig.

– Vi kan ju för det första konstatera att vi i Hofors håller ett pris som är lägre än medelpriset i landet, säger Anders Ericsson.

Men oavsett det. Kunde inte den höga avkastningsnivån användas för att pressa priset ytterligare.

– Tittar man på verksamheten i Hofors så är det en väl avskriven anläggning. Men det innebär samtidigt att vi står inför stora investeringar om några år. Och när vi investerar kan vi inte ta ut ett högre pris av kunderna, utan vi vill kunna hålla ett stabilt pris. Vi bygger alltså upp ett kapital för kommande år, säger Anders Ericsson.

David Björnberg konstaterar att Hofors energi avkastning på över 18 procent sju år i rad är långt över vad varuproducerande företag ens kan drömma om.

– För att vara en verksamhet med hög risknivå tycks lönsamheten vara synnerligen stabil. Det stämmer dock att Hofors har ett lägre fjärrvärmepris än medelpriset i landet. Det blir dock missvisande att enbart stirra sig blind på prisnivån och dess utveckling. Ett monopolföretag med hög avkastning bör snarare fokusera på att sänka priset så att avkastningen blir skäligare, säger David Björnberg.

I rapporten slås det fast att fjärrvärme distribueras i ett så kallat naturligt monopol, men prissättningen sker på affärsmässiga grunder. Ett förhållande som sätter kunden i ett underläge.

Men Anders Ericsson håller inte helt med.

– En stor del av vår leverans i Hofors går till industrin och sker därför i direkt konkurrens med de andra alternativ som industrin har. Så risknivån motiverar en högra avkastning, säger Anders Ericsson.

Men den höga avkastningsnivån går igen även på lokala marknader med andra förutsättningar. Gotlands Energi och Norrenergi (som distribuerar värme i Solna och Sundbyberg) har avkastningsnivåer över 15 procent. Bland bolag i storstadskommunerna har Göteborgs Energi (10 procent) högst avkastning.

Daniel Lundqvist, ansvarig kyl- och värmemarknadsfrågor hos Energiföretagen, kommenterar den generella prisnivån:

– Fjärrvärmepriserna har legat stabilt länge med mycket låga höjningar. Fjärrvärmeföretagen verkar på en värmemarknad i konkurrens med andra uppvärmningsalternativ. Fjärrvärmeverksamhet ska drivas på affärsmässig grund, något som stipuleras i fjärrvärmelagen. Att ha en rimlig avkastning på insatt kapital är nödvändigt i den långsiktiga och kapitaltunga fjärrvärmebranschen, inte minst för att klara investeringarna som krävs för utfasningen av de sista fossila bränslena, säger Daniel Lundqvist.

Prisdialogen, som är en samverkan mellan leverantörer och kunder, syftar till att öka transparensen och förståelsen för bolagens prissättning. Men David Björnberg menar att den inte kunnat rå på det ojämna styrkeförhållandet på marknaden.

– Dagens modell hindrar inte en stor andel bolag från att ha en orimligt hög avkastning. I slutändan måste branschen ta ett eget ansvar. Fjärrvärme är en smidig och miljövänlig uppvärmningsmetod, så att den är konkurrenskraftig ligger i allas intresse, säger David Björnberg.

Läs hela rapporten från Fastighetsägarna här.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]