Det menar Nina Lundström, Folkpartiets bostadspolitiska talesperson. Hon efterlyser också konsumentanpassade hyresrätter där hyresgästen har mer makt över sitt hyresavtal och lägenhetens standard.
Publicerat 29 augusti, 2014

”Man ska kunna byta bostad efter livssituation”

Det menar Nina Lundström, Folkpartiets bostadspolitiska talesperson. Hon efterlyser också konsumentanpassade hyresrätter där hyresgästen har mer makt över sitt hyresavtal och lägenhetens standard.

Fram till valet får varje riksdagsparti vidareutveckla några av svaren i den stora bostadspolitiska enkät som publicerats i senaste numret av Fastighetstidningen (se länk nedan).

[ Annons ]

Folkpartiet vill ge hyresgästen större möjlighet att påverka innehållet i såväl sitt boende som hyresavtal. Hur ska det gå till?
– Diskussionen handlar ofta om att göra det möjligt att göra hyresrätten dyrare. Jag tror stenhårt på att utifrån ett konsumentperspektiv att en kund, en konsument och en hyresgäst inte resonerar lika enkelt kring det. Det är inte självändamål för en konsument att någonting ska vara dyrt. Däremot är konsumenten intresserad av vad man får för sina pengar. En del vill kanske ha basstandard, medan andra vill att hyresrätten ska ha hög standard. Möjligheten att produktutveckla ur ett konsumentperspektiv tycker jag saknas på den svenska hyresmarknaden. Det är väldigt mycket ´det ska vara lika för alla´-principen. Jag tycker att man måste våga diskutera att även hyresgäster har väldigt olika krav. Konsumenten ska ha schyssta avtal. Om jag sluter avtal med någon vill jag inte att den ensidigt ska ändras hur som helst. Låt oss utveckla produkten hyresrätt så att den blir attraktiv för olika målgrupper. Och visst, alla kommer inte att ha möjligheten att bo i de dyra hyresrätterna. Det behövs en variation på marknaden och vi måste kunna ha olika typer av hyresrätter för att kunna förse de här målgrupperna med spännande boenden.

Ni föreslår att reavinstskatten ska sänkas på sikt. Vad kan det ge för effekter?
– Reavinstskatten är hämmande för flyttkedjor. Att sälja en bostadsrätt eller villa och flytta in i en hyresrätt har väldigt många negativa ekonomiska konsekvenser. Dels krymper man boytan, man går in i ett kanske per månad dyrare boende och man får skatta bort väldigt mycket av det sparade kapitalet. Det hade varit klokt om den som vill flytta in i en mindre lägenhet för att göra plats, för exempelvis en barnfamilj, ska kunna göra det. Det är ett sätt att slipa ner de trösklar som hämmar den rörlighet som är viktig för att effektivt kunna nyttja befintligt bostadsbestånd. De flesta bostäder är redan byggda, den nyproduktion vi har är bara på marginalen. Om bostadsmarknaden ska fungera bättre ska det som redan har byggts brukas på ett mer effektivt sätt.

Du vill uppmuntra, inte tvinga, kommunerna att upplåta mer mark. Hur gör man det?
– När kommunerna har bestämt sig för att mark ska bebyggas ska de inte fastna i en krånglig lagstiftning. Om detaljplanen, som de har lagt ner en massa arbetstimmar på, faller på en mängd lagstiftningar drar de sig för att bygga. All den typen av regelverk gör det svårare för kommuner att planlägga ny mark. Vi vill uppmuntra kommuner att tänka på konkurrenssituationen. För om det är några eller samma aktör som köper all mark och inte bygger på den, då har man också planerat i onödan. Mer konkurrens ger prispress och produktutveckling. En annan variant är att staten säljer mark till kommunen så att de kan bygga på den. Det finns också kommuner som exempelvis Stockholms Stad som äger mark i andra kommuner. Det borde inte vara så. Den kommunen, som har planmonopolet i det här fallet och vill bygga, kan inte göra det för det är en annan kommun som äger marken.

Hur ser din bostadspolitiska vision ut?
– Jag hoppas att vi en dag i Sverige hamnar i en situation där vi kan ta upp en av de stora dagstidningarnas bostadsbilaga, eller går in på en bostadssajt och sedan kunna välja mellan x antal hyres- och bostadsrätter. Man ska inte känna att man måste köpa en lägenhet för att man har bytt jobb eller ska plugga. I den bostadsbilagan ska jag kunna välja mellan bostäder i olika klasser och kvaliteter. Man ska kunna flytta när man byter jobb, eller om man vill flytta närmare sina barn när man åldrats. Jag kommer att kämpa för att vi ska hamna där.

?Hur ser din egen bostadskarriär ut?
– Under uppväxtåren bodde jag i hyresrätt och villa i Norrbotten. När jag flyttade ner till Stockholm på 1980-talet flyttade jag runt i tre år i olika typer av andrahandslägenheter. Till slut fick jag ett hyreskontrakt i Sundbybergs kommun. Där bodde jag fram till år 2000. Jag gillade hyresrätten men det fanns inte hyresrätter som uppfyllde de behoven som jag och min familj hade. Vi köpte därför en bostadsrätt.

Läs hela bostadspolitiska enkäten i Fastighetstidningen nr 6.

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]