Allt mer kritik riktas mot EU:s detaljstyrning – så även på fastighetsområdet. Här fattas beslut som kan få stora och kostsamma konsekvenser för branschen. Följ med när den europeiska fastighetsorganisationen EPF sammanträder i Bryssel. På agendan denna gång – stoppa kraven på individuell mätning och debitering.
Planet möter hård motvind och piloten meddelar att flygningen till Bryssel kommer att ta längre tid än beräknat. Reinhold Lennebo, vd för Fastighetsägarna Sverige, plockar fram mappen med den utskrivna kopian av dagordningen och passar på att gå igenom det sista inför mötet på European Property Federations (EPF) huvudkontor vid Montgomery, strax öster om Bryssels stadskärna.
[ Annons ]
Den här gången har han sällskap av sin kollega Yogesh Kumar, miljöchef på Fastighetsägarna Sverige. Om några dagar ska han träffa klimat- och energikommissionären Miguel Arias Cañete för att diskutera energideklarationer och energieffektiviseringsdirektivet där kravet på individuell mätning och debitering (IMD) ingår, men ännu inte blivit bindande. Det är ett både ovanligt och viktigt möte, inte minst för Sveriges fastighetsägare.
– Om kravet på individuell mätning och debitering blir bindande att tillämpa skulle det innebära en investeringskostnad på upp emot 25 miljarder kronor i Sverige, utan att det skulle ge något värde för fastighetsägaren eller en minskad energianvändning. Därför måste vi minska detaljstyrningen från EU i den här frågan och låta länderna bestämma själva, förklarar Yogesh Kumar.
Kravet på individuell mätning och debitering skulle kosta upp emot 25 miljarder.
Att organisationen får möjlighet att träffa en kommissionär är som sagt ovanligt och därför är det av största vikt att övriga medlemmar ställer sig bakom de anmärkningar på direktivet som ska föras fram.
Men det ska visa sig att det inte kommer att bli helt enkelt.
EU:s miljölagstiftning kan upplevas som detaljstyrd, men samtidigt bygger stora delar av samarbetet på överstatlighet. I den balansgången, där energieffektiviseringsdirektivet som står mot nationella särdrag är ett exempel, vilar också en stor del av EU:s nuvarande problematik.
Europaparlamentarikern Jytte Guteland (s) som sitter i utskottet för miljö, har förståelse för att Fastighetsägarna upplever viss miljöpolitik från EU som detaljstyrd, men påpekar att det inte är syftet med de olika direktiven.
– Det är klart att vi inte vill se ett EU som drar iväg och detaljreglerar det som sköts bättre lokalt, men vi får inte glömma bort att vissa saker måste vi arbeta med över våra landsgränser.
I Bryssel öser regnet ner när Yogesh Kumar och Reinhold Lennebo tar sig med buss in mot stadskärnan. Staden som kommit att kallas Europas huvudstad och maktcentra är inte enbart säte för den Europeiska kommissionen, Europaparlamentet och Nato. Här finns även många intresse- och lobbyorganisationer som ständigt följer kommissionens arbete för att kunna påverka besluten i rätt tid.
På Boulevard Saint-Michel 45 ligger European Property Federation. I föreningen ingår inte enbart fastighetsorganisationer utan även aktörer som företräder stora investerare, privata fastighetsbolag, universitet, konsultfirmor och shoppingcenter. Tillsammans äger medlemmarna fastighetstillgångar värda upp emot 1 500 miljarder euro. Att medlemmarna företräder så pass olika typer av organisationer, i länder med olika regelverk, gör också att deras åsikter i sakfrågor kan går isär.
François Isnard är vice vd i EPF. Han har haft svårt att hitta en restaurang för kvällen eftersom de flesta håller stängt på måndagar, men har till slut lyckats ordna ett bord för 14 personer på den italienska restaurangen Le Buone Maniere bara några minuters promenad från hotellet.
I år har Reinhold Lennebo fått överta ordförandeskapet i organisationen. När alla satt sig till bords höjer han glaset för att utbringa en skål.
– Middagen är nästan den viktigaste delen av mötet där vi har möjlighet att träffas och prata ihop oss om allt som hänt sedan sist. Många gånger är det just under middagen som vi har de mest intressanta diskussionerna, berättar han.
Samtalen rullar vidare om semesterplaner blandat med en del fastighetsfrågor och när den norske representanten ansluter senare under kvällen glider diskussionen in på Norges speciella inställning till EU-samarbetet. Några frågar sig om inte landet hade röstat ”ja” till medlemskap om de fått samma förutsättningar som Storbritannien nu erbjuds.
De viktiga diskussionerna om vad som kommer tas upp med kommissionären och vilka som kommer att ställa sig bakom den politiska kampanjen mot kravet på individuell mätning och debitering får vänta till nästa dag.
Kommissionen har påbörjat arbetet med att se över kravet och därför är tiden att agera nu. Även energiprestandadirektivet (EPBD) där energideklarationen ingår står inför en ny revidering sedan kraven infördes 2009. Syftet med direktivet har varit att minska energianvändningen i fastigheter. Men enligt Yogesh Kumar har energideklarationerna inte gett någon effekt. Dessutom är det ett kostsamt system för fastighetsägare som istället hade kunnat lägga sina resurser på att genomföra andra energieffektiviserande förbättringar i fastigheten.
– Jag har pratat med flera fastighetsägare som alla säger samma sak – det finns ingen som kunnat se något värde i att upprätta energideklarationer eller att göra individuell mätning. Man har heller inte kunnat se några som helst effekter på ett minskat koldioxidutsläpp, säger Yogesh Kumar.
På morgonen är delegaterna i EPF samlade på huvudkontoret. Fastigheten är en av få byggnader i staden som lyckades undgå den stora rivningsvågen inför världsutställningen 1958. De gamla historiska byggnaderna ersattes då av moderna hus, och staden gav upphov till begreppet ”Brusselization” som beskriver en urskillningslös modernisering av städer.
En trappa ner finns ett stort mötesbord där skyltar med varje deltagares namn har placerats utmed bordet. Vid kortsidan finns en skylt för mötets lunchgäst Juho Romakkaniemi som bjudits in av den finske represantanten. Han arbetar som kanslichef i den finske EU-kommissionären Jyrki Katainens kabinett och har därmed en inflytelserik roll i kommissionen.
– Om jag ska spekulera så är det inte omöjligt att han om några år har avancerat till att bli komissionär, säger Reinhold Lennebo.
Utmed bordets andra kortsida sitter organisationens vd Michael MacBrien. Med sin erfarenhet av att ha drivit lobbyarbete i Bryssel i över tre decennier är han vid det här laget van vid att slåss för sina åsikter och drar sig inte för att slå handen i bordet för att understryka dem.
Det har varit ett tufft år för EPF eftersom man inte lyckats värva några nya medlemmar. I år står dessutom organisationen inför en politisk kampanj som kommer att innebära extra utgifter.
– Det är en speciell situation vi står inför. Det är väldigt sällan som det uppkommer extra utgifter, men i år kommer vi att driva den viktigaste politiska kampanjen som vi någonsin gjort, säger Michael MacBrien.
I år kommer vi att driva den viktigaste politiska kampanjen som vi någonsin gjort.
Att stoppa kravet på individuell mätning och debitering (IMD) är framför allt en viktig fråga för Sverige och Finland, vilket gör att en del av medlemsorganisationerna ställer sig frågande till varför de ska vara med och stötta kampanjen.
– I Danmark har vi redan mätarna enligt lag, så även om kampanjen lyckas kommer den inte ha någon effekt för oss. Vi kommer fortfarande tvingas leva med mätarna, säger Torben Christensen som representerar den danska fastighetsorganisationen.
Michael MacBrien kniper ihop munnen och blir märkbart upprörd över att flera av länderna inte verkar övertygade om att de bör ställa sig bakom kampanjen.
– Kommissionen har bjudit in EPF vilket är något alldeles extra. Ska vi verkligen backa ur nu när det rör sig om några tusen euro till en kampanj? Ska vi bara lämna kommissionen och säga nej tack? frågar han styrelsemedlemmarna runt bordet.
Han förklarar att det handlar om att organisationens medlemmar måste vara solidariska i det här läget.
EU:s medlemsländer måste få agera utifrån de nationella förutsättningar som finns.
– Det är en viktig fråga som, även om den inte gynnar era medlemsländer direkt, handlar om att lätta på EU:s detaljstyrning och låta länderna få agera utifrån de nationella förutsättningar som finns. Det är en extremt viktig fråga för våra medlemmar i Sverige, därför måste vi vara solidariska.
Michael MacBrien får till slut medlemmarna att ställa sig bakom det som kommer att framföras under mötet med kommissionären Miguel Arias Cañete. Men den politiska kampanjen behöver styrelsemedlemmarna mer tid för att överväga. Reinhold Lennebo beslutar att så får bli fallet.
– Det är en viktig fråga så därför vill jag inte stressa er, säger Reinhold Lennebo, men Sverige kommer att agera oavsett.
På dagordningen är det enda som återstår att bestämma datum för styrelsens nästa möte som kommer att hållas i Warszawa.
– Det brukar ju vanligtvis ta ett tag att hitta ett datum då alla kan så vi sätter igång direkt, säger Reinhold Lennebo.
François Isnard försöker övertala styrelsen att inte lägga nästa möte på en tisdag eftersom det ofta är så svårt att få tag på restauranger på måndagar. Men den här gången är styrelsemedlemmarna helt eniga, nästa möte bestäms till den 21 juni vilket innebär att middagen hålls dagen innan – på en måndag. Han skrattar uppgivet och antecknar datumet i sin kalender.
Intervju: EU-parlamentarikern Jytte Guteland (S) om …
… energieffektiviseringsdirektivet.
– Det är något jag har dubbla känslor inför. Å ena sidan är det positivt för klimatomställningen att vi är skyldiga att vidta åtgärder som syftar till att energieffektivisera. Vill vi lyckas så måste vi se till att det är många länder som arbetar samstämt. Då betyder den här typen av direktiv att vi tar ett gemensamt ansvar och det är i grunden positivt. Samtidigt måste vi verkligen lyssna på den kritik som framkommit och se vad vi kan göra för att hitta en bra anpassning, både nationellt och inom EU.
… EU:s öppenhet för att ta in åsikter från intresseorganisationer.
– Jag tror att vi är många ledamöter som vill ha en dialog och försöker träffa så många organisationer och medborgare som möjligt. Det har funnits diskussioner om lobbying i EU och därför är det viktigt att vi är öppna med vilka vi träffar så att människor känner att det finns en bra balans. Vi måste bli ännu bättre på att träffa fler, samtidigt som våra partier också måste bli bättre på att föra debatt på hemmaplan om vilka beslut som är på gång här på hemmaplan.
… detaljstyrning i EU.
– Den nya kommissionen är noga med att man verkligen inte vill detaljstyra, vilket givetvis är bra. Men sen finns det frågor där vi ibland kan riskera att kasta ut barnet med badvattnet när vi inte vill detaljreglera. Det är många gånger en subjektiv åsikt om vad som innebär en detaljregel och vad som är en viktig politisk åtgärd för att nå framgång gemensamt. Jag tänker framförallt på miljölagstiftning där det finns stora vinster i att vi arbetar gemensamt över nationsgränserna.
… oron kring Storbritanniens folkomröstning om EU-medlemskapet.
– Den stämning som finns i EU just nu, med Brexit i kombination med den allmänna protektionistiska våg som går, lägger lite sordin på viktig lagstiftning. Vi lever i en orolig tid. Jag tror att EU kommer att rida ut det här på samma sätt som EU har hanterat kriser förut. Men risken finns att vi får mer sociala spänningar inom EU och i våra medlemsländer som framförallt kommer att drabba människor som är på flykt.
